Hongkong: Massilskan kokar över – 130 000 demonstrerade

av Dikang, Socialist Action (CWI Hongkong)

En enorm marsch mot regeringens attacker mot demokratiska rättigheter (Foto: SA).

Att hela 130 000 tog till gatorna söndag den 28 april mot regeringens repressiva agenda har vänt upp och ner på Hongkongs politiska situation. Protesten mot regeringens lagändringar av Hongkongs utlämningslag – som blev till en allomfattande massprotest mot Carrie Lams ej valda administration – utlystes bara elva dagar innan.

Tilläggen i utlämningslagen skulle innebära att misstänkta för olika brott kan utlämnas till fastlands-Kina för åtal och rättegång. Det skulle öka risken för att människorättsaktivister och andra som är kritiska mot Kina skickas till fastlands-Kina på fabricerade grunder.
The Civic Rights Front, en koalition av prodemokratiska grupper som arrangerade marschen, visade hur ett masstryck har byggts upp mot de pandemokratiska partierna och grupperna att ”göra något”. Särskilt var de mer återhållsamma pandemokratiska grupperna (som till stor del har varit frånvarande under de senaste tre årens ökande statliga repression) skeptiska till tanken på en demonstration, där de uttryckte oro över att den skulle bli ”liten” och visa på ”svaghet”.
Dessa så kallade ledare har aldrig någonsin under Hongkongs tre årtiondens demokratikamp varit initiativtagare till massrörelser för demokratiska rättigheter, utan tvingas snarare som i söndags att försöka komma ikapp dessa händelser för att inte bli undanskuffade totalt. 

Etablissemangstrogna Regina Ip jämför söndagens enorma demonstration med den historiskt 500 000 starka 1 juli-demonstrationen 2003. Hon tvingades bort som justitieminister av den rörelsen och övergav lagförslaget paragraf 23 om nationell säkerhet.
Efter protesten i måndags sa Ip att regeringen inte har råd att backa den här gången och anklagar oppositionen för att ”sprida rädsla” – som om Xi Jinping inte är fullt kapabel till att göra det själv!
Ips kommentarer, som också uttrycks av regeringsministrar och Carrie Lam, visar att den härskande klassen inser – och fruktar – att dagens kamp har liknande potential. 2003 var ett historiskt nederlag för stadens pro-Kina-etablissemang och ett bakslag för den kinesiska diktaturen. Men dagens kamp har en annan bakgrund, efter tre år av oemotsvarad politisk repression, diskvalificeringar, skenrättegångar och förbud av politiska partier. Mer står på spel.

Som oräkneligt många protesterande sa till oss, särskilt ungdomar som var en stor kraft i demonstrationen: ”att demonstrera är inte nog”. Socialist Actions (CWI Hongkong) talare rev ner applåder om och om igen när vi uppmanade till att trappa upp kampen, och pekade på att regeringen hittills inte har tänkt backa trots 130 000 på gatorna. Som vi sa måste rörelsen svara med motsvarande vilja – det får inte bli en reträtt! Men vad behövs för att ta kampen vidare?
Vi säger ja till en ”belägring” – en ockupation – utanför Legco (Hongkongs lagstiftande församling) som protestledare har sagt bör börja så snart som möjligt (vilket återspeglar den enorma pressen från demonstranterna). Men inte heller detta räcker. 

För att besegra utlämningslagen, se till att politiska fångar släpps fria, få ner Lams auktoritära regim och vinna genuina och fullständiga demokratiska rättigheter måste Hongkongs kamp uppgraderas till strejkaktioner.
Om tusen skolstudenter kunde göra detta den 15 mars som en del av den globala klimatstrejken, tänk er då responsen om demonstrationens ledare omedelbart (för att inte förlora momentumet) uppmanade till en endags politisk strejk innefattande alla arbetare och studenter i territoriet. Detta är ett steg som 2014 års paraplyrevolution tyvärr aldrig tog och en stor anledning till att rörelsen slutade i frustration utan en enda eftergift.
Detta skulle vara att ta ett blad från dagens revolutionära bok i Algeriet och Sudan – där massorna har drivit bort diktatorer från makten. Arbetarstrejker representerar någonting alldeles annorlunda från dåtidens gatuprotester, hur viktiga de än må ha varit, eftersom de direkt slår mot miljardärsföretagens vinster och utmanar kapitalisternas kontroll över ekonomin.

Hongkongs etablissemang trappar upp efter den enorma 28 april-protesten: ”Vi kommer inte att backa”, säger Carrie Lam. Samma svar, uppbackat av en verklig organisering, måste ges av demokratirörelsen – vi backar inte, vi trappar upp tills Lams auktoritära politik och gelikar är helt besegrade!

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!