Köttindustrin bland de största klimatbovarna

2008-01-09 14:30:00




Klimatfrågan har aldrig tidigare varit så het som nu. Miljövänliga transportmedel och alternativ till fossila bränslen diskuteras livligt. Men en stor bov i dramat talas det mindre om. Med hela 18 procent av de totala utsläppen av växthusgaser står boskapsuppfödningen för en större påverkan på växthuseffekten än hela världens samlade transporter, enligt FN-organet FAO.

På lokal och global nivå bidrar boskapssektorn tillsammans med energi- och transportsektorn till de allvarligaste miljöproblemen. Det konstaterades redan hösten 2006 i den 400-sidiga rapporten Livestock’s Long Shadow om djuruppfödning och klimatförändringar av FN:s livsmedels- och jordbruksorgan FAO.
Samma rapport spår att den globala konsumtionen av kött kommer att ha mer än fördubblats år 2050 jämfört med 1999 års nivåer – från 229 miljoner ton till 465 miljoner ton. Redan idag ligger köttkonsumtionen på en ekologiskt ohållbar nivå.
Nio procent av världens totala utsläpp av växthusgaser är metan, som kommer från boskapsdjurs matsmältning, och dikväveoxid (lustgas), som är en kväveförening som uppstår i gödslet från kossorna – speciellt då djuren matas med foder som innehåller mer protein än vad de kan ta upp. Metan har en klimateffekt som är 23 gånger starkare än koldioxidens. Lustgas är hela 296 gånger skadligare än koldioxid! De övriga nio procenten utgörs framförallt den vanligaste växthusgasen koldioxid.
Varje år förstörs skogsmark på en yta lika stor som Portugals. Var åttonde sekund skövlas ett område lika stort som en fotbollsplan. Detta har en enorm påverkan på växthuseffekten, då skogen annars fungerar som ett naturligt reningsverk genom att uppta mängder av koldioxid i fotosyntesen. En av de största orsakerna till regnskogsskövling är just att bereda betesmark för boskap.
Idag används 78 procent av den totala brukade landytan, inräknat olika typer av betesmarker, till att på olika sätt föda lantbruksdjur, enligt rapporten Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar (2007) av Jens Holm, EU-parlamentariker för vänsterpartiet, och Toivo Jokkala, journalist, författare och samhällsvetare.
Rapporten påpekar också att den proteinrika sojabönan, som huvudsakligen används som djurfoder, bidrar starkt till avverkningen av regnskog. Sojaodlingarna innebär dessutom att nya ytor ständigt skövlas då de kraftiga regnperioderna ofta orsakar jorderosion som endast lämnar obrukbar jordbruksmark efter sig. I Brasilien, världens näst största producent av sojabönan, exporteras huvuddelen till Europa som djurfoder.
Om människor själva skulle äta sojabönan direkt, skulle åtgången minska med 80-90 procent, menar hemsidan klimathotet.net.

Kräver 10-20 gånger mer energi
I de svenska hushållen utgör maten den största konsumtionen av energi. Livsmedelsproduktionen, inklusive transport av livsmedel, står för en femtedel av Sveriges totala energiförbrukning.
Jämfört med att producera ett kilo baljväxter som kräver 0,86 kilowatttimmar (kWh) så kräver ett kilo griskött 8,3 kWh och ett kilo nötkött 12,8 kWh. Att energiåtgången för att producera animaliska produkter är mellan 10 och 20 gånger högre än för vegetabiliska beror främst på djurens egen energikonsumtion innan de blir kött, men även på slakt, transporter och tillagning.
De enorma mängder vatten som går åt till boskapsuppfödning och animalieproduktion är även ett miljöproblem då färskvatten är en bristvara, som dessutom bara blir större i takt med att världens glaciärer sakta men säkert smälter bort. Djurindustrin står även för föroreningar av färskvatten genom gödsel, antibiotika och hormoner, kemikalier från garverier, samt gödningsmedel och bekämpningsmedel till fodergrödor.
Idag saknar över en miljard människor tillgång till rent vatten att dricka, något som dödar mer än 5 000 barn varje dag.
Medan ett kilo nötkött kräver cirka 15 000 liter vatten och ett kilo kyckling 3 500-6 000 liter så krävs endast 400-3 000 liter vatten för att producera ett kilo vegetabilier. Av hela USA:s färskvattenresurser går 60 procent åt till boskapsuppfödning, enligt klimathotet.net.
En förändring av djurindustrin är dock inte en fråga om konsumentmakt, utan om produktionsmakt. Det är en genomrutten industri där ”köttfärsskandaler” med gammalt kött som ges nytt bäst före-datum och sjukdomar som galna ko-sjukan och fågelinfluensan inte är slarv utan rutin som ett resultat av det kapitalistiska konkurrenssystemet.
Hela industrin med enorma miljökostnader hålls uppe av EU-subventioner som dessutom slår ut lokal produktion i tredje världen, där animalieöverskottet dumpas, vilket har lett till flera svältkatastrofer.
Rapporten Djurindustrin och klimatet – EU blundar och förvärrar visar att ”Summan av EU:s interventioner och direktstöd till djurindustrin för 2007 blir 3 500 704 000 euro – cirka 32,5 miljarder svenska kronor”! Därutöver tillkommer några miljarder i ”säljfrämjande åtgärder”, där skattebetalarna till exempel pungade ut med multum för nötköttsreklam då galna ko-sjukan härjade.

Planerad produktion!
Samma rapport ger det absurda exemplet på de 3,1 miljoner kronor som Svensk Mjölk får av EU för perioden 2006-2009 för att driva en kampanj för ”mer mjölk för kvinnor i utvalda grupper”, trots att Sverige har ett av de största kalciumintagen i världen!
Kapitalismens sjuka köttindustri är ett globalt miljö- och resursproblem som inte kan lösas inom kapitalismens ramar. För ekologisk hållbarhet krävs ett decentraliserat blandjordbruk med modern lokalproduktion som endast kan utvecklas med en planerad ekonomi.
Lina Westerlund

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!