Inte råd att äta sig mätt

Sedan 2023 har Svenska Röda korset, Rädda Barnen, Majblomman och Hyresgästföreningen publicerat årliga rapporter om hur barn och deras familjer har det ekonomiskt och socialt i Sverige. Det som framträder i årets rapport är två parallella ekonomiska verkligheter. I den ena befinner sig barnfamiljer som kan hantera skenande matpriser och ökande kostnader utan att det får några större konsekvenser. I den andra verkligheten finns barnfamiljer där varje oväntad utgift riskerar att välta den ekonomiska balansen.

Av Åsa Karlsson

För många ensamstående föräldrar handlar det om att inte ha råd med någonting extra och ett par hundralappar i extra utgifter kan få svåra konsekvenser. De som levde med ekonomisk stress och utsatthet 2023 har fått det ännu tuffare 2026, vissa har fått det lite bättre i samhället och de med goda inkomster eller förmögenhet seglar vidare på sina räkmackor, men förra året genomfördes 3 330 vräkningar, 824 var barn. Sedan nollvisionen för vräkningar av barn infördes 2008 har mer än 10 000 barn vräkts. Den vanligaste orsaken är en hyresskuld.

I de fall där det finns ett förebyggande samarbete mellan bostadsbolag och socialtjänst har man oftast kunnat förhindra en vräkning.

Den ekonomiska utsatthet som barn och deras familjer lever i fattas delvis i rapporten när det gäller familjer med försörjningsstöd, utmätning på lönen på grund av skulder, eller de som har dagersättning (asylsökande eller de som omfattas av massflyktsdirektivet). De har det ännu värre.

I Bris Barnrapport 2026 har samtal som barn och unga ringt till stödlinjen där det handlar om ekonomisk utsatthet ökat med 37 procent de senaste fem åren. Barnen beskriver allt från tillfälliga ekonomiska svårigheter till oro att förlora sitt hem, behöva avstå från fritidsaktiviteter eller att gå hungriga. Andra beskriver känslan av att känna sig utanför och tvingas tacka nej till kalas för att familjen inte har råd med en present. Rapporten ger också en inblick i hur barnen tacklar sin situation. Vissa funderar på att skaffa ett jobb för att hjälpa till med ekonomin, medan ett fåtal tar till olagliga metoder. Ett barn snattade korv och makaroner för att det saknades mat hemma. Ett annat drogs in i att göra gängkriminella gentjänster. ”Jag brukade alltid vara ute kvällar och nätter. De köpte mat när jag inte hade ätit och en jacka för jag hade ingen.” Bris hänvisar till Barnkonventionen och samhällets ansvar att se till att alla barn slipper fara illa, att använda alla tillgängliga resurser för att inget barn ska gå hungrigt, att få leva ett tryggt liv med aktiv fritid och delaktighet. Bris tillhör de organisationer som ställer krav på höjda barnbidrag och obligatoriska handlingsplaner för att förhindra att barn vräks.

Begreppet matfattigdom är en realitet för allt fler.

Fyra av tio ensamstående föräldrar har haft svårt att betala för kollektivtrafik de senaste sex månaderna, det vill säga 40 procent. Bland samboende familjer med låga inkomster är det 22 procent. Det ökar den sociala isoleringen och försvårar ännu mer att ta sig till fritidsaktiviteter. Många har det senaste året inte haft råd att spendera pengar på annat än hyra och mat, det finns inte pengar till kläder som är i rätt storlek eller anpassade efter årstid. Allt fler vuxna avstår själva från lagad mat för att barnen ska bli mätta. Begreppet matfattigdom är en realitet för allt fler. Begreppet innebär en otillräcklig tillgång till mat på grund av ekonomiska svårigheter. Bland sammanboende föräldrar uppger en av tre (34 procent) att de vid något eller flera tillfällen inte kunnat köpa näringsrik mat, bland ensamstående föräldrar är det varannan (50 procent). Att inte ha råd att äta sig mätt är det fyra av tio (41 procent) av ensamstående föräldrar som upplevt de senaste sex månaderna. Stressen att orka arbeta, behöva ta på sig mer jobb eller låna pengar till vardagsutgifter som hyra ökar för en stor grupp familjer i Sverige. Det är en mångdimensionell utsatthet som slår hårt mot barnen, materiellt, socialt och psykologiskt. Föräldrarnas oro och stress och faktiska ekonomiska svårigheter påverkar hela familjen, små marginaler leder till skuldsatthet och depression, en uppgivenhet när vardagens kamp blir för mycket.

Politiska förslag som i princip alla ställer sig bakom, rapportens barnfamiljer och de organisationer som ofta är de som möter de mest utsatta, Majblomman, Röda Korset, Rädda Barnen och Bris samt till viss del Hyresgästföreningen är:

Till detta borde läggas krav på gratis musik- och kulturskola med tillgång för alla barn och unga, gratis inträde till simhallar och kommunala gym och sportanläggningar, gratis sport- och fritidsaktiviteter, fritidsgårdar och bra skolmat även på gymnasiet samt aktiva åtgärder för att minska de ekonomiska klyftorna och orättvisorna i dagens Sverige.

Slå tillbaka mot Tidöregeringens attacker som syftar till att bestraffa oss för att vi är lågavlönade, arbetslösa eller sjukskrivna. De tycker att vi ska nöja oss, foga oss och skylla på varandra men vi står enade, i solidaritet mot den unkna högerns politik.