Katastrofläge i vården

Stoppa nedskärningarna • Fler personal till bättre lön och villkor

Mer än var femte vårdplats hålls stängd i sommar – och det från ett redan lågt utgångsläge, rapporterar Dagens Medicin. (Foto: Region Gävleborg).

Av Katja Raetz // Artikel i Offensiv

Som Offensiv har skrivit i flera artiklar är sjukvården i Sverige i en allt allvarligare kris. Bristen på personal, framför allt sjuksköterskor men även specialistläkare, tillsammans med det uppdämda vårdbehovet från pandemin, innebär lång väntan på vård för patienter och påfrestande arbetsmiljö för personalen.

Dagens Nyheter har nyligen granskat sjukvården och tecknar en tydlig bild där överbelastning av vårdplatser och utlokaliseringar har ökat, vilket visar att vårdplatser saknas. Med bakgrund av det är det ytterst oroande att, enligt Dagens Medicin, ungefär en femtedel av vårdplatserna kommer att hållas stängda i sommar.
På en del orter tas det till extrema åtgärder för att ens upprätthålla någon vård. På akuten i Helsingborg kommer det vid vissa tider på dygnet endast att vara två sjuksköterskor i tjänst och trots detta står 300 arbetspass olösta, vilket SVT har rapporterat om.
Läget i Helsingborg är inget undantag. På Sundsvalls sjukhus i region Västernorrland säger chefsläkaren till SVT ”har aldrig sett något liknande på 30 år”. Det säger inte lite i en region som har varit i kris i många år. I maj rapporterade Inspektionen för vård och omsorg –IVO – om extrema överbeläggningar med upp till 200 procent på vissa avdelningar på Sundsvalls sjukhus, där korridorvård hör till vanligheterna och där personalen med hjälp av sopsäckar försöker dämpa ljuset så att patienter kan sova. IVO kräver att Sundsvalls sjukhus måste utöka till minst 219 vårdplatser – exklusive vårdplatserna inom barn-, psykiatri- och kvinnosjukvård – till den 30 september, annars hotar ett vite på 15 miljoner kronor. I jämförelse planeras det nu inför sommaren för 176 vårdplatser, jämfört med 251 platser i fjol.

Det finns många fler exempel på hur vården sätts på undantagstillstånd. På Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg har så många sjuksköterskor slutat på grund av jämförelsevis låga löner och dålig arbetsmiljö att det stängs flera psykiatriska avdelningar under sommaren.
Det finns med rätta en rädsla för att stängningarna och nedskärningarna blir permanenta. Antalet vårdplatser i Sverige har stadigt minskat och ligger nu lägst i EU. Vårdplatsbristen blev smärtsamt tydlig under pandemin. Samtidigt har detta gett luft under vingarna för privata sjukförsäkringar som tvärtemot deras propaganda inte avlastar, utan urholkar vården. Liknande kan sägas om nätläkarbolagen som lockar patienter med snabba besök som är enkla att hantera, medan patienter med komplexa vårdbehov hänvisas till de överbelastade vårdcentralerna.

Det saknas idag specialistläkare i allmänmedicin (i dagligt tal kallad distriktsläkare) i samtliga regioner. Allmänläkare tillhör också den grupp läkare som är allra mest stressad och överbelastad och många orkar inte jobba heltid. Samtidigt har mer och mer uppgifter lagts över på vårdcentralerna utan adekvat kompensation, vilket även Myndigheten för vårdanalys har konstaterat.
Varken lagstiftning om fasta läkare, kömiljarder eller hot om vite innebär någon form av strukturell förändring. Det som först och främst behöver göras är att riva upp vårdvalen, avskaffa fri etableringsrätt och styra om till en planerad vård efter behov. Absurt nog är det just vårdvalen, vilket är ett annat ord för privatisering, som har inneburit en administrationsökning, då det med den även följde ett större behov av kontroll och detaljstyrning.

Istället för dagens marknadsstyrning (New Public Management) behövs en överregional samverkan, planering, personalinflytande och budgetar i enlighet med behov. Det som genomsyrar intervjuer och berättelser från olika verksamheter är hur lite personalen har att säga till om. Personalbristen kan avhjälpas med högre löner och tydlig löneutveckling där det inte straffar sig att stanna på samma arbetsplats. Exemplet från Sundsvalls sjukhus där, som Vårdfokus skrev om, erfarna sjuksköterskor ligger på en lön på runt 27 000 kronor, medan nyexaminerade börjar med en ingångslön på drygt 29 000 kronor, är avskräckande. Det behövs även en personalplanering som inte utgår från minsta möjliga marginal i fråga om antal anställda. Utöver det ska det finnas möjlighet för kompetensutveckling under arbetstid och möjligheter för utveckling av den egna arbetsplatsen i samarbete med kollegor.
För detta krävs resurser och resurserna finns, vilket statsbidragen under pandemin har visat. Det som nu behövs är kamp för att dessa resurser används där de behövs, för en god och jämlik vård och en hållbar arbetsmiljö.

Rättvisepartiet Socialisterna kräver:
• Omedelbart stopp för vinster i välfärden.
• Inga gräddfiler i vården. Förbud av privata sjukförsäkringar i offentligt finansierad verksamhet.
• Stoppa privatiseringar – riv upp vårdvalen och den fria etableringsrätten.
• Skrota New Public Management och ”just-in-time-system”.
• För att orka med ett arbetsliv – sänk arbetstiden med bibehållen lön.
• För en sammanhållen, planerad vård efter befolkningens behov, offentligt ägd, under demokratisk kontroll av de anställda.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!