Högerns nya klasskola för eliten

2008-03-26 14:05:36




Friskolor och nya betygssystem är exempel på högerregeringens skolpolitik som kommer att öka stigmatiseringen i skolan ännu mer och tydligt stämpla de elever som ”inte kan”. Ännu ett steg i den ”hårdare” skolan är skolminister Jan Björklunds (fp) förslag om polishämtning av skolkare.

Den 6 januari presenterades de nya betygsstegen med betyg från A till F, där A-D är godkända och F underkänt. Betygen ska också komma tidigare, redan i årskurs sex. Enligt Björklund ska det ”löna sig mer att plugga”. Det nya betygssystemet kan komma att införas mellan 2010 och 2012.
– Istället för fler betygsteg borde betygen avskaffas, de är inte till för att öka några kunskaper utan är ett medel att sålla ut folk, säger Lina Thörnblom, ordförande för Elevkampanjen.
Larmrapporter kommer också om ungas hälsa. Allt fler far illa i dagens skola, exempelvis får Bris in fler telefonsamtal från elever som mår psykiskt dåligt.
Många lider idag av ångest och depressioner, och betygshetsen bär en stor del av ansvaret.

”Hårdare tag”

De redan hårt pressade eleverna ska nu utsättas för ännu ”hårdare tag”, då utbildningsminister Björklund föreslår tvångshämtning av skolkare. Detta efter en debattartikel på DN debatt den 9 februari, där Stockholms skolborgarråd Lotta Edholm (fp) och socialborgarrådet Ulf Kristersson (m) krävde hårdare tag mot skolk. Edholm och Kristersson är eniga om att hårdare tag är lösningen, då var sjätte niondeklassare i Stockholm skolkar regelbundet och ”skolkare är mer kriminella än genomsnittet, röker och dricker och har sämre betyg samt fuskar på proven”, som borgarråden skriver. Björklund kommer att lägga fram sitt förslag till en ändring av skollagen under 2008, lagen skulle kunna träda i kraft vid årsskiftet 2009-2010.
Man ska alltså ta till hårdare tag för att ”sätta dit” de elever som hamnat snett, istället för att ge skola och övrig offentlig sektor mer resurser till att hjälpa de ungdomar som hamnat snett. Ungdomar behöver inte mer press på sig eller någon som sätter dit dem.
De övriga etablerade partiernas svar på detta känns en aning förvirrat. Miljöpartiet till exempel är för friskolor, men kritiserar det nya betygssystemet. Båda är dock steg mot en ökad segregering av skolan. Marie Granlund, som är skolpolitisk talesman för socialdemokraterna, är inte så säker på att polishämtning av skolkare är det bästa sättet, då, som hon sa till Aftonbladet; ”Det är så många elever som skolkar och att om man ska hämta alla dessa så blir det inga poliser kvar för att lösa brott”.
Enligt henne är alltså problemet med förslaget att det inte finns nog med poliser, inte att det är fel att tvångshämta elever. Efter socialdemokraternas rådslag i november 2007 blev det också tydligt att de kopierar en stor del av högerns skolpolitik.

Friskolorna blir fler…

Antalet friskolor ökar kraftigt. De är som vilken vinstdrivande industri som helst, där vinstintresse går före kvalitet. Det finns många rapporter om friskolor som har lärarlösa lektioner, saknar bibliotek och så vidare. Satsar man på att etablera en friskola i ett välbärgat område och lockar till sig elever utan speciella behov, så kan man tjäna sig en hacka.
Friskolor suger pengar ur den kommunala skolan, och satsar ofta på att attrahera de ”duktiga eleverna”. Det gör att den kommunala skolan får ta hand om elever som har speciella behov, samtidigt som man får mindre pengar. Friskolor kan säga nej till elever när man tycker att man har för många i en klass, men också om eleven inte ”passar skolans profil”. Den kommunala skolan har däremot det yttersta ansvaret för att varje elev ges utbildning. Det blir merkostnader när man ibland får fler elever än tänkt, ibland färre. Om en friskola tvingas att stänga så måste den kommunala skolan ta emot eleverna och har då förlorat ersättningen.

…kommunala skolor färre

Den kommunala skolans ställning riskerar att bli ännu svagare.
I den statliga utredningen Bidrag på lika villkor, föreslås det att friskolor och kommunala skolor ska ersättas på samma grund. Kommuner ska inte längre ha rätt till det ”skolpliktsavdrag”, som man nu kan göra från friskolans ersättning (Dagens Nyheter den 4 februari).
Vinstdrivande friskolor är enligt det brittiska högerpartiet tories ”alldeles för kapitalistiskt”, vilket visar hur extremt nyliberal högerpolitiken i Sverige är.
Det rapporteras också om friskolor som ber föräldrarna om ekonomiska bidrag, trots att grundskolan enligt lag ska vara kostnadsfri.
Carlssons skola på Östermalm i Stockholm är ett exempel. I början av varje termin skickas brev ut till föräldrarna där man ber om bidrag, senast om 3 500 kronor per elev och termin. I brevet sägs att bidraget är frivilligt, men skolan räknar med fortsatt hög betalningsvilja, enligt Svenska Dagbladet den 11 januari.
De som drabbas hårdast av skolnedskärningar och ökad betygshets är elever med föräldrar utan akademisk bakgrund. Skolpolitiken blir också klasspolitik, där elever från arbetarklassen får svårare att klara sig, och skolorna i områdena där de bor tappar mer och mer resurser.
Enligt skolverket kan var femte gymnasieskola tvingas att stänga om några år. Detta på grund av att fler nystartade skolor konkurrerar om färre elever.
Elevantalet kommer att minska med 75 000 till år 2015 enligt Skolverkets beräkningar, skriver Sydsvenskan.

Fler lärare!

Istället för att lägga ner skolor på grund av minskat elevantal, borde man ta vara på situationen och skapa mindre klasser och högre lärartäthet.
Högern vill inte satsa på att hjälpa de elever som behöver det, bara ”sålla bort dem”. Det ska satsas mer på de duktiga eleverna istället. Samtidigt försämrar man möjligheterna att studera vidare efter gymnasiet, då man skär ner på komvux och en andra chans att få högskolebehörighet därmed krymper.
Istället för att inse att skolk och psykisk ohälsa bland elever bland annat har sin förklaring i betygshets och i att skolan inte kan ge dem det stöd de behöver, framställer den borgerliga skolpolitiken elever som ”kriminella” och i behov av hårdare tag. Högerns skola ska inte anpassas efter eleverna, utan eleverna förväntas passa in i skolans mallar för vem som är duktig och framgångsrik och vem som inte är det.
Det utbildningssystem som man nu vill skapa är ytterligare ett steg i högerns klasspolitik. Klassklyftorna i det svenska samhället har aldrig i modern tid varit större än de är idag – och högern strävar efter att göra dem ännu djupare. Ambitionen är inte att åtgärda de växande klyftorna inom utbildningen, utan att utvidga och befästa dem.
Det behövs kamp för mer resurser till skolan i form av fler lärare, mindre klasser och mer elevvårdande personal. Varje elev, oavsett social bakgrund, borde få den hjälp denna behöver utefter de behov man har.

En skola för alla!

Skolan måste vara till för alla, och inte bara för en elit. Skolans uppgift är att ge eleverna kunskaper, något som betygssystemet inte leder till. Eleverna pluggar hårt för att få bra betyg, inte för att lära sig. Betygssystemet borde avskaffas, då det inte fyller någon annan funktion än att sätta press på eleverna och är ett redskap för att sålla ut ”eliten” från massan.
Skolan måste anpassas efter elevernas behov, och inte tvärtom.

Johanna Evans

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!