Liten Salemmarsch – men ett verkligt hot

Lördagen den 6 december samlades hundratals antirasister på Rönninge torg i Stockholm för att demonstrera mot den så kallade Salemmarschen – ett nazistiskt evenemang som återupplivats femton år efter att den senaste marschen hölls år 2010. Nazism får aldrig stå oemotsagd var budskapet från arrangörerna, det antifascistiska nätverket Kämpa STHLM som Socialistiskt Alternativ ingår i.

Av Antirasist i Stockholm // Artikel i Offensiv

Samlingsplatsen var på den julmarknad som startades år 2010 på initiativ från Salembor som tröttnat på de årliga marscherna. Utöver Kämpa STHLM var även fackförbundet Kommunal på plats för att kampanja för alla människors lika värde.
Liksom tidigare år hade polisen närmast oändliga resurser i form av drönarövervakning, hästar, hundar och extrainsatt personal, för att kunna omringa motdemonstrationen och säkerställa att nazisterna lyckades genomföra sin marsch. Ett mindre försök från några antirasister att ta sig förbi avspärrningarna innebar omhändertaganden, men därutöver var det en stark och tydlig manifestation som ömsom ropade ”Inga fascister på våra gator, stöd till flyktingar”, och även sjöng palestinska ramsor för att visa hur högerpolitik, rasism och militarism uppifrån göder nazisterna.

Salemmarschen uppstod efter att 17-åriga Daniel Wretström, skinhead och trummis i vit makt-bandet Vit Legion, dog efter en misshandel år 1999. Den nynazistiska rörelsen tog chansen att utnyttja mordet genom att martyrförklara Wretström som ”offret för svenskfientligt våld” och organiserade årliga fackeltåg i Salem under åren 2000-2010, som besvarades av antirasister och antifascister med egna motdemonstrationer. Marscherna samlade diverse rasistiska och nynazistiska organisationer med ett fluktuerande deltagarantal mellan 500 och 1 400. Som mest deltog 2 000 personer år 2003, vilket blev en av Europas största nazistiska samlingar.

Årets marsch organiserades av den terrorklassade nazistsekten NMR (Nordiska Motståndsrörelsen) för att ”visa att svenska folket och den nationella rörelsen varken har glömt det här mordet eller är nöjda med det nuvarande tillståndet i Sverige”. Medarrangör var den nyare nazistiska organisationen AKS (Aktivklubb Sverige) som mobiliserade med parollen ”ALLA TILL SALEM”. Vad blev resultatet? 150-200 deltagare. Dagens ETC rapporterade att NMR:s ordförande Fredrik Vejdeland och AKS ordförande Gustav Blomberg uttryckte besvikelse över att inte fler “nationalister” hade dykt upp och spenderade merdelen av tiden till att lista de ”folkförrädare” till politiker man ville rensa ut som en ”smitta på folkkroppen”. Det var första gången dessa två organisationer, med det äldre skiktet nazister inom NMR och en yngre generation inom AKS, samarbetade öppet. Nya generationer unga män ”värvas från villaområden med föräldrar i finansbranschen (ibland till och med regeringen)”, som DN:s Gabriel Zetterström betonade. Men Expressens David Baas noterade: ”Bara ett fåtal aktivklubbaktivister syntes i demonstrationståget. I övrigt var det betoning av samma NMR-aktivister, många i övre medelåldern”.

Den antirasistiska väckarklockan ringer.

Att försöket att återuppliva Salemmarschen, understödda av regeringens allt mer rasistiska politik och med riksomfattande mobiliserings- och reklamkampanjer från extremhögern och stor uppmärksamhet i massmedia, blev så litet är, en tydlig indikator på vilket skick den nynazistiska rörelsen befinner sig i.
Men att nazister ens försökte återuppta traditionen är en varningssignal för antirasister och antifascister landet runt. Mot bakgrund av ett år kantat av nazistiskt våld och rasistisk terror var Salemmarschen 2025 nazisternas julavslutning:
I februari mördade Rickard Andersson tio personer i ett rasistiskt terrordåd mot SFI på Campus Risbergska i Örebro. I juli avslöjade Expo att migrationsminister Johan Forssells son var aktiv i AKS. I augusti spenderade fyra AKS-medlemmar en Stockholmskväll med att attackera flera personer med utländsk bakgrund. Nazisterna Oliver Sima Petrell, Olof Pantzar, Casper Englund och Joey Greven dömdes i november till fängelse för misshandel med hatbrottsmotiv. Nazisten Alexander Holmberg, son till Kinnevikschefen Mikael Holmberg, dömdes nyligen till tolv års fängelse för förberedelse till att begå terrordåd mot Eurovision Song Contest.

I en SR-intervju den 6 december försökte experten Christer Mattsson (Segerstedtinstitutet) beskylla motdemonstrationernas våld för att ge nazisterna en ”arena” och ogrundat argumentera för att icke-konfrontation skulle innebära att marschen snabbt glöms bort och till och med ställs in det kommande året. I Aftonbladet ger Karin Pettersson svar på tal och beskriver helt korrekt hans hållning som farlig och ”märkligt historielös”. ”2010 kom Sverigedemokraterna in i riksdagen. Skinnhuvudena behövde inte marschera längre. De var framme.” Sverigedemokraternas framväxt gynnades av just att riksdagspartierna först argumenterade för att man skulle vända ryggen till dom, sedan tog över deras politik.

I media uppmärksammades självklart de enstaka incidenter av stökigt agerande från ”den icke tillståndsgivna” motdemonstrationen den 6 december, som möttes av oproportionerligt polisvåld, medan nazisternas ”tillståndsgivna” marsch beskrevs som ”lugn”. Men som Karin Ekspong betonade i Länstidningen den 7 december: ”Under den lugna högerextrema ytan sprids dock hot och hat”.

Fascismen stärks och understöds av regeringens eskalerande hets mot invandrare, den omänskliga flyktingpolitiken, och de rasistiska lagarna som införs på löpande band. Därför var det oerhört viktigt att den antirasistiska motdemonstrationen på Rönninge torg var minst dubbelt så stor som nazisternas marsch. Nu måste rörelsen växa, stärkas, och fylla gatorna, torgen, arbetsplatserna, skolorna och institutionerna. Den antirasistiska väckarklockan ringer.■