Fattigdomen har fördubblats på fem år

I klassamhället Sverige är drömmen om en rimlig vardag allt svårare att tro på, kampen för att överleva blir allt tuffare för allt fler.

Av Åsa Vesterlund Karlsson // Artikel i Offensiv

Minst 730 000 är fattiga i Sverige idag, en fördubbling på bara 5 år. Det säger nya siffror från Statistikmyndigheten SCB som varje år ställer frågor via telefon och numera webbenkät för att få en bild av hur vardagen ser ut för oss. ”Det är en olycklig utveckling”, säger Swedbanks privatekonom Arturo Arques till LOs tidning Arbetet och konstaterar att de grupper som ”alltid” (sic) haft problem med att få pengarna att räcka till är arbetslösa, garantipensionärer, personer som lever på sjuk- och aktivitetsersättning, studenter och ensamstående föräldrar med barn på heltid och att bankens prognos säger att de kommer att fortsätta halka efter under 2026. I andra änden, säger Arques, finns ”de där 10-12 procenten som lever som om  ingenting har hänt”. De som har fått ökad köpkraft, de som har råd med en ny Rolexklocka och ett sportlov i fjällen.

840 000, motsvarande 9,7 procent, har svårt eller mycket svårt att få pengarna att räcka till det mest nödvändiga (SCB 2025) jämfört med 2021, då det var 590 000. Att betala hyra, el och mat blir en ständig kamp och osäkerhet. Varje år ställer SCB 13 frågor om hushållens ekonomi och de vuxna som inte har råd med fem av dem definieras som fattiga (materiell och social fattigdom). Om det är sju saker man inte har råd med kallas det allvarlig materiell och social fattigdom. Frågor som ställs är: Har du råd med en oväntad utgift på 14 000 kronor utan att låna eller be om hjälp? 1,9 miljoner svarar NEJ, motsvarande 22,2 procent av befolkningen (2021 var det 1,5 miljoner). I definitionen på att leva ett ”normalt liv” i Sverige idag ingår att äta bra, näringsriktig mat, att ha råd att köpa nya kläder och skor när de blir utslitna och att kunna delta i sociala aktiviteter som att ha råd att gå på bio ibland. 320 000 har inte råd att äta något protein som kött, fisk eller vegetariskt alternativ ens varannan dag, motsvarande 3,7 procent. År 2021 var det 145 000.

Att inte ha råd med skor som passar i storlek och årstid svarar allt fler, 147 000, JA på. En ökning med 130 procent jämfört med 2021. 428 000 kan inte ersätta utslitna kläder. På frågan ”Har det hänt under de senaste 12 månaderna att du kommit efter med betalning, inte kunnat betala i tid och ens efter påminnelse?” JA, svarade
704 000 människor, 8,1 procent, jämfört med 427 000 år 2021. Enligt Kronofogdens statistik utfördes 3 330 vräkningar förra året, en ökning med 60 procent sedan 2020. 824 barn berördes. Den vanligaste orsaken till vräkning var att hyran inte betalats. ”Vår självbild av välfärdssamhället måste omvärderas”, säger Tapio Salonen, seniorprofessor i socialt arbete på Malmö universitet, som forskat i den svenska välfärden sedan 1980-talet. Han ser hur andelen av BNP som går till stöd åt de mest utsatta i samhället gradvis har minskat. Det handlar ytterst om fördelningspolitik, hur den ekonomiska familjepolitiken får svåra konsekvenser. Det är tre gånger vanligare för arbetslösa att inte ha råd att äta näringsriktig mat och 19 procent, var femte ensamstående mamma, lever i fattigdom.

”Piskans politik” som regeringen bedriver innebär fler fattiga när bidragstak införs, a-kassan trappas ner. Tidöregeringen menar att folk snabbare kommer ut i arbete och blir självförsörjande om de får det sämre, trots att det inte finns någon forskning som kan visa ett samband. Stödsystemen tänkta för de mest sårbara, till exempel försörjningsstöd, bostadsbidrag, barnbidrag och aktivitetsersättning, har inte hängt med under 2000-talet. Det är en stor orsak till fattigdom. Ensamstående föräldrar borde få extra tillägg till barnbidrag, något som andra nordiska länder har.

Andra orsaker är de skenande matpriserna som fortfarande är 20 procent högre än 2021, energipriser och stigande arbetslöshet.

Regeringen kommer i vår att lägga fram en bidragsreform som innebär att färre människor får ekonomiskt stöd, att stödet kommer att minska och att det ställs fler krav för att få stöd. Reformen drabbar familjer som redan är utsatta, fler barn som redan idag lever i utsatthet. Detta går stick i stäv med svensk lagstiftning och den nya socialtjänstlagen som har ett förebyggande fokus.

Idag kommer allt fler barn hungriga till skolan enligt en ny studie av Ylva Odenbring, forskare i pedagogik på Göteborgs universitet. Behovet av organiserad frukost före skoldagens start har ökat och idag finns Röda Korsets frukostklubbar som en viktig del av skolvardagen på flera håll. Skolan ska utjämna sociala skillnader och när skollunchen infördes 1949 var det baserat på den demokratiska principen om att alla barn ska ha samma förutsättningar att delta i undervisningen. 13 procent av alla barn i Sverige lever i ekonomisk utsatthet, men i vissa stadsdelar är det en mycket högre andel.

I Rosengård i Malmö är det över 60 procent som lever i barnfattigdom. Idag är skolmaten ofta den viktigaste källan till näring och skolpersonal vittnar om att barnen äter mer alla dagar och att skollov innebär hunger och otrygghet för allt fler. Flera frivilligorganisationer har nu gått samman med krav riktade till regeringen, där man uppmanar den att inte införa bidragsreformen. Rädda Barnen, BRIS, Röda Korset, Svenska kyrkan, Svenska Stadsmissionen med flera vill istället att man utreder den växande fattigdomen, definierar skälig levnadsnivå och föreslår åtgärder för att avskaffa fattigdom. Dessutom borde bidrag vara indexreglerade så att de följer med inflationen, främst ett breddat bostadsbidrag till utsatta och ett höjt barnbidrag.

SCB frågar om vi har råd att hålla oss varma och mätta. Allt fler svarar nej på de frågorna.