Sänkta löner och ökad användning av nervgifter är vardag i de svenska skogarna. ”Idag får skogsplantörerna mellan 30-38 öre per tall/granplanta i Norrland. Men när det finns entreprenörer som ger utländsk arbetskraft bara 22 öre, så är det troligt att jag måste sänka lönen till nästa år”, säger Alf Eriksson, planteringsentreprenör. Lönedumpning är ett faktum.
Under de sju år som jag själv jobbat i skogen har ackordslönen
varit konstant med lönesänkning som följd.
Ackordslönerna har resulterat i att man istället för att
kämpa gemensamt skippar lunchen för att hinna plantera lite
till. Vilket är förödande både för kvalitén
på det utförda arbetet men även en stor säkerhetsrisk,
med dagliga fallskador och stukade fötter.
”Ren slavhandel”
Skogsfacket räknar med att ungefär 200-300 personer har kommit
för att plantera skog enbart i Västerbotten. Det är troligen
lite över 50 procent av alla som arbetar som skogsplantörer.
Dessa entreprenörer hävdar att de följer kollektivavtalet
som garanterar en minimilön på 80,58 kronor per timme. Facket
tror att många inte får ut hela sin lön. ”Det är
ren slavhandel ” säger Gunder Hjälte, ombudsman för
skogs och träfacket i Västerbotten.
Den garanterade minimilönen är full av kryphål och det är
ackordet som räknas. Teoretiskt kan ackordet sättas hur lågt
som helst.
Idag varierar lönen för skogsplantörer mellan 29-38 öre
per planta och så har det varit under lång tid, vilket har
inneburit en långsam men kraftig lönesänkning de senaste
tio åren.
Men nu dumpas lönerna rejält, entreprenörer med utländsk
arbetskraft har sjunkit ner till att endast ge 22 öre per planta.
Skogsplanterare är inget jobb som man tänker fortsätta
med hela livet och skulle man vilja det är det tveksamt om kroppen
skulle orka med. Detta resulterar i att få går med i facket,
och än färre tar strid för nästa års avtal
och löner.
Nervgift på plantorna
Nervgiftet Cyper Plus och merit Forsest används idag på plantskolorna
för att ta död på snytbaggen, som lever av den färska
barken på ungskog. Skulle snytbaggarna få fäste på en
plantskola skulle hundratusentals plantor kunna dö. Problemet är
att dessa bekämpningsmedel inte bara tar död på snytbaggen
utan har en rad allvarliga bieffekter.
Andra insekter än snytbaggen kommer givetvis också att dö,
det har även visat sig att fisken får allvarliga skador när
giftet rinner ut i diken och bäckar. För plantörerna som
inte får någon information om att plantorna är besprutade
med nervgift är näsblod ett vanligt problem.
Enligt uppgift från plantskolorna och det lokala skyddsombudet
ska det inte förekomma gift i de plantor som planteras i Norrland
eftersom problemen med skadeinsekter är betydligt mindre än
i södra Sverige. Men det kan man inte vara säker på efter
att flera fall av näsblod, eksemutslag och huvudvärk uppkommit.
Enligt huvudskyddsombudet giftbesprutar SCA 25 procent av sina norrländska
plantor.
Skyddsutrustning saknas på de flesta arbetsplatserna, handskarna
som används ska vara vattentäta, men efter någon dags
användning läcker de som ett såll, och många plantörer
planterar utan handskar då det går lite snabbare än
att plantera med. Giftet får man sedan i sig när man äter
med förorenade händer.
Dags att slå tillbaka
Idag är hela skogsvården hotad, tusentals jobbare kan komma
att få halverad lön. Detta samtidigt som de stora skogsbolagen
gör rekordvinster. 2004 gjorde SCA, ett av de största företagen,
en vinst på 3,6 miljarder kronor. Vilket är en vinst på över
70 000 kr per anställd.
Systemet med konkurrerande entreprenörer måste avskaffas och
skogen förstatligas. Idag när vi plantörer och röjare är
pressade mot väggen, är det kravet det enda som garanterar
att lönedumpningen stoppas.
Enda sättet att stoppa lönedumpningen är att gå ut
till arbetsplatserna och mobilisera till strid.
Joel Eriksson
