I processen av att lagstifta om nya LAS (lagen om anställningsskydd) har massiv kritik inkommit från såväl fackförbund som Arbetsdomstolen. Pappers och Elektrikerna tycker att lagförslaget måste kastas i papperskorgen. Det så kallade omställningsstödet har även blivit en het fråga då förslaget innebär att höjda räntor på CSN-lån ska betala för reformen.
RAYMOND STOKKI
Lagförslaget har hastats fram efter en förhandling under galgen där PTK, Kommunal och IF Metall gick med på en sveköverenskommelse med Svenskt Näringsliv. Och nu finns en risk att arbetsgivarsidan ges fulla möjligheter att förhandla bort anställningstryggheten.
Att göra om, eller snarare avveckla, arbetsrätten till ”modernare” och mer marknadsanpassad var en del av januariavtalet som skrotades i och med att regeringen fälldes på punkten om marknadshyror. Men eftersom att frågan redan ansågs förhandlad av parterna kan regeringen nu gå vidare med lagstiftning.
Huvudsakligen innebär förslaget till nya LAS att arbetsgivare lättare ska kunna avskeda anställda som istället får stöd för omställning, att kunna studera för ett annat yrke. Förslaget som legat ute på remiss grundas på den överenskommelse som PTK, Kommunal och IF Metall slöt med Svenskt Näringsliv, ett svek mot medlemmarna och hela fackförbund i nivå med själva januariavtalet.
Pappers, Elektrikerna och även LO kritiserar statens roll i och med lagstiftning istället för att parterna, det vill säga facken och arbetsgivarna själva, förhandlar om arbetsvillkor. Den svenska modellen är mer demokratisk, men sanningen är att den inte fungerar eftersom förhandlingsdelegationer går över huvudet på medlemmarna.
Lagstadgat skydd för anställda behövs, men även här är det så att LAS inte fungerade bra innan januariavtalet; vissa punkter hade behövt stärkas. Dock sker nu istället en total försvagning av skyddet.
Pappers och Elektrikerna har rätt i att lagstiftning om LAS som grundas på förhandling av endast en del av arbetarkollektivet är förkastligt. Varför ska kollektivet godkänna en förhandling som enbart slutits av två förbund som har gått emot medlemmar och LO samt PTK som också saknar stöd hos alla förbund som företräds?
Arbetsdomstolen är en av alla som lämnat remissvar, men med svidande kritik där punkt efter punkt sågas. En av de mest omtalade punkterna till förändring i LAS var innan förhandlingarna frågan om saklig grund, som nu kallas ”sakliga skäl”.
Arbetsdomstolen, likt Pappers och Elektrikerna, påpekar att förslaget nu är att saklig grund lämnas helt öppet till parterna att förhandla om i kollektivavtalen och detta till den grad att det skulle vara fullt möjligt att förhandla bort anställningsskyddet.
Därtill lyfter Pappers och Elektrikerna att förslaget dessutom förbjuder parterna att förhandla till ett bättre anställningsskydd.
TCO och Saco kritiserar den föreslagna finansieringen av omställningsstödet som enligt liggande förslag ska medföra att räntan på CSN-lån ökar med 900 procent. Enligt förslaget ska detta gälla alla som har tagit studielån efter 1989.
Precis som kritiken från TCO och Saco pekar på ökar detta risken för sjunkande antal som söker fortsatta studier. Det är en enkel klassfråga som framför allt drabbar unga som kan avskräckas från studier när tiden att betala förlängs och såklart hur mycket som ska betalas.
Organisationen Skiftet har mot förslaget lanserat en namninsamling som riktar sig mot Matilda Ernkrans (S), minister för högre utbildning och forskning. Namninsamlingen har i skrivande stund över 9 700 underskrifter.
Årtionden av nyliberal politik som går kapitalisternas ärende ledde fram till januariavtalet, men även fackföreningsrörelsens byråkrati är att beskylla för att sveket om LAS kommit så långt.
När facken går över huvudet på medlemmarna utan någon verklig demokrati underifrån kan toppar och förhandlare sluta vilka avtal som helst. Därför behövs kämpande demokratiska fackföreningar som tar viktiga beslut grundade på medlemsomröstningar. ■
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.