Klimathotet – ett socialistiskt svar

2007-02-07 13:32:47




Planeten Jorden står inför sin största utmaning. Människans utsläpp sätter nu ett otroligt hårt tryck på ekosystemen. Till och med det mest robusta av dem – klimatsystemet – har rubbats.

Klimatforskarnas rapporter är allt annat än trevlig läsning; redan idag har många lokala ekosystem fått så bestående skador att de inte kommer att gå att reparera inom överskådlig tid.
FN:s internationella klimatpanel IPCC presenterade i slutet av förra veckan sin fjärde stora klimatrapport. Skillnaden från de förra är att de över 2 500 forskarna från 130 länder som ingår i panelen har haft tillgång till bättre data.
Olika källor som satelliter, borrkärnor i Antarktis isar och tjockleken på trädens årsringar har använts för att se tillbaka på det historiska klimatet. Borrkärnorna i Antarktis är klimatforskarnas starkaste kort då de visar på atmosfärens kemiska sammansättning sedan en miljon år tillbaka i tiden. Dessutom har också isen årsringar, vilket gör att man kan bedöma temperaturskiftningar.
Resultatet från provborrningarna är skrämmande.
Koncentrationen av växthusgaser i atmosfären har aldrig varit så hög och halten av koldioxid i luften är all time high och stiger snabbt. De senaste åren har halterna stigit med 0,5 procent per år. Metangas, som är en 1 000 gånger kraftigare växthusgas än koldioxid, har tidigare aldrig överstigit 790 ppb (miljarddelar). År 2005 var nivån 1 774 ppb. Forskarna är därför eniga; industrialismen (läs kapitalismen) ligger bakom klimatförändringarna.

Bortom allt tvivel

Detta gör att de forskare som utarbetat IPCC:s rapport anser att det är till 90 procent säkert att människans utsläpp av växthusgaser ligger bakom klimatförändringarna.
Det ska jämföras med den förra rapporten från år 2001 som använde begreppet ”troligen”, vilket motsvarade att man var till 60 procent säker. I dag finns det ingenting utom de mänskliga utsläppen av växthusgaser som kan förklara temperaturökningen.
Konsekvenserna av människans industriella verksamhet från år 1750 och framåt är minst sagt skrämmande. Redan idag, med en knappt mätbar global uppvärmning, märks kraftiga störningar i klimatet.
Elva av de senaste tolv åren har hamnat bland de tolv varmaste åren som uppmätts (sedan 1850). Mätningar från 1960-talet och framåt visar att 80 procent av överskottsvärmen absorberats i världshaven. Sådan uppvärmning gör att vattnet expanderar och får havsnivån att stiga.
Glaciärer på båda halvkloten smälter, de senaste 40 åren har 40 procent av Arktis isyta försvunnit. Världshaven har i snitt stigit med 1,8 mm per år under åren 1961-2003. De senaste 10 åren har tempot höjts till i snitt 3,1 mm per år (2,4-3,8 mm). Temperaturökningen har varit dubbelt så stor i polarområdena som snittet globalt.
Tio procent av permafrosten runt Arktis har tinat upp. Detta gör att marken börjar släppa ut enorma mängder metangas, vilket ytterligare spär på uppvärmningen.

Hotet mot vår framtid

Idag är det möjligt för forskarna att få fram betydligt mer exakta prognoser för framtidens klimat. De räknar med en rad faktorer som förut inte togs med, exempelvis det faktum att smog kyler av jorden då solstrålarna reflekteras ut i rymden istället för att värma upp jordytan.
Det bästa scenariot som lyfts fram av klimatpanelen är en temperaturökning på omkring 1,8-2,4 grader, vilket skulle kräva omedelbar och drastisk sänkning av växthusgasutsläppen.
Det är svårt att veta exakt vad som händer med ekosystemen när temperaturen och klimatet förändras i så snabb takt. Konsekvenserna kan i värsta fall göra att processen går ännu snabbare. Därför lägger panelen fram en alternativ bästa prognos på 2,4 graders temperaturökning till år 2100 – även om mänskligheten dessförinnan gjort allt den kunnat.

Hotande skräckscenario

Om den nuvarande trenden fortsätter kommer temperaturen om 93 år att vara mellan 4 och 7 grader högre än vad den var år 1750, med lokala variationer på uppemot det dubbla!
Konsekvenserna det skulle få är skrämmande. Miljontals människor skulle tvingas fly från sina översvämmande hem eller uttorkade åkrar. Om Grönlands inlandsis smälter bort, kommer det att orsaka en höjning av världshaven med 7 meter. Om temperaturen på Grönland ökar med 7-10 grader är den jämförbar med rekordtemperaturerna för 125 000 år sedan, då Grönland inte var istäckt! Utrotningen av arter skulle nå rekordnivåer, redan idag är 10 000 arter rödlistade.
Som f d Världsbankchefen Nicolas Sterns rapport i höstas visade, skulle en kraftigt uppvärmning också leda till att ekonomin kraschar. Detta då den materiella skadorna av försämrat klimat skulle nå en sådan omfattning att bl a en total kollaps av försäkringssystemen skulle vara ett faktum.
Att klimatförändringarna är det mest uppenbara exemplet på marknadens misslyckande i mänsklighetens historia, tvingas även Sternrapporten konstatera.
Kapitalismens vinstjakt kommer oundvikligen att leda till en katastrof. De företag som inte behöver rena sina utsläpp kan idag producera en vara till betydligt lägre pris än ett företag som måste ta hänsyn till miljön. I Kina växer kolkraften okontrollerat, varje vecka öppnar ett nytt kolkraftverk. Kol och olja förväntas täcka över 80 procent av efterfrågeökningen på energi fram till år 2030.
Kapitalisterna ser nu att något måste göras. Deras lösningar – miljöskatter och höjda utsläppskostnader – kommer att läggas på oss konsumenter, vilket drabbar mindre bemedlade personer hårdast.
I grund och botten kommer dock dessa åtgärder att vara knappt märkbara.Vad som nu krävs är en omställning av produktionen. Från kapitalistisk produktion för profit till socialistisk produktion för att möta de behov som både människor och natur har.
Avskaffandet av kapitalismen skulle möjliggöra en global planering av samhällets resurser. Samhällets rikedomar, som idag går till ett fåtal aktieägare, skulle på demokratisk basis gå till att utrota massfattigdomen och ge förutsättningar för avskaffandet av miljöfarlig produktion inom alla sektorer.
Miljötekniken som idag finns skulle i ett socialistiskt samhälle inte behöva konkurrera med billigare förorenande produktion. Exempelvis skulle stora solpaneler i Sahara kunna täcka hela Europas energibehov, och både livsfarlig kärnkraft och kolkraft skulle kunna avvecklas.
Joel Eriksson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!