
Den 10 juli genomfördes en varningsgeneralstrejk som krävde höjda löner för att täcka den senaste tidens stora prishöjningar.
Strejken var inte total på grund av flera orsaker, bland annat bristande förberedelser och de stämningar av rädsla som påverkar det dagliga livet för många.
Strejken markerade dock en välkommen början till handling från Sri Lankas arbetarklass efter många, många år av passivitet.
Det gör att strejken delvis kan ses som en framgång, trots regeringens repression.
På strejkdagen var stämningen på Colombos gator högtidlig. Ett stort driftsstopp förväntades och det var få människor som ens försökte sig på att resa.
På regeringens tryckerier, där vi sitter i fackledningen och där det hölls förberedande massmöten, var strejken en framgång till 90 procent.
Som sekreterare i USP var jag inbjuden till att tala på ett möte på morgonen då strejken började och stämningen där var militant.
Siritunga Jayasuriya,
United Socialist Party
(CWI Sri Lanka)