Mellan 6 000 och 7 000 personer tågade den 2 juli ned för färjeleden i Visby mot hamnen under parrolen ”Havet är vår landsväg”.Demonstrationen var en del av gotlandsupproret som har samlat arga gotlänningar mot att båtpriserna till fastlandet stigit med över 50 procent de senaste två åren. I demonstrationen fanns plakat som ”Jag hade inte råd att åka hit och delta” och ”Sänk priset, inte farten”. Flera upprörda bönder hällde ut morötter längs med vägen i protest mot höjningarna.
En av talarna på demonstrationen var en avhoppad centerpartistisk politiker, Gunnar Bendelin, som under de senaste åren har gjort sig känd för flera lokala uppror på Gotland. Hans tal belyste att det blir allt dyrare för folk att åka till Gotland på sommaren, vilket drabbar gotlänningarna indirekt då turistnäringen blir lidande och arbetstillfällena färre. Han påpekade även att det inte handlar om att gotlänningar särbehandlas och vill ha extra förmåner, utan att det hela handlar om att det inte ska kosta mer att ta bilen utför landsvägen än färjan över vattnet, därav parollen ”Havet är vår landsväg”. En av de andra talarna tog upp kravet på vägpriser på gotlandsfärjan och att detta inte var omöjligt, men att det då krävs att vinstmaximeringen sänks.
I demonstrationen gick även den borgerliga landshövdingen Cecilia Schelin Seidgård, antagligen för att visa sitt stöd i frågan på grund av pressen från lokalbefolkningen. Även flera styrande politiker deltog i protesten som tidigare inte har gjort mycket i frågan.
Av de partier som sitter i riksdagen är endast Vänsterpartiet och Folkpartiet för kravet på vägpriser till och från Gotland. Vänsterpartiet har även rest frågan gentemot regeringen.
Dagen efter demonstrationen uttalade sig även infrastrukturministern Catharina Elmsäter Svärd och sa att Gotland redan får 400 miljoner kronor i bidrag om året jämförelsevis med Södermland som bara fick 325 miljoner kronor. En fråga kan ju då vara varför en så pass rik region i jämförelse med Gotland och som skiljer sig så mycket infrastrukturmässigt, får så mycket pengar?
Även om initiativtagarna till demonstrationen mest var företag och lobbyister, visar det dock att det finns ett stort kokande missnöje mot nyliberalismen och dess ständiga prishöjningarna och vinstmaximeringar, vilket bevisades av det stora antalet protesterande.
Ruben Derkert
