I Kongo-Kinshasa utspelas ”världens största humanitära kris. Varje dag dör 1 200 människor.” Den bedömningen gör Jan Egeland, FN:s högste samordnare för katastrofer och krig (Svenska Dagbaldet 30 maj). Trots detta riskerar flyktingar från Kongo att utvisas från Sverige.
Den svenska regeringen planerar också att skicka 70 elitsoldater från SSG (Särskilda skyddsgruppen) till Kongo-Kinshasa (Demokratiska Republiken Kongo) inför de val som utlysts till den 30 juli. Hur allvarlig situationen är visas dock av att de tyska soldater som ingår i samma styrka kommer att vara stationerade i grannlandet Gabon. De ska enbart användas i undantagsfall och bara i huvudstaden Kinshasa.
”Världens dödligaste krig”
Det har gått tre år sedan de blodiga krigen 1996-2003 formellt
avslutades. Men krigstillståndet har fortsatt, med väpnade
strider i stora delar av landet. ”Världens dödligaste
krig”, skriver tidskriften Time om Kongo-Kinshasa i sitt senaste
nummer. ”Strider pågår i öster, där rebeller
genomför plundring, våldtäkter och mord. Den kongolesiska
armén, ämnad att vara både en symbol för och försvarare
av det återförenade landet, har sin egen del i förstörelsen,
med avrättningar och utplånade byar”, skriver Times
reportrar som rest runt i landet.
Kriget och alla sjukdomar i dess spår har dödat fem miljoner
människor sedan 1996. Det är fler än i något krig
sedan andra världskriget, påpekar Flyktingar från Kongo
i sitt PM till Migrationsverket.
Detta sker i närvaro av 17 000 soldater i FN-styrkan MONUC, som
möter växande problem. Sedan 1999 har 74 FN-soldater dödats
i Kongo och många soldater kidnappats av rebeller. Enligt Time överväger
MONUC att bryta samarbetet med den kongolesiska armén och polisen
på grund av uppsvinget i våldtäkter, dödande och
tortyr som dessa utför.
Inget demokratiskt val
Valet den 30 juli kommer att vara långt ifrån demokratiskt. Även
katolska kyrkan i Kongo, en av landet största organisationer, säger
att valen borde skjutas upp.
Västmakternas verkliga intressen i Kongo avslöjas gång
på gång. Fredsavtalet 2003 gjorde att fler utländska
storföretag kunde delta i exploateringen av landets enorma mineralrikedomar.
Valet i juli är ytterligare ett försök att skapa legitimitet
för en regim som skyddar dessa bolags intressen. Samtidigt hoppas
särskilt EU att valen ska minska antalet flyktingar från Kongo.
Detta förklarar att givarländer i Väst satsat över
400 miljoner dollar (2,8 miljarder kronor) på valet. Samtidigt
har en vädjan från FN om akutnödhjälp så gott
som helt nonchalerats. Hittills har FN fått in 94 miljoner dollar
(678 miljoner kronor) av begärda 682 miljoner (4,9 miljarder). Och
av de pengar som når Kongo försvinner en stor del i korruption.
Valen kommer inte att skapa lugn. Den svenska riksdagens försvarsutskott
varnar för ”risk för upplopp och demonstrationer under
valperioden. Folkligt missnöje kan komma att riktas mot soldaterna.
Dessutom finns ett hot från inhemska och utländska väpnade,
ofta kriminella grupper. Längs vägarna finns minor och odetonerat
sprängmedel”. Riksdagsledamöter har också protesterat
mot bristande sjukvård för de svenska elitsoldaterna (Dagens
Nyheter 2 juni).
Utländska trupper?
Kongoleserna vill inte ha ännu fler utländska trupper som deltar
i striderna. De klarar inte att skydda befolkningen, deras syfte är
i första hand att skydda regering, myndigheter och företag,
säger flyktingarna från Kongo.
Det är fortfarande högst osäkert om det över huvud
taget blir några val. Men om de blir av kan kriget mycket väl
blossa upp på nytt, beroende på resultatet. Presidenten,
Joseph Kabila, och åtminstone en av de fyra vicepresidenterna,
Jean-Pierre Bemba, har egna arméer. Dessutom finns en rad andra
väpnade grupperingar.
Ett plundrat land
Den humanitära katastrofen i Kongo har sin grund i utplundringen
av landet allt sedan 1800-talet.
Befolkningen på drygt 60 miljoner (ingen folkräkning har genomförts
på över 20 år) skulle kunna äta sig mätta
på vad som kan odlas på den bördiga jordbruksmarken.
Landet har stora rikedomar i form av guld, diamanter, koltan (används
i mobiltelefoner) med mera.
Kampen för en framtid för Kongo-Kinshasa måste föras
mot både regeringen, lokala krigsherrar och Västmakterna.
Det behövs en socialistisk rörelse som försvarar demokratiska
rättigheter inklusive försvar av minoriteters rätt och
demokratisk kontroll av vapen. Genom förstatligande av gruvor och
andra naturrikedomar, stopp för skuldbetalningar och avskaffad korruption
skapas omedelbart resurser till mat och sjukvård. En sådan
rörelse, med städernas arbetare i spetsen, stödd av ungdomar
och fattiga på landsbygden, skulle möta enorm sympati i hela
världen. Arbetar- och gräsrotsorganisationer internationellt
skulle snabbt kunna erbjuda stöd, både pengar och stopp för
vapenhandel och utsugning.
Situationen i Kongo-Kinshasa är ett resultat av den globala kapitalismen,
som bara erbjuder en katastrof utan slut. Asyl för flyktingar från
Kongo är ett minimalt första steg för att bryta denna
utveckling.
Per-Åke Westerlund
Demonstration
•
Stoppa diskriminering av flyktingar
från Kongo-Kinshasa!
• Stoppa utvisningarna till Kongo!
• Nej till svensk trupp till Kongo!
Fredag 9 juni, kl 11.00
Mynttorget, utanför riksdagen
Arr: Flyktingar från Kongo
