Klimatförändringarnas pris

2007-10-10 15:00:56




Den 1 oktober kom miljödepartementets senaste och kanske mest genomarbetade rapport ut. Rapporten (Klimat- och sårbarhetsutredningen) beskriver vad som väntar Sverige år 2100: hundratusentals förstörda byggnader, tusentals dödsoffer per år, en höjning av havsnivån med närmare metern, ökad nederbörd i form av störtskurar och stora översvämningar. Lösningarna som presenteras handlar om att förbereda oss konsekvenserna, inte om hur vi kan föregripa problemen och se till att historien blir en annan.

Klimat- och sårbarhetsutredningen kommer efter en lång rad av larmrapporter om världens klimat, om hur öknarna sprider ut sig och tusentals växt- och djurarter står på randen till utrotning. Den bygger sin prognos på de modeller som presenterades av FN:s klimatpanel IPCC tidigare i år, där Sveriges temperatur stiger snabbare än snittet i världen. Temperaturökningen kommer leda till att klimatet blir mellan 3 och 5 grader varmare år 2100 än vad det var år 1990.
Idag är det attraktivt att bygga och bo kust- eller sjönära. Priset kan dock komma att bli högt. Redan idag riskerar drygt 6 miljoner kvadratmeter byggnadsyta att översvämmas. Utredningen föreslår ett klimatanpassningsanslag för att skydda den bebyggelse, exempelvis runt Vänern, som står under direkt hot om översvämning.

Sveriges New Orleans

Med klimatförändringarna kan havsnivån i Östersjön komma att stiga med närmare en meter.
Kristianstad riskerar att bli Sveriges New Orleans, där hela staden är hotad av översvämning. Med högvatten och blåst kommer havsytan att ligga två meter över dagens normalvattenstånd.
Också erosionen längs kusterna kommer att tillta. Extra drabbat blir Skåne och Blekinge, där kusten består av sand eller lera. Över 150 000 byggnader finns idag på sådan mark som riskerar att erodera bort fram till år 2100. När mängden nederbörd ökar, ökar risken för jordskred och ras.
Ytterligare 200 000 byggnader finns på mark där risken för jordskred kommer att öka markant. Att jordskred kan få stora konsekvenser, visades 2006 när E6:an och Bohusbanan drabbades av ett 550 meter långt och 250 meter brett jordskred. Som mest rörde sig marken 20 meter i sidled och 7 meter i höjdled.

Ökad nederbörd

SMHI beräknar att nederbörden i Sverige kommer att öka med runt 30 procent under de kommande hundra åren. Detta leder till kraftigt ökade flöden i Sveriges vattendrag. SMHI varnar dock för att ökningen inte kommer att vara utspridd över hela året, utan kan komma på en gång i form av kraftigare stormar och störtskurar.
Denna sommar fick vi en försmak av vad detta nya regnväder kommer att föra med sig. Dagvattenbrunnarna kommer inte att kunna hålla tillbaka vattenmassorna. Avlopsvatten riskerar att börja tränga upp bakvägen, vilket kan komma att sprida epidemier.
Den ökade nederbörden förväntas dock ge en ökning av tillgången på vattenkraft, vilket kan generera 190-260 miljarder kronor extra mellan år 2010 och år 2100. Skadekostnaderna för förstörda vägar, järnvägar, höjda vattennivåer och kusterosion väntas bli 100-240 miljarder kronor under samma tidsperiod. Vattenkraftsinkomsterna och skadekostnaderna skulle alltså i stort sett ta ut varandra. Även om den jämförelsen är korrekt, är det viktigt att poängtera att det är staten som kommer att stå för kostnaderna, medan de extra pengar som genereras av vattenkraft går till privata intressen – speciellt om nyliberalerna får som de vill.

Stigande temperatur

När medeltemperaturen stiger med upp till fem grader så får det stora konsekvenser för årstiderna. Redan idag kan man märka en tendens till att våren kommer tidigare och att snön lägger sig senare. När medeltemperaturen har höjts med fem grader, kommer snö i södra Sverige att vara en ovanlighet.
Dock lyfter Klimat- och sårbarhetsutredningen fram detta som något ekonomiskt lönsamt, vilket det kanske kan bli för vissa. I och med längre sommarperioder kommer tillväxten av växter att öka. Jordbruksproduktionen i Mälardalen väntas öka med 20 procent och i Västerbotten med 50 procent om samma grödor som idag odlas.
Tillväxten i de svenska skogarna förväntas tillta drastiskt, vilket betyder att tiden det tar för ett träd att bli avverkningsbart kommer att minska. samtidigt kommer många arter att duka under. Granskogen kommer att få det svårare i södra Sverige, som väntas drabbas av riktigt torra perioder, vilket ökar risken för skogsbränder. Kostnaderna för skador på skogen tar bort minst hälften av den förväntade vinsten. Exempelvis stormfällningen kommer att tillta kraftigt i och med mer snabbväxande träd, minskad tjäle och blötare mark vintertid.

Miljömålen kan inte nås

Den kommande temperaturökningen gör det omöjligt att uppnå de miljömål – ett rikt växt- och djurliv, storslagen fjällmiljö och myllrande våtmarker – som riksdagen har satt upp.
De senaste hundra åren har trädgränsen klättrat 100-150 meter uppåt, och om ytterligare hundra år kommer kalfjällen till största delen att ha förbuskats.
Östersjön kommer att bli ett i raden av katastrofhav. Idag ser vi hur fiskare får allt svårare att hitta matfisk. Sillfångsterna i sillstaden Gävle har sjunkit dramatiskt de senaste åren, sötvattensfiskar har tagit över. Idag kan man fånga exempelvis aborre långt ut till havs. Det mest oroväckande är att den amerikanska kammaneten är på väg att etablera sig i Östersjön. Den har tidigare totalförstört ekosystemet och fisket i Svarta havet.
Om hundra år befaras laxen ha försvunnit från de sydligare älvarna och rödingen ha minskat ytterligare, för att inte tala om torsken; det är bara en tidsfråga innan den simmat sitt sista simtag i Östersjön.
Värmen för även med sig nya sjukdomar. År 2100 kommer fästingen att vara spridd över hela landet och den dödliga badsårsfebern riskerar att bryta ut runt hela Östersjön.
De värmerelaterade dödsfallen kommer att öka med 1 000 fall per år. Den svåra värmeböljan år 2003 i Europa beräknas ha tagit livet av över 33 000 personer.

Matbristen ökar

Sverige är inte frikopplat från vad som händer i resten av världen. Världsmarknadspriset på mat har ökat dramatiskt under det senaste året.
Vetepriset har i år fördubblats, Arla höjer snart mjölkpriset med 10 procent och priset på fläsk kommer att stiga med mellan 10 och 30 procent under vintern.
Under 2000-talet har konkurrensen om mat- och råvaror ökat. Framförallt Kina och Indien ligger bakom den ökade efterfrågan på vete, mjölk och fläsk.
Bristen på mat kommer att bli mer akut framöver, då missväxt kan komma att slå till mot flera kontinenter under samma år.
Hur världen ser ut år 2100 kan ingen säga. Det vi vet är att temperaturen kommer att ha stigit betydligt, oavsett vad vi gör idag.
För att möta klimathotet och för att minska storleken på katastrofen krävs det demokratisk kontroll över produktionen.
Behovet av att stoppa utsläppen av växthusgaser och förebygga konsekvenserna av temperaturökningen måste sättas före ett fåtal individers kortsiktiga vinstjakt.
Det är dags att världens fattiga och utsugna säger ifrån och tar kontrollen över ekonomin och med det makten över framtiden. Det är nödvändigt att det är demokratiska församlingar som har makten, och inte som idag bolagsstämmor.
Så länge en aktie är en röst, kommer vare sig miljön eller de fattiga någonsin att få göra sina röster hörda.
Joel Eriksson

Källa: SOU M2007:60 Sverige inför klimatförändringarna – hot och möjligheter (Klimat- och sårbarhetsutredningen)

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!