För en ny social bostadspolitik

Det krävs billiga hyresrätter folk har råd att bo i; mer än hälften av hushållen i Storstockholm har inte råd med en nyproducerad bostad (Foto: Natalia Medina).

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Det behövs en ny social och ekologisk hållbar bostadspolitik, som utgår från behoven och som gör slut på den systematiska diskrimineringen av hyresrätten som är den i särklass mest klimatvänliga boendeformen.

Skattediskrimineringen av hyresrätten gör den till den dyraste av alla boendeformer, trots att hyresgästerna tjänar minst. Boendet och bostadspolitiken är en klassfråga.
Bakom den växande bostadsojämlikheten står det borgerliga systemskiftet och marknadspolitiken, som inleddes med den så kallade skattereformen 1991. Eller som den statliga Jämlikhetskommissionen (SOU 2020:46) skriver: 
”En stor del av de subventioner som varit en del av (bostads)-politiken avvecklades i början av 1990-talet, och statens roll reducerades. En konsekvens av detta blev en ojämn och generellt låg produktion av bostäder. Med den snabba befolkningsökning som har ägt rum efter sekelskiftet har bristen på framför allt hyreslägenheter för låginkomsttagare blivit allt tydligare.” 

Årtionden av nyliberal marknadspolitik har skapat en sjuk bostadsmarknad med ett berg av underhåll, ökad trångboddhet och en extrem bostadsbrist för alla som inte har höga och stabila inkomster.
Mer än hälften av hushållen i Storstockholm har inte råd med en nyproducerad bostad. Antalet ofrivilligt hemmaboende unga vuxna är nu det högsta på 20 år. 16 procent, mot 14 procent 2011, av landets befolkning bor idag trångt, vilket är den högsta andelen i Norden, enligt ny statistik från SCB. I landets mest fattiga bostadsområden är drygt var tredje hushåll trångbodda.

Miljonprogrammet som med statliga insatser byggde drygt 1 miljon nya lägenheter 1965-74 var en central i det välfärdsbygge som möjliggjorde att klyftorna i samhället kunde minska fram till 1980. Men därefter har utvecklingen gått bakåt. 
I takt med att välfärden nedmonterats, samt högerpolitikens omfördelning från löner och det offentliga till vinster och det privata, har klyftorna i Sverige ökat snabbare än i andra länder.
Bostaden har reducerats till en handelsvara och vinsthungrande privata bolag har tillåtits sluka miljonprogrammets bestånd, samtidigt som tiotusentals hyresrätter har ombildats till bostadsrätter. 

Det krävs kamp för en bostadspolitisk systemförändring och upprustad välfärd i offentlig regi och utan vinstsyfte för att vända denna utveckling.

Det krävs kamp för en bostadspolitisk systemförändring och upprustad välfärd i offentlig regi och utan vinstsyfte för att vända denna utveckling. Den kampen blir också en kamp för en förnyad, kämpande och demokratisk hyresgäströrelse.
Kampanjen Nej till marknadshyra jämte exempelvis den gräsrotskamp som har stoppat ombildningar har visat att kamp lönar sig och gett en plattform för att ta striden vidare.
Under de senaste 20 åren har allmännyttans (de kommunala bostadsbolagen) bostäder minskat både i absoluta och relativa tal.  
Efter att allmännyttan ålades att agera ”affärsmässigt” (vinstkrav) 2011 har de kommunala hyresbostäderna andel av det totala bostadsbeståndet minskat i en allt snabbare takt.
”Från att 25 procent av det totala antalet bostäder ägts av allmännyttan 1990 minskade andelen till 23 procent 2011 för att 2019 sjunka till 16 procent” (Ökad ojämlikhet i boendet i spåren av coronapandemin, en rapport utgiven av Delegationen mot segregation 2020). 

Den multinationella fastighetsjätten Vonovia, som har riskkapitalister som största ägare, är efter köpet av först Victoria Park och därefter Hembla (tidigare D. Carnegie & Co) landets största hyresvärd. Att dessutom Vonovia-ägda Hembla och Victoria Park har blivit associerade medlemmar i Sveriges Allmännytta visar hur långt marknadspolitiken gått och på behovet av en ny vinstfri allmännytta styrd av hyresgästerna.
Systematiskt eftersatt underhåll i kombination med chockhöjda hyror efter påstådda totalrenoveringar genererar varje år enorma vinster till fastighetsbolagen. Blackstone, som tidigare ägde Hembla, gjorde en vinst på otroliga 6 miljarder kronor, mer än 280 000 per lägenhet efter tre års innehav, när man sålde sitt bestånd i Sverige till Vonovia 2019. 
De privata bostadsbolagen bestånd måste återkommunaliseras och vinstkravet på allmännyttan tas bort. 
Inom ramen av en demokratisk och socialistisk plan kan en ny och vinstfri allmännytta under hyresgästernas kontroll tillsammans med ett förstatligande av banker, statliga och kommunala byggbolag bli verktyg för att bygga och bo billigare och leva i balans med naturen.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!