Klassklyftorna ökar snabbt

2008-03-26 14:41:36




Den totala andelen fattiga barn i Sverige har minskat en aning sedan 1990-talets krisår, från 13 procent åren innan till 12,6 procent 2005. Men vissa grupper av barn har halkat efter, och klyftorna i samhället har fortsatt att öka kraftigt under 2000-talet, enligt Rädda Barnens senaste årsrapport om barnfattigdomen.

År 2005 levde 242 000 barn, 12,6 procent av landets knappt två miljoner barn, i extrem ekonomisk utsatthet. Enligt Rädda Barnens definition hade dessa mindre än hälften så stor inkomst per familjemedlem som medianinkomsten.

20 gånger så stor

Mest anmärkningsvärt är de ökade klyftorna.
– År 1991 fanns sju gånger så många fattiga barn i Rosengård i Malmö som i Torslanda, Göteborg. År 2005 var skillnaden nästan 20 gånger så stor, säger Kalle Elofsson på Rädda Barnen.
De tre storstäderna Stockholm och värstingarna Göteborg och Malmö finns alla bland de tio kommuner i Sverige som har den högsta barnfattigdomen.
Sett över hela perioden mellan 1991, året innan 1990-talskrisen slog igenom, och 2005 har den rikaste tiondelen av barnfamiljerna ökat sina inkomster med 17 procentenheter, medan den fattigaste tiondelen har sett sina inkomster falla med 3 procentenheter.

Gapet bara växer

Enligt EU:s definition räknas de barn som fattiga som lever i hushåll där inkomsten är lägre än 60 procent av medianinkomsten.
Räknat på detta sätt ökade andelen fattiga barn till ensamstående föräldrar i Sverige från 11 procent 1991 till 20 procent 2005. Ökningen i absoluta tal är ännu större då antalet barn som lever med en ensamstående förälder har ökat kraftigt sedan 1991.
Barn till ensamstående föräldrar växer upp i hushåll som i genomsnitt har en årsinkomst som är 10 000 kronor lägre per familjemedlem än genomsnittet för alla sammanboende med barn.
Allra sämst ekonomiska förutsättningar har barn till ensamstående föräldrar med utländsk bakgrund. Skillnaderna när det gäller andelen barn som lever i fattigdom är dramatiska mellan olika hushållstyper.

Dramatiska skillnader

”Bara” 3,1 procent av barn till sammanboende föräldrar av svenskt ursprung var fattiga 2005, medan siffran för barn till en ensamstående med svenskt ursprung var 21,8 procent.
Motsvarande procentandel var för barn till ett par med utländskt ursprung 26,2 procent och för barn till en ensamstående med utländsk bakgrund 50 procent!
Från hösten 2006 har högerregeringen genomfört flera försämringar och fördyringar som särskilt drabbar lågavlönade hushåll.
”Vart tredje hushåll med en ensamstående förälder och flera barn har dålig ekonomi, vilket innebär en fördubbling sedan sekelskiftet”, rapporterade tv4nyheterna den 14 mars i år och hänvisade till statistik från Försäkringskassan.

Högerpolitik gör ont värre

På tröskeln till 2000-talet hade 15 procent av barnen som bodde tillsammans med en förälder låg ekonomisk standard. I dag är det drygt 35 procent. För ensamstående med ett barn har omkring 20 procent en låg levnadsstandard.
Arne Johansson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!