Jobbkris och ökad smittorisk

Det skulle krävas mer än 80 000 fler anställda för att komma tillbaka till samma välfärdsnivå som 1990 (Foto: Arbetsmiljöverket).

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Det finns en tilltagande risk för en allt snabbare spridning av coronaviruset globalt och i Sverige. 

I Sverige ökar antalet smittade och döda, och ”allt fler kommunala verksamheter larmar om coronasmitta hos personal eller boende” (SVT Nyheter den 31 mars). Samtidigt blir bristen på skyddsutrustning  och hygienmaterial allt mer akut, vilket allvarligt ökar risken för att ännu fler vård­anställda smittas. Lämnas bristen på skyddsutrustning utan åtgärd får skyddsombuden inte tveka att lägga ett skyddstopp för att skydda liv och hälsa, sin egen och andras. Om inte återstår arbetsvägran, vilket är en nödåtgärd som diskuteras på flera arbetsplatser.

Efter decennier av nedskärningar och nyliberala avregleringar samt privatiseringar har det svenska samhällets motståndskraft mot kriser kraftigt försvagats. Det skulle krävas mer än 80 000 fler anställda för att komma tillbaka till samma välfärdsnivå som 1990.
Sedan dess har 100 000 vårdplatser försvunnit. Antalet intensivvårdsplatser med respirator har minskat kraftigt sedan början av 1990-talet. Då fanns det dessutom 2 100 extra respiratorer i förråd, idag inga alls.
Välfärden, samhällsekonomin, har aldrig återhämtat sig efter 1990-talets djupa ekonomiska och sociala kris. Istället följde återkommande stålbad samt ett ständigt fördjupat borgerligt systemskifte. För storföretag och banker däremot följde en ny guldålder, om än skakig och kantad av kriser.
I mitten av 1990 låg den öppna arbetslösheten under 2 procent, drygt ett år senare hade den ökat till 10 procent. Antalet i arbete minskade under 1990-talskrisen med nära
600 000 individer, från 4,5 miljoner sommaren 1990 till drygt 3,9 miljoner årsskiftet 1993/94. Den låg ännu 1997 på samma låga nivå.
Efter den jobbslakten har arbetslösheten, även i konjunkturuppgångar, legat på en hög nivå. Den jobbkris som nu har inletts riskerar därför att inom kort bli betydligt värre än 1990-talets eller krisen 2008-2009. 

Under mars månad har 36 800 personer varslats om uppsägning. Det är den högsta siffran någonsin. Men trots de dramatiska varselsiffrorna är antalet människor som riskerar att förlora jobbet betydligt högre. De tiotusentals visstidsanställda som redan har förlorat sina jobb syns exempelvis inte i Arbetsförmedlingens arbetslöshets- och varselstatistik.
Korttidspermitteringar och andra statliga stödinsatser ger lindring och respit. Men det är oklart hur många jobb som till sist räddas eftersom den ekonomiska krisen, som har fler orsaker än coronaviruset, tycks bli djup och långvarig.
Trots krisen, masspermitteringar och det statliga stödet vid korttidspermitteringar kommer flera storbolag att dela ut pengar till sina aktieägare i år.
Samtidigt som förhandlingar om korttidsarbete vid Sandvikkoncernen gick mot sitt slut röstade koncernstyrelsen för en aktieutdelning på 3,8 miljarder kronor. Lastbilstillverkaren AB Volvo, som får 300 miljoner kronor i månaden i statsstöd efter att ha permitterat
20 000 anställda, ska dela ut 10 miljarder kronor till aktieägarna i vår.
I detta avslöjas på nytt att allt tal om att vi alla sitter i samma båt är en tom floskel som bara syftar till att försöka dölja kapitalismens girighet och att kapitalisterna vill utnyttja krisen till att minska sina kostnader genom att dra ner på antalet anställda och försämra villkoren för de som blir kvar.
AB Volvos aktieutdelning på 10 miljarder kronor är lika mycket som den tillfälliga öppningen och höjningen av a-kassan kostar. Men även efter de föreslagna förändringar av villkoren kommer många att stå utan ersättning från arbetslöshetsförsäkringen, vilket kräver en ny extra arbetslöshetsersättning för de som förlorat sitt jobb och inte har a-kassa.

Under galgen har regeringen tvingats göra avkall på vissa av högerpolitikens åtstramningar, men stödinsatserna för att rädda jobb och förhindra en vårdkollaps är en droppe i havet jämfört med de hundratals miljarder kronor som ges i stöd och garantier till banker och storbolag. I Sverige sker nu en gigantisk bail-out av hazardspelare (bankerna och finansmarknaderna) ”samtidigt som vanliga människor och företagare lämnas i sticket. Det är bokstavligt talat livsfarligt”, skrev Andreas Cervenka i Dagens Industri den 27 mars.
Det är en politik som går helt på tvärs med vad som är nödvändigt och ett hinder för att genomföra den omställning som krisen har gjort akut. Som socialister säger vi istället: Det är superrika, banker och bolag som ska betala för de jobb- och välfärdssatsningar som krävs för att rädda vanliga män­ni­skors liv och försörjning samt för en klimatomställning.

Rättvisepartiet Socialisterna och Offensiv står för:
• Facklig kamp för full kompensation till drabbade. Smittskydd och omställning av verksamheter efter behoven. 100 procent i sjukpenning, VAB, smittbärarpenning och permitteringspenning.
• Bygg omedelbart ut smittskyddet för vård- och äldreomsorgspersonal och andra utsatta arbetargrupper. Statlig produktion av skyddsutrustning och tester NU – ta över nödvändiga resurser från privata företag. 
• Gratis vård till alla som vistas i Sverige – tillgång till vård är en mänsklig rättighet.
• Att stanna hemma förutsätter ett hem. Nej till alla vräkningar – bostäder åt alla! Hyresfria månader för hyresgäster för att kompensera i krisen.
• Massiv statlig satsning på att förstärka arbetet med smittspårning, virustester, desinficering och fri tillgång till handsprit på alla offentliga platser, kollektivtrafik och så vidare. Ställ om militära resurser till civila för dessa uppgifter.
• Utökat virustest till alla misstänkta fall så att hela hushållet kan sätta sig i karantän.
• Höj statsbidragen till regioner och kommuner med 50 miljarder NU till vård och omsorg i offentlig ägo utan vinstintresse. Stoppa alla nedskärningsplaner omedelbart och utveckla krisplaner under kontroll av vårdpersonal och fackföreningar för att snabbast möjligt kunna bygga ut vårdkapaciteten. Riv upp avskaffad värnskatt och RUT-avdrag – låt de rika betala. 
• Ge vikarier i vården fast jobb. Tjänstledigt och ekonomiska incitament för sjukvårdsutbildade som har valt att jobba med annat, men som kan tänka sig att tillfälligt eller långsiktigt jobba i vård eller omsorg.  
• Stoppa dränering av resurser genom marknadslösningar i vården – ta omedelbart över all privat, vinstdrivande verksamhet i offentlig ägo. Styr om från marknadstänk och byråkrati till vård. Nej till New Public Management och ”Just-in-time”.
• Förstatliga läkemedelsbolag, produktion av skydd och medicinsk utrustning för en planering av verksamhet efter akut behov idag och efter samhällets långsiktiga behov.
• Riv upp oroande inskränkningar i demokratiska rättigheter som riskerar att permanentas – försvara strejkrätten. 
• Inför rätt för anställda på icke samhällsbärande arbetsplatser att arbeta hemifrån alternativt att vara lediga med full lön i områden med virusutbrott.
• Stäng skolor, åtminstone i områden med smittspridning i samhället – med bibehållen fritidsverksamhet för barn med föräldrar med samhällsbärande jobb inom t ex vården och för barn som särskilt behöver det.
• Inga uppsägningar eller lönesänkningar med coronaviruset som ursäkt. Facklig vetorätt mot varsel och organisationsförändringar. Nej till statligt stöd till storföretag med fulla kassakistor – statliga pengar ska gå till verksamhet och anställda. Hota med strejk för att stoppa alla aktieutdelningar. Stöd till småföretag, idrotts- och kulturbranschen istället för miljardbidrag till storbanker. Inför kortare arbetstid med full lön och fortbildningsmöjligheter om det uppstår brist på arbete.
• Öppna a-kassan – full kompensation  för inkomstbortfallet vid arbetslöshet. Även till de som inte kvalificerar sig eller är medlem i någon a-kassa.
• Kamp mot all rasistisk nationalism och sexism. Arbetarrörelsen måste stå för enighet, internationell solidaritet och självständig arbetarkamp mot klasspolitiken som låter arbetare drabbas medan storföretagen får miljarder.
• Stoppa tvångsutvisningar – amnesti för alla flyktingar. Omvandla alla uppehållstillstånd till permanenta – uppehållstillstånd kan inte baseras på inkomstförsörjning när ekonomin krisar.
• Flygindustrin och andra fossilindustrier är inte hållbara även efter ett coronautbrott. Använd krisen för att förstatliga flygbolag, vidareutbilda anställda och ställa om till hållbara transporter. Gratis kollektivtrafik är redan tillfälligt infört på Stockholms bussar och bör utvidgas till hela sektorn. Påbörja genast en liknande klimatomställning vad gäller matproduktion, varuproduktion, energisystem, gruvnäring med mera.
• Avskaffa kapitalismens vinstjakt, rovdrift på människor och natur, toppstyrning och hemlighetsmakeri, som har gett viruset fritt spelrum och lagt grunden för dagens kris.
• Demokratisk socialistisk planering av ekonomin, där människors hälsa och välmående och ett hållbart förhållande till naturen prioriteras framför vinstintressen hos en liten superrik maktelit.