Kupp i Kina – Vad ligger bakom avsättandet av general Zhang Youxia?

Dikang, ISA Kina, Hongkong och Taiwan

Kinas ”kommunistiska parti” och världens största armé, PLA (Kinas armé), står inför sin allvarligaste kris på flera decennier.

Sedan den 18 januari har KKP:s (det styrande Kinas ”kommunistiska parti”) interna maktkamp gått in i en kritisk fas. Kinas auktoritära kapitalistiska regim är djupt splittrad, med en rasande maktkamp som till stor del har varit dold inom KKP:s interna valv men som nu bryter ut – möjligen våldsamt – fullt synlig. Detta utvecklas snabbt till en av de allvarligaste kriserna i KKP-staten sedan kapitalismens återinförande för mer än tre decennier sedan.

Avskedandet av Kinas högsta general Zhang Youxia, 75, general Liu Zhenli, 61, och enligt rykten ytterligare 17 generaler av samma slag, är inte bara en arrestering av höga ledare inom KKP och Folkets befrielsearmé (PLA). Det är en kupp, eller möjligen en motkupp, av Xi Jinpings fraktion mot rivaliserande maktblock inom KKP-diktaturen, en koalition av anti-Xi-fraktioner inom vilken Zhang Youxia har varit den mest mäktiga och problematiska figuren för Xi.

Detta beror på Zhang Youxias enligt uppgift starka ställning inom FBA, som en kommentator beskrev som med ”gudfaderliknande status”. Zhang är, precis som Xi Jinping, en prins, det vill säga en medlem av KKP:s kungliga familj, vilket innebär att han har mäktiga kontakter inom hela KKP-eliten utöver sin maktbas inom PLA. Hans militära karriär sträcker sig över 58 år, inklusive aktiv tjänstgöring under den olyckliga invasionen av Vietnam 1979. Mycket få tjänstgörande PLA-generaler har faktisk stridserfarenhet. 

Zhangs rang motsvarar ordföranden för försvarsstaben i det amerikanska systemet, näst efter presidenten. En intressant artikel av den före detta amerikanska tjänstemannen i försvarsdepartement Drew Thompson, som känner Zhang Youxia, beskriver honom som en person med enorm auktoritet och respekt bland sina kollegor – något som avviker kraftigt från den ganska robotliknande normen för högre officerare inom PLA. Thompson bekräftar att Xi Jinpings utrensningsmaskin planerade att gå till angrepp mot Zhang redan 2023, en nyhet som han fick från South China Morning Post-reportern Minnie Chan, som försvann samma år. 

Det är därför uppenbart att Xis plötsliga dramatiska angrepp mot Zhang Youxia har varit planerad under lång tid. I själva verket var detta en avgörande faktor som fick Zhang att ansluta sig till andra fraktioner mot Xis maktkoncentration i det auktoritära systemet. När Xi Jinping rensade ut PLA:s raketstyrka 2023 och avsatte 20 generaler var detta en varning till Zhang Youxia om att hans egen position var hotad.

Under perioden från mitten av 2024 (KKP:s tredje plenum) fram till nu verkade situationen ha vänt, med fortsatta utrensningar inom PLA som dock övervägande riktade sig mot Xi Jinpings egna anhängare – personer som He Weidong och Miao Hua, båda medlemmar i Centrala militärkommissionen (CMC) och ledande figurer i den så kallade ”Fujianklicken”, som Xi Jinping hade befordrat och odlat för att befästa sin kontroll över PLA. I slutet av förra året, när He och Miaos fall officiellt bekräftades, stod det klart att ”Fujianklicken” effektivt hade neutraliserats – detta var Zhang Youxias verk. 

De flesta utländska medier höll sig blint till berättelsen att Xi Jinping var arkitekten bakom dessa utrensningar – av sina egna lojalister – vilket strider mot all logik. För att stödja denna idé upprepade dessa nyhetskanaler KKP:s officiella argument att Xi är ”seriös när det gäller korruption”. 

Kris i KKP-staten och armén

Både Zhang Youxia och Liu Zhenli är medlemmar i CMC, det KKP-organ som utövar den yttersta kontrollen över PLA, som med över två miljoner aktiva soldater är världens största militärstyrka. Zhang är vice ordförande i CMC och näst efter Xi i den militära maktstrukturen. Av de sju medlemmar som utnämndes till CMC vid den 20:e kongressen i oktober 2022 är endast två kvar (och en av dem är Xi Jinping, som ordförande). Något liknande har aldrig hänt tidigare, inte ens under Maos kulturrevolution på 1960-talet.

Inget land är immunt mot kriser och ökade sociala påfrestningar i samhället som helhet.

Zhang Youxias ökande motstånd mot Xi i maktkampen inom KKP är också en återspegling av den allvarliga interna krisen inom PLA, med djup bitterhet över ”politisk inblandning” och oändliga utrensningar under Xis regeringstid sedan 2012, något som har decimerat PLA:s högsta befäl. Detta är i sin tur en del av en mycket större bild av massivt missnöje i det kinesiska samhället. Inget land är immunt mot kriser och ökade sociala påfrestningar i samhället som helhet. Kina är fast i en historisk kris då dess skulddrivna statskapitalistiska ekonomiska modell har kört fast, med massarbetslöshet, fallande löner, ett kollapsande födelsetal (som har sjunkit tillbaka till nivån för 300 år sedan – detta är inte ett skrivfel) och en stigande kurva av protester.

Sedan 2023, i början av Xi Jinpings tredje mandatperiod och före Zhang Youxias arrestering denna vecka, har 14 generaler officiellt avsatts och placerats under utredning, medan ytterligare 23 har försvunnit. Nu återstår endast fyra aktiva generaler – precis tillräckligt för att spela mahjong.

Stalin halshugger Röda armén

Detta har naturligtvis lett till jämförelser med Maos kulturrevolution och Lin Biao-affären 1971 (Maos försvarsminister som omkom i en mystisk flygolycka), men en mer träffande jämförelse är nog Stalins vansinniga förstörelse av Röda arméns ledning före andra världskriget.

Detta har naturligtvis konsekvenser för Taiwan. Militära experter i Taiwan drar slutsatsen att utrensningarna inom den kinesiska armén ”försvagar erfarenheten hos Kinas högsta generaler, hindrar moderniseringen av dess militär” och skapar ”en flaskhals”, enligt Taipei Times. Detta kommer inte nödvändigtvis att påverka Pekings regelbundna militärövningar som är avsedda att skrämma Taiwan och varna USA; dessa kan till och med bli mer aggressiva. Men övningar är övningar, de är främst avsedda för politiska syften.

”De flesta generaler med erfarenhet har avsatts. Taiwan är säkert för tillfället”, är omdömet från Willy Lam, tidigare chefredaktör för South China Morning Post. Hur skulle en styrka i ett sådant kaos kunna genomföra en framgångsrik attack mot Taiwan, som har bättre vapen än Ukraina och som en ö 130 kilometer från Kinas kust, utgör ett mycket svårare militärt mål än Rysslands landinvasion av sin granne.

Denna dynamik understryker det faktum, som marxister alltid har betonat, att Xiregimens primära fokus är att undertrycka den kinesiska massan, att behålla kontrollen hemma, snarare än att sätta in militär makt utomlands, även när det gäller ”vårt” Taiwan och i sammanhanget av den interimperialistiska konflikten med Trumps USA.

Maktkamp – slutspel?

Om Xifraktionen segrar, och åtminstone på ytan verkar detta vara mest troligt, kommer detta sannolikt att resultera i en kraftig politisk förändring, åtminstone en delvis återgång till en mer stridslysten linje från den kinesiska imperialismen mot den amerikanska imperialismen. Vi kommer att utveckla denna punkt i andra artiklar.

Men är gripandet av Zhang Youxia ”slutspelet” i KKP:s maktkamp under de senaste 18 månaderna? Har Xifraktionen redan segrat? Det är en möjlighet, kanske det mest troliga utfallet, men det är ännu för tidigt att dra denna slutsats. Vi måste vara mycket försiktiga med tanke på de mycket begränsade nyhetsrapporterna, KKP:s systematiska desinformation och den flod av fascinerande men ofta felaktiga eller falska rykten som cirkulerar.

Det finns flera iögonfallande avvikelser i detta fall jämfört med tidigare. Det mest slående är hastigheten! I fallen med Miao Hua och He Weidong dröjde det sju till åtta månader från det att de försvann till det officiella tillkännagivandet att de var under utredning. I Zhang Youxias fall var fördröjningen bara fem dagar.

Detta strider tydligt mot standardförfarandet för KKP:s utrensningar, särskilt när det gäller de allra högsta ledarna. Den snigellika takten dikteras av behovet av att skapa konsensus inom eliten och neutralisera eventuellt missnöje. Med tanke på de mäktiga, nästan feodala patronagenätverken inom KKP-staten kan deras påtryckningar i sällsynta fall lyckas rädda den anklagade ur Xi Jinpings inkvisition och mystiskt återuppstå som om ingenting hade hänt. I andra fall bryts offren ner (eller dör) genom en omfattande process av ”lökskalning” – förhör av familjemedlemmar, sekreterare och vänner som används som gisslan för att tvinga fram bekännelser.

Zhang Youxias fru, son och 30 sekreterare och medarbetare ska också ha arresterats. Men i vilket syfte, när hans ”brott” redan är kända och offentliggjorda? Som vanligt görs detta för att sprida skräck bland KKP:s och PLA:s bredare led och få dem att lägga ner sina vapen i den interna kampen, bildligt talat och kanske bokstavligt i detta fall. 

Den ovanliga brådskan och brådskande karaktären i denna affär tyder på att det är något annat än en rutinmässig disciplinär utredning. Xi Jinping har inte tid att vänta; detta är chocktaktik. Han behöver använda Zhang Youxias fall som ett fullbordat faktum för att skrämma oppositionen inom KKP och PLA till underkastelse.

Xis mål med att fånga Zhang Youxia och Liu Zhenli är uppenbarligen att ”halshugga” – i Madurostil – KKP:s anti-Xifraktioner, för att återupprätta sin fulla kontroll och förbereda sig för en fjärde mandatperiod som absolut härskare. Precis som med Maduros tillfångatagande (även om amerikanerna publicerade foton av sin fånge inom två timmar, något som inte har hänt i Kina) är det avsedda budskapet ”game over” och att motstånd är meningslöst. 

Massutrensning?

Men för att Xis maktgrepp ska lyckas kommer en mycket större utrensning att krävas. Vissa kommentatorer jämför detta med Hitlers ”Långa knivarnas natt” 1934. I detta fall kommer det inte att begränsas till PLA, även om det är det omedelbara fokuset, utan kommer förmodligen också att riktas mot flera viktiga prinsar, några av ”de äldre” och ledande figurer inom tuanpaifraktionen och andra fraktioner, inklusive betydande profiler som Wang Yang och Hu Chunhua – som tidigare degraderats eller pensionerats av Xi – vars namn har kopplats till möjliga efterträdare till Xi Jinping. Om dessa framstående personer i anti-Xilägret inte gör motstånd på kort sikt – och ingen bör ha några illusioner om deras hjältemod – tyder Xi Jinpings historia på att de inte kommer att skonas.

Det finns rapporter om att PLA-baser över hela landet har beordrats att gå i ”lockdown”, med order om att stanna på basen och genomföra ”studiesessioner”. All ledighet har ställts in. Xi har skickat utredningsteam till militärbaser, särskilt de som anses kontrolleras av Zhang Youxias allierade. Officerare har beordrats att lämna in sina mobiltelefoner.

Detta är uppenbarligen en förberedelse för en massutrensning inom armén, som överstiger även de hittillsvarande stora utrensningarna. I det nuvarande informationsvakuumet finns det dock få öppna tecken på att PLA omedelbart faller in i ledet efter Zhangs avgång. Det verkar som om få av PLA:s regements- och gruppchefer har svurit ”trohet” till Xis kampanj mot Zhang Youxia. Videor och bilder på sociala medier visar trupprörelser, militära konvojer och annan aktivitet som uppenbarligen trotsar Xis order. Ingen av dessa rapporter har ännu bekräftats. 

Xi Jinping har nu satsat allt på att störta Zhang Youxia. Men detta kan ha varit ett desperat spel som föddes ur rädslan för att anti-Xifraktionernas tryck och motutrensningar närmade sig. Som sådan kan det slå tillbaka. Men nu när Xi har åtagit sig detta har han ingen reträttväg. Vad som händer härnäst är omöjligt att förutsäga i detta skede, med tanke på den svarta låda som KKP:s diktatur utgör.

Efter de första meddelandena om Zhang Youxias gripande har KKP:s media förpassat denna nyhet till sina insidor, vilket återigen är mycket onormalt i sådana fall, särskilt med tanke på den enorma betydelse och status hos de arresterade generalerna. Zhang och Liu har ännu inte ens formellt avsatts från sina poster i CMC i detta skede, vilket är ytterligare en märklig omständighet.

Zhang Youxia, även om han redan är död, vilket inte kan uteslutas, kommer att vara en mycket svår nöt för Xi att knäcka, på grund av de spända relationerna mellan PLA och Xi. Hans beräkning är att genom att genomföra en sådan djärv attack och tillkännage att Zhang och hans allierade är skyldiga till avskyvärda brott – ”allvarliga brott mot disciplin och lag” och till och med ”förräderi” (att ha lämnat ut kärnvapenhemligheter till USA) – kan han använda detta som en Trumpliknande chock- och skrämseltaktik för att undertrycka eventuella motreaktioner, inklusive ett möjligt militäruppror eller olydnadshandlingar. Xi kan dock upptäcka att han är ormen som svalde en elefant – lycka till med matsmältningen!

Xi Jinpings läger kontrollerar, genom hans stabschef Cai Xi, propagandamaskineriet och medierna. Så denna del av kampen är inte så svår för honom. Men det betyder inte att det är ”game over”. Xis makt är allmänt felaktigt framställd, ironiskt nog ännu mer i den västerländska ”fria pressen” än i hemlandet, där han beskrivs som ”oanfallbar” och ”den starkaste ledaren sedan Mao”. Marxister och ISA underskattar visserligen inte den auktoritära karaktären hos Xiregimen, men detta är ändå överdrifter. Xis akilleshäl har varit den ekonomiska kollapsen, glidningen mot ”japanifiering”, som har försvagat honom inom KKP-regimen på samma sätt som den har undergrävt Peking i den globala imperialistiska konflikten. 

Teorin om en ”mjuklandning”

Som nämnts är det på senare tid, det vill säga sedan mitten av 2024, som  anti-Xifraktionerna också har använt utrensningar mot Xi Jinpings allierade för att försöka begränsa hans makt och förmodligen pressa honom till att avgå ”fredligt” i slutet av sin mandatperiod 2027. Alla KKP-fraktioner – som utan undantag är borgerliga och auktoritära – fruktar massorna och fruktar de politiska konsekvenserna om den interna maktkampen blir synlig för massorna.

De förstår att detta kommer att skada deras auktoritet, möjligen på ett ödesdigert sätt, undergräva deras aura av sammanhållning och makt och därmed ge grönt ljus för massiva krav på förändring. Masskampen mot autokratin 1989 bröt ut efter att splittringen inom KKP-regimen blev uppenbar efter avskedandet av Hu Yaobang.

Xi är mer beredd att ta risken trots dessa farhågor. Han är mer orolig för att om han inte agerar nu, kommer anti-Xifraktionerna att demontera och rensa bort hans stödbaser en efter en tills han, precis som grodan i grytan, inte kan reagera. Detta lägger ansvaret på anti-Xifraktionerna och Zhang Youxias militära anhängare att bryta mot KKP:s tabun om sekretess, en utveckling som hela deras tidigare beteende talar emot, åtminstone när det gäller den förstnämnda gruppen.

Olika ”insider”-läckor som inte kan verifieras tyder på att Hu Jintao och KKP:s äldste föredrog en ”mjuklandning” för Xi Jinping. Enligt detta scenario hoppades de kunna begränsa honom genom olika nya arrangemang, såsom det centrala besluts- och samordningsorganet, som plötsligt tillkännagavs efter ett politbyråmöte i maj förra året, men som sannolikt fanns som ett inofficiellt organ redan innan detta. Vad vi vet med säkerhet är att denna kommitté existerar och att den knappast kan ha varit Xis initiativ. Dess roll är att övervaka Xis handlingar och begränsa hans makt. Vissa obekräftade rapporter talar om en intern ”överenskommelse” mellan alla KKP-fraktioner om att Xi skulle avgå 2027. Om detta är sant kan han ha spelat med för att vinna tid, utan någon avsikt att hålla sin del av avtalet.

En sådan så kallad strategi skulle i så fall ha dikterats till 100 procent av anti-Xifraktionernas rädsla för en offentlig kraftmätning. Men nu hotar en offentlig kraftmätning, eller ses som en verklig möjlighet.

Zhang Youxias roll

Zhang Youxia framställs som en militär hjälte i vissa kretsar, vilket kanske är förståeligt. Men politiskt sett har han varit en integrerad del av den reaktionära borgerliga auktoritära statsmakten som KKP utgör. Zhang spelade en avgörande roll för att främja och upprätthålla Xi Jinpings makt. 

Detta inkluderar manövrerna mot Hu Jintao och KKP:s äldre ledamöter inför den 20:e kongressen (2022), med utrensningen av alla andra fraktioner från politbyrån och politbyråns ständiga utskott, vilket ledde till den spektakulära scenen när den åldrade Hu fördes bort från kongresspodiet framför tv-kamerorna. Alliansen mellan Xi och Zhang verkar ha brutit samman abrupt efter den 20:e kongressen, som förklarats ovan. 

Den interna kampen inom KKP är en konflikt mellan rivaliserande korrupta kapitalistiska fraktioner som fruktar för diktaturens öde, vilket skyddar deras enorma rikedom och makt

Den interna kampen inom KKP är en konflikt mellan rivaliserande korrupta kapitalistiska fraktioner som fruktar för diktaturens öde, vilket skyddar deras enorma rikedom och makt. Att Zhang är korrupt är varken nyhetsvärdigt eller chockerande. Xi Jinpings utrensningar har aldrig handlat om korruption.

Wall Street Journal rapporterade om ett möte med höga KKP-tjänstemän som hölls i Peking den 24 januari, samma dag som Zhang Youxias arrestering bekräftades, och uppgav att tjänstemännen vid detta möte fick veta att Zhang hade läckt kärnvapenhemligheter till USA. Detta skulle naturligtvis vara förräderi och straffas med döden. Nästan ingen tror på denna anklagelse. WSJ är känt för att vara ett språkrör för Xifraktionen, vilket gör det möjligt för den att sprida sina budskap i utländska medier.

Anklagelsen om ”kärnvapen” luktar som en komplott i samma stil som att Maduro skulle vara en ”knarkkung”, vilket Trumpregimen påstod efter hans bortförande. Detta passar perfekt in i Xilägrets övergripande chock- och skrämselkampanj för att försöka tvinga PLA-officerarna att följa linjen.

Den verkliga orsaken till Zhang Youxias fall är den livsviktiga maktkampen inom KKP och Xis desperata strävan att behålla makten. Det handlar inte bara om Xi, utan också om hans lojala anhängare, såsom Cai Xi och andra. De fruktar naturligtvis att de kommer att utsättas för hämndaktioner om Xi blir avsatt – en befogad rädsla.

Vad händer nu? 

Ett antal utvecklingar är nu möjliga under de närmaste veckorna och längre fram i tiden. Vi kan bara diskutera perspektiven mycket försiktigt eftersom vi inte vet tillräckligt mycket i detta skede. En möjlighet är att Xi vinner och åter konsoliderar sin makt, vilket sannolikt skulle bli brutalt och blodigt. Detta verkar vara det mest troliga. Men det vore ett misstag att tro att detta skulle leda till en stärkt eller återupplivad diktatur. Xi skulle mycket väl kunna segra, men kostnaden för hans seger skulle kunna bli så hög i form av självförvållad politisk skada för regimen att den blir svagare och mer krisbenägen. 

En annan möjlighet är att attacken mot Zhang Youxia och anti-Xifraktionerna tvingar dem att gå till motattack. Är rapporterna och videoklippen om trupprörelser i många regioner äkta? Symboliska protester, som trotsar Xis order att dra sig tillbaka, utgör i sig inte ett uppror, och än mindre de massavgångar av officerare som det också har påståtts i vissa utländska rapporter. Men om FBA börjar visa tecken på intern kollaps kommer det att öka trycket på Xi inom regimen och kan tvinga honom att backa. 

En ytterligare möjlighet är ett dödläge, vilket i så fall kan bli ganska rörigt och kaotiskt. Allt detta är mycket farligt för KKP:s diktatur – vi har helt klart gått in i en explosiv och avgörande period. 

Oavsett vad som händer härnäst är attacken mot Zhang Youxia en politisk jordbävning. Det gör januari 2026 till en verkligt historisk månad som förändrar världen: Venezuela, Iran, Grönland, Nato:s ”brott” och chockerna som uppstår till följd av Trumps imperialistiska projekt. Händelserna i Peking under den senaste veckan är av samma kaliber, historiska.