Det politiska etablissemanget står handfallet inför de rasistiskt motiverade beskjutningarna som riktats mot malmö- bor med utländsk bakgrund. Rasistiska stämningar och Sverigedemokraternas inträde i riksdagen tycks enligt dem inte ha någon relevans för våldsdåden, därför är man helt inkapabel att få stopp på hat- brotten.Den laserman som sköt ihjäl flera personer och skadade ytterligare några under början av 1990-talet menade att han kände att samhället hade givit honom mandat att utföra dåden, eftersom rasistiska Ny Demokrati då precis hade valts in i riksdagen och hetsade mot invandrare och flyktingar från talarstolen. Dagens situation är slående lik den för snart 20 år sedan, med en ekonomisk kris, en högerregering och ett rasistiskt parti i riksdagen. Offensiv har hela tiden varnat för att Sverigedemokraternas inträde i riksdagen kommer att ha en utlösande effekt för rasis- tiskt motiverade våldsdåd. Även om beskjutningarna i Malmö började en tid före valet, har det länge stått klart att SD åtnjutit ett högt väljarstöd som i kombination med det politiska etablissemangets undfallenhet ökat självförtroendet hos nazistiska organisatio- ner och enskilda rasister. Den rasistiska skytten i Malmö är en produkt av de främlingsfientliga samhällsstämningarna som bygger på det politiska missnöjet och är bara toppen på ett isberg av en ökande diskriminering och det våld som invandrarfamiljer runt om i landet riskerar att utsättas för. Även om Sveri-gedemokraternas representanter bedyrar att de tar avstånd ifrån våld, utgör partisekreteraren Björn Söders kommentar om Malmöskjutningarna en indirekt gest av acceptans. Han försöker trivialisera de rasistiska våldsdåden med att klaga på att ”våldet som sverigedemokrater utsatts för har knappast rönt några rubriker, medan i sådana här fall blir det debatt”. Det är med Sverigedemokraternas argument som lasermän och nazistiska våldssekter motiverar sina våldsdåd mot invandrare, HBT-personer, fackföreningsaktivister och antirasister.
De etablerade partierna har tydligt visat sin totala avsaknad av lösningar och analys, man har inga som helst medel för att komma till rätta med rasistiska våldsdåd. Regeringen svarade med att skicka integrationsminister Erik Ullenhag (FP) till Malmö, som om beskjutningarna vore ett ”integrationsproblem”. Mona Sahlin (S), som genom sitt besök försökte göra ett num- mer av att hon minsann bryr sig, hade inte heller några svar. Både alliansregeringen och Socialdemokraterna har skärpta straff på olaga vapeninnehav och hårdare krav på tullen som enda förslag, som om skyttens rasistiska motiv är helt irrelevant.
Vad etablissemanget helt missar är att den nya lasermannens härjningar inte är ett isolerat fenomen, utan en del av den rasistiska våg som sveper fram över Sverige och Europa i kölvattnet på en historisk kris för kapitalismen. Den ekonomiska krisens piskrapp kombinerat med alliansregeringens attacker mot vår gemensamma välfärd slår allra hårdast mot de svagaste skikten av arbetarklassen. Det enorma missnöjet mot denna klasspolitik utnyttjas av rasistiska krafter och missriktas mot en annan del av arbetarklas- sen, istället för mot den styrande klassen som mer än någonsin frossar i rikedomar.
Även om det är polisens uppgift att gripa den så kallade nya lasermannen, kan varken polisen eller etablissemangets politiker stoppa det rasistiska våldet. 1990-talets lärdomar är att endast en antirasistisk gräsrotsrörelse, kopplad till kampen mot de ökande orättvisorna, kan slå tillbaka rasismen och våldsdåden som följer i dess spår.
Ammar Khorshed
