Fortsatt massiva protester i Colombia

av Louise Strömbäck // Artikel i Offensiv

Ett år efter att en nationell strejkrörelse inleddes i Colombia fortsätter massiva protester mot regeringens högerpolitik och korruption. När en man torterades till döds av polis i september spred sig nya protester mot det dödliga polisvåldet genom hela landet.

Polisvåldet i Colombia är välkänt för sin brutalitet. Polisen styrs av landets försvarsdepartement och har en militär karaktär. Detta leder bland annat till att försvarsdepartementet blandar in militära styrkor i det vanliga polisarbetet, och gränsen mellan polis och militär är mycket suddig.
Det leder också till att polisen inte har tydliga gränser mellan militärt och civilt arbete och det är mycket vanligt att de använder övervåld mot bland annat demonstranter. 
När Javier Ordóñez greps av polis den 8 september i år utsattes han för så mycket våld att han dog av skadorna, och en video av detta spred sig snabbt. Det blev startskottet för en ny våg av protester.
Dagen efter Ordóñez död gick tusentals ut på gatorna i huvudstaden Bogotá i protest mot polis­våldet. Detta möttes av ytterligare polisvåld, där polisen sköt rakt in i folkmassan vilket dödade 13 personer och skadade över 400. Media har kallat denna händelse ”massakern i Bogotá”.

Den 21 oktober gick tiotusentals fackligt aktiva, lärare, studenter, urinvånare och andra ut i en nationell strejk för att protestera mot polisvåldet, morden på människorättsaktivister och regeringens nedskärningspolitik. 
Kraven som ställdes var bland annat ökade resurser till vård och skola, garanterad inkomst för alla som har förlorat jobbet under pandemin, och ett aktivt arbete mot könsbaserat våld.
I november var det ett år sedan en nationell strejk- och proteströrelse inleddes i Colombia. Vreden växte då en 18-åring sköts till döds av kravallpolis under en demonstration mot regeringen den 25 november 2019. Det som började som en strejkrörelse mot arbetsreformen växte snabbt till en landsomfattande rörelse mot regeringen och dess högerpolitik, med hundratusentals deltagare.
Trots pandemin och beslut om fem månaders karantän i Colombia har rörelsen hållits vid liv och innefattar alla grupper i samhället. Bristen på resurser och stöd för många människor under pandemin har bidragit till vreden mot regeringen, och krav på stödåtgärder för de som förlorat jobbet är ett av kraven som nu ställs.

Regeringen gör allt för att hindra och stoppa protesterna. Efter en planerad demonstration på årsdagen för den största massmobilisering under förra årets protester den 21 november gick regeringen ut med att vissa specifika varor skulle vara skattefria den dagen. Det ledde till att köpcenter fylldes av folk medan demonstrationen bara var en bråkdel från fjolårets storlek.
Protesterna mot polisvåldet som följde Javier Ordóñez död i september har lett till att Colombias högsta domstol offentligt konstaterat att det finns en systematisk kränkning av demonstrationsrätten i landet. Ett sådant uttalande är en liten seger som ger medborgarna saklig rätt, även om det inte leder till en omedelbar förändring.