Den senaste veckan har sammanlagt sex somalier gripits i Sverige, misstänkta för att ha slussat pengar till terrorverksamhet i sitt hemland. Hälften av alla exilsomalier skickar hem pengar till släktingar som är helt beroende av hjälpen. Men efter den 11 september har överföringarna kraftigt försvårats som en konsekvens av USA:s ”krig mot terrorism”.Under en samordnad aktion mellan svenska och norska säkerhetspolisen greps tre somalier i Stockholm och tre i Oslo. En av männen i Norge och två av männen i Sverige har begärts häktade, enligt uppgift på ”sannolika skäl” misstänkta för att ha slussat pengar till Somalia med ”direkt syfte att pengarna skulle ha använts för terroristbrott”.
Enligt Elmi Warsame, själv exilsomalier, förmedlar de två åtalade pengar som somalier i Sverige samlat in för att hjälpa dem som tvingats fly från Mogadishu sedan Etiopiens USA-stödda invasion inleddes i december 2006:
– I början var det framförallt humanitär hjälp, vi tog kontakt med läkare på landets största sjukhus och med religiösa ledare. Det rådde också vattenbrist, så vi hyrde bilar och körde vatten.
– Senare bildades en oppositionsgrupp, ARS (Unionen för Somalias befrielse), bland annat av parlamentsledamöter och muslimska ledare som var emot Etiopiens ockupation. Några av oss blev medlemmar och det är möjligt att delar av pengarna gick till rörelsen. Men det är ingen terrorstämplad organisation – vi måste göra motstånd!
I svenska tidningar kan man läsa att de båda männen misstänks för att finansiera al-Shabaab, en militant organisation som bekämpar Etiopiens ockupation.
Al-Shabaab stred på samma sida som de islamiska domstolarna, som i juni 2006 etablerade ett slags centraliserat styre i södra Somalia med stöd från affärsmän och etniska ledare i Mogadishu. Domstolarnas sharialagar betyder en given begränsning av framförallt kvinnornas frihet. Under deras styre ägde dock en tillfällig stabilisering rum. Det godtyckliga våldet från krigsherrar som konkurrerat om makten under de 16 år som Somalia har saknat en formell regering upphörde, inflationen dämpades och hamnar och flygplatser öppnades.
Men efter sex månader inledde Etiopien en invasion, uppbackad av USA, som har bekämpat islamiska grupper i Somalia i årtionden. De massiva luftbombningar som följde dödade ett ännu okänt antal civila och var ett krig via ombud. Man avsatte domstolarna, men störtade också landet tillbaka i kaos. Idag befinner sig omkring en halv miljon somalier på flykt och människor dödas regelbundet i terrordåd och väpnade attacker. FN beräknar antalet hjälpbehövande till nära två miljoner, samtidigt som torka härjar i landets centrala delar. Oroligheterna försvårar biståndet till den grad att FN:s koordinator kallar Somalia för världens svåraste plats att genomföra humanitärt arbete på.
Elmi Warsame påpekar att det var just därför somalier i Sverige samlade in pengar:
– Det var ingen som gjorde något, ingen biståndsorganisation.
Samtidigt fortsätter USA sin jakt på misstänkta terrorister med al Qaida-koppling som ska gömma sig i landet. De senaste 14 månaderna har USA genomfört fyra missilangrepp. Den 3 mars avfyrades två missiler mot staden Dobley som ligger på gränsen mellan Somalia och Kenya. ”Målet” sägs ha varit en enda person, som utpekats som en al Qaida-medlem och påstås ha varit inblandad i terrorattentaten mot USA:s ambassader i Kenya och Tanzania för tio år sedan och mot ett israeliskt hotell 2002. Det finns ingen information om att den misstänkte terroristen fanns med bland de fyra personer som uppges ha dödats; däremot säger vissa källor att några av offren var barn. Dagen efter demonstrerade 600 i staden mot USA:s uppenbara brist på respekt för deras liv och säkerhet.
USA:s jakt på terrorister har också drabbat Hawalasystemet. USA misstänkte att valutaväxlings- och telekombolaget Barakat slussade pengar till al Qaida-grupper och tvingade företaget i konkurs i slutet av 2001, genom hårda sanktioner. Barakat var då Somalias största arbetsgivare och tiotusentals somalier var beroende av företagets tjänster för att få tillgång till de pengar som släktingar utomlands skickade hem.
Elmi Warsame säger att exilsomalier i Sverige är övertygade om att en fällande dom mot de båda männen nu skulle riskera att slå ut deras enda kanal att skicka pengar till släktingarna i hemlandet.
Det torde vara mycket svårt att bevisa att pengarna de båda somalierna förmedlat verkligen använts till terrorbrott, men Svenska Dagbladet skriver att det räcker med att bevisa uppsåt att stödja ”allvarlig brottslighet”. Man behöver alltså inte peka på ett konkret brott. Frågan är hur man bedömer vilken verksamhet som är brottslig i det laglösa land Somalia för tillfället är? I Sverige verkar i det här fallet råda Lex USA: Allt väpnat motstånd mot ockupationen är terrorism, USA:s missilbombningar är det inte. Talande nog skriver Svenska Dagbladet också att det finns en enda fällande dom för finansiering av terroristbrott i Sverige, och den avkunnades efter 11 september. Det rörde sig om två personer som samlat in pengar till Ansar al Islam som genomfört terrordåd i kurdiska Irak.
En fällande dom utan bevis som binder de pengar som samlats in till ett konkret brott, skulle innebära ett allvarligt hot mot Hawalasystemet och andra informella kanaler för penningförsändelser – och därmed mot tusentals fattiga och hjälpbehövande människor i Somalia och i världen.
Ulrika Waaranperä
>> VAD ÄR HAWALA?
• Hawalasystemet är ett mycket billigt, snabbt och säkert sätt att slussa pengar till Somalia – och för närvarande det enda möjliga, eftersom landet saknar banksystem.• Avsändaren lämnar pengarna till en så kallad Hawalaagent som tar kontakt med en kollega i Somalia, som sedan betalar beloppet till mottagaren, oftast inom ett dygn. Agenten i Somalia ersätts ofta i efterhand och fungerar själv som en bank. Exempelvis kan agenten använda pengar från en lokal handlare, som vill få sina återbetalningar i större handelscentrum – eller, om affärerna är internationella, i en annan valuta.
• Ungefär hälften av alla exilsomalier skickar regelbundet hem pengar. Det rör sig om små summor, i nio fall av tio mindre än motsvarande 2 000 svenska kronor, men verksamheten som sådan tros omsätta mellan 4 och 6 miljarder kronor varje år.
• I Somalia är många människors försörjning helt beroende av dessa penningförsändelser, som kan vara deras enda stabila inkomstkälla.
Källa: Working papers series No.38 2005, Samuel Munzele Maimbo (red.) www.worldbank.org/conflict
