Ett socialistiskt svar på klimatets ”kod röd” behövs

Den S-ledda regeringen vill luckra upp Miljöbalken för att rädda det vinstdrivande och miljöförstörande storföretaget Cementa.
Foto: jLars Lundqvist

Rapporten från IPCC som släpptes förra veckan har kommenterats av politiker och klimataktivister, men vad säger de och vad behövs göras? Socialistisk klimatpolitik skiljer sig från andra partier och kvällspressens förslag på lindring för klimatångest.

RAYMOND STOKKI

Offensiv rapporterade förra veckan om såväl den senaste rapporten från FN:s klimatpanel IPCC som ett socialistiskt svar på de extrema väder som skapar katastrofer i spåren av vår nuvarande klimatkris. 

Runtom i Sverige har medier rapporterat och kommenterat IPCC-rapporten och förutom bloggar från extremhögern så är alla överens om att rapporten är alarmerande. Riksdagspolitiker och partier har såklart också kommenterat och de flesta är överens om en sak: att något behövs göras. Men längre än så räcker sällan tanken, då alla klimatrapporter visat en röd tråd att kapitalismens utveckling går parallellt med klimatförändringarna så ropar politiker efter fortsatt försvar av kapitalismen med fortsatt expansion. 

Faktan är tydlig att ett fåtal storföretag står för majoriteten av koldioxidutsläppen, vilket är orkanens öga i klimatförändringarna som leder till planetens uppvärmning. Men ändå är det ett ekonomiskt system som suger ut naturresurser och förgiftar miljön som försvaras av politiker. 

Fortsatt tillväxt står tvärt emot vad som behövs utifrån klimatrapporten och internationell forskning visar, istället behövs ett radikalt slut på den gränslösa girigheten och en omställning av hela vårt ekonomiska och sociala system där samhället måste kollektiviseras och planeras utifrån människans och planetens behov, om vi överhuvudtaget ska överleva.

Klimataktivismens ikon Greta Thunberg kommenterade om IPCC:s rapport att den inte innehåller några revolutionerande nyheter, den befäste endast det som tidigare rapporter och klimatrörelsen länge sagt. Thunberg förväntade sig heller inga lösningar från maktens elit, hon sa att politiker förmodligen skulle göra uttalanden om att ”något måste göras” men inte mer därtill och hennes antagande var ”spot on”. 

Däremot sade Thunberg att förhoppningarna ligger i att vanligt folk kommer att ta till sig det alarmerande i rapporten vilket kan leda till att kampen för att rädda klimatet och allas vår existens tar till gatorna, med sociala rörelser och större protester. Detta delas även av aktivistorganisationen Extinction Rebellion (XR) som säger att det behövs ett organiserat motstånd mot dagens politik och det ekonomiska systemet. 

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv delar tanken med Thunberg och XR att motståndet måste organiseras underifrån, det måste organiseras på gator och torg, av elever på skolor, av arbetare på arbetsplatserna och inte minst inom fackföreningarna då samma politik som fortsätter mot ruinens brant är densamma som skär ner i välfärden eller försvarar utsugandet av arbetskraft.

Riksdagspolitikerna säger knappt något om vad som behövs göras, men vissa sticker ut: Moderaterna lobbar exempelvis för utbyggnad av Arlanda flygplats, när förbränning av fossilt bränsle är en stor faktor för klimatförstörelse och flygbränsle idag redan subventioneras istället för satsningar på utvecklad kollektivtrafik.

Därtill tycker Moderaterna att det är antalet laddstationer som ”skrämmer” folk från att köra elbilar, inte det faktum att de flesta inte har råd att köpa splitternya bilar. 

Kristdemokraterna pratar om att utvecklingen inte får stoppas när vi stoppar utsläpp, det vill säga att kapitalisternas tillväxt inte får hotas. 

Även Vänsterpartiet som å ena sidan lägger fram ett riktigt program för en rättvis omställning av samhället med reformer som skulle innebära en verklig utveckling, men å andra sidan flirtar med kapitalet genom att tala om att säkra svensk industri trots omställning. Vänsterpartiet har dock rätt i att en social och ekonomisk rättvisa behövs i samhällsomställningen, att rädda klimatet kan inte läggas på individen, det handlar om att kapitalismen såväl är den största boven i dramat om klimatet som segregerar hela samhället. 

Men för att driva igenom en förändrande politik behövs styrkan från en politisk rörelse, då måste Vänsterpartiet ta till gatorna tillsammans med vanligt folk.

Socialdemokraterna är dock den verkliga jokern i veckans klimatuttalanden, även om media rapporterat om en centerpartistisk fullmäktigeledamot i Luleå som kallade IPCC-rapporten för ”fake news” eller att Liberalerna vill byta regering till en som bryr sig om klimatet utan att för den skull säga vad de vill göra. Nej S tar steget längre, från att skryta om Sveriges ansvarstagande och löst dravel om vikten av att vi nu måste göra något till förslaget om att ändra miljöbalken till försvar av företaget Cementa. 

På sidan om IPCC-rapporten har frågan fyllt svenska mediers sidor, det handlar om byggbranchens omställning, där flera experter pekar på att vi måste byta ut cementen som dels hänger på kalkbrytning och dels medför ökade koldioxidutsläpp i gjutningsprocessen, men ställs i Cementa-fallet mot människans basala behov av tillgången på friskt vatten. 

Här vill alltså S luckra upp miljöbalken för att rädda ett vinstdrivande företag som helt och hållet går rakt emot klimatmålen genom sin verksamhet. 

Hela cirkusen visar att politiken kan inte jobba för företagen, naturskydd behövs stärkas istället för att försvagas och byggindustrin måste förstatligas under demokratisk kontroll om den ska kunna ställas om till klimatneutral.

SVT skrev att ”regeringars brist på handlingsplaner är mer skakande än IPCC-rapporten” angående att forskarna sagt samma sak i över 30 år men politikerna har inte reagerat eller agerat. 

Politiker som inte motsätter sig kapitalismen kommer såklart att försvara detta system till klimatets nackdel, men även bland systemkritiska reformister så saknas en ideologisk grund. 

Därför är det inte bara akuta åtgärder för att stoppa klimatkrisen som behövs, vi måste också organisera oss för en verklig förändring av samhället och vår framtid. 

En annan värld är möjlig – kom med du också för social, ekonomisk och ekologisk rättvisa. ■

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!