Högerkurs i Almedalen – 8 punkter

av Per-Åke Westerlund // Artikel i Offensiv

1. Brunblåa blocket cementeras

Moderaterna, KD och SD ”är överens i alla viktiga frågor”, betonade Moderatledaren Ulf Kristersson i Almedalen. Han hänvisade till synen på polis, militär och kärnkraft.
Men särskilt handlade det om invandringen. ”Våra partiers migrationspolitik liknar varandra”, sa M:s Elisabeth Svantesson. Hon övertrumfades av Kristerssons uttalande att ”Inget annat parti har som SD i stark motvind stått upp för att vi inte kan öka invandringen om vi ska ha en chans att klara integrationen”.
Sanningen är att SD:s historia och dagspolitik handlar om att peka ut invandrare som kriminella som ska utvisas ur Sverige. Jimmie Åkesson kommer inte att nöja sig med de uppgörelser som hittills gjorts med M och KD, utan ständigt kräva ännu större försämringar.

2. S-toppen följer i dess spår

Nato och mycket mer pengar till militären är en av flera frågor där det är svårt att skilja Socialdemokraterna från de brunblåa. Strax innan Almedalen lanserade S-regeringen idén om ”särskilda återvändandecenter” för att ytterligare öka jakten på och utvisningarna av papperslösa och de som fått nej på ansökan om uppehållstillstånd. Den senaste större gruppen som nu ska utvisas är afghaner som först fick följa med till Sverige vid utrymningen av Afghanistan för snart ett år sedan. 
Magdalena Anderssons tal i Almedalen hänvisade till att ”vi socialdemokrater skärpt över 70 straff”, även det en flirt med högeropinionen. De hårdare straffen och mer pengar till polisen är högerns svar när det är samhällsutvecklingen under 30 år av nedmonterad välfärd, privatiseringar och ökade klyftor som är roten.
Mitt i allt tal om EU och Nato har nationalismen fått en allt mer framträdande plats hos den socialdemokratiska ledningen – ”jag är stolt över att vara svensk”, som Magdalena Andersson sa.

3. Omsvängning om skolan?

Socialdemokraterna gör samtidigt några försök att profilera sig mot de brunblåa. Magdalena Andersson kritiserade i sitt tal ”Sönderprivatiseringen” och ”Vinstjakten”, och talade om att ”återta makten från riskkapitalisterna” inom skolan. Också Vänsterpartiets enda ultimatum till S under Almedalsveckan var att stoppa vinsterna inom skolan. Till och med en del högerpolitiker talar nu om om att stoppa ”avarterna”.
Om det blir en strid om detta måste förstås alla till vänster ge sitt stöd till åtgärder mot profitörerna. Privata bolag som finansieras av offentliga sektorn infördes inom vård, omsorg, kollektivtrafik med mera på 1990-talet och har inte utmanats på allvar under alla år av S-regeringar. Den ”nya linje” som nu lanseras är ingen sväng vänsterut, utan beror på opinionen och valet.
Att vända utvecklingen kräver mer än begränsningar och regler – det behövs en stor kamprörelse. Privatiseringar måste rivas upp och systemet helt göras om, vara offentligt ägt och demokratiskt styrt med ökade resurser och fler anställda. Kamp för detta skulle få massivt stöd.

4. Högern och kärnkraften

De brunblåa partierna liksom Svenskt Näringsliv driver en allt hetsigare kampanj för kärnkraft. Ett farligt och dyrt energisystem ska lanseras istället för en demokratisk klimatomställning. En politik i storföretagens tjänst.

5. Högern behöver Liberalerna

Sällan har väl ett så litet parti som bara kopierar de andra högerpartierna fått så mycket reklam i media som L. Allt för att se till att ett stödparti till M och KD blir kvar i riksdagen.

6. Nato – en ickefråga?

Vänsterpartiet har bestämt för att inte driva kampanj mot Nato. ”Ansökan är inlämnad”, kommenterade Nooshi Dadgostar. Att partiet är lågprofilerad motståndare till Nato undermineras av att V samtidigt röstar för att utöka militärbudgeten med 42 miljarder till två procent av BNP.

7. Storföretagen i spetsen

De senaste decennierna har storföretagen styrt och drivit igenom nyliberala privatiseringar, nedskärningar, osäkra jobb och en sjuk bostadsmarknad. Nu vill samma storföretag ha stöd av staten – under pandemin, på grund av kriget och nu med prisökningarna.

8. S+M?

Borgerliga röster som Dagens Nyheters ledarsida vill att Moderaterna hellre ska göra upp med Socialdemokraterna. När de nuvarande blocken krisar ”…kan det vara värt att påminna sig om att skillnaderna mellan S och M är betydligt mindre än inom de två alternativ som just nu målas upp som de enda realistiska”.

---

Miljardärer, militärer och priser – de verkliga valfrågorna

1. Ett system i kris – oredans tid

Kapitalismen är ett system som skapar ständigt nya kriser. Högerpolitiker har haft närmast fria händer att gynna storföretagen och de superrika. Resultatet är klimatkris, krig och militär upprustning, svältkatastrofer och extrema klyftor mellan en liten grupp rika och majoriteten fattiga.
Nu väntar en ekonomisk nedgång, troligen en ”hårdlandning”. Politiskt är de etablerade partierna i en rad länder i kris – senast i Frankrike, Colombia och Storbritannien.
• Vänstern, fackföreningar och gräsrotsorganisationer behöver samlas för ett internationellt socialistiskt alternativ.

2. Prisökningarna skapar revolter

Inflationen i Sverige är nu 5-6 procent högre än löneökningarna. Det betyder sänkta reallöner med runt 1 000 kronor i månaden för många löntagare. I flera länder har det redan lett till krav på högre löner, strejker och revolter.
• Facken måste ta strid för reallönerna!

3. Miljardärerna

Sverige har 542 miljardärer – det är flest per invånare av alla 38 medlemsländer i OECD. De äger 3 514 miljarder kronor, vilket är tre gånger mer än statens budget. (Siffran är från den senaste sammanräkningen, i juni 2021).
• Rusta upp välfärden – låt de superrika betala! 

4. Vinster och kris i välfärden

Regioner och kommuner fortsätter att skära ner, särskilt på äldreomsorg och skola. Det kommer att fortsätta med ökad inflation och lågkonjunktur på väg. De anställda i välfärden pressas allt hårdare. Samtidigt gör privata bolag stora vinster inom skolan, omsorgen, vården och kollektivtrafiken.
• Riv upp privatiseringarna – inga vinster i välfärden!

5. Militären

Militärens budget har ökat från 51 miljarder kronor 2019 till 76 miljarder 2022. Alla partier i riksdagen vill öka utgifterna till 2 procent av BNP, vilket år 2025 blir 127 miljarder kronor. Dessa pengar ska enligt regeringen komma från neddragningar av andra utgifter. Svaret på Rysslands invasion av Ukraina är inte Nato och militär upprustning. 
• Nej till militarisering och Nato!

6. Klimatet

Klimatkrisen är akut, koldioxidbudgeten räcker bara några år till om temperaturökningen ska begränsas till två grader.
En verklig omställning kräver systemskifte – kamp som bryter oljebolagens och oljediktaturernas makt.
• Rusta klimatet – inte militären!

7. Kamp mot rasism och sexism

Den reaktionära högern blir allt mer rasistisk och sexistisk.
Det finns en stark opinion emot detta, men som behöver organiseras. Rötterna till rasismen ligger i högerpolitikens orättvisor och klyftor. 
• Gräsrotskamp mot rasism och sexism på arbetsplatser, skolor och bostadsområden!

8. Det går att vinna 

Massrevolter de senaste åren har visat att det går att fälla regeringar och diktaturer, nu senast i Sri Lanka. Arbetarrörelsen och nya arbetarpartier behöver byggas upp för att säkra ett demokratiskt, antikapitalistiskt alternativ. Annars blir segrarna tillfälliga och nya kapitalistiska makthavare tar över.
I Sverige stoppades marknadshyror för ett år sedan. Kampanjen Nej till marknadshyra organiserade protester och satte press. Tidigare samma år stoppade hot om strejk på Pågatågen bolaget Arriva från att avskeda huvudskyddsombudet.
I Rättvisepartiet Socialisternas valkampanjer i Luleå och Haninge kommun ger vi en rad exempel på lokala segrar mot nedskärningar och nedläggningar.