Luleå: ”Framtidens skola” 2.0 möter motstånd

av Liv Shange Moyo

Protesterna sist det begav sig 2015-2016 räddade skolor från nedläggning. Nu behövs nya, snabba, stora mobiliseringar (foto: Jonas Brännberg).

Det kokar i Luleås byar och bostadsområden efter att kommunledningen återigen har lagt fram förslag på nedläggning av en rad skolor och förskolor, inte minst i Vitå och Klöverträsk där skolorna är hotade igen efter att ha räddats från nedläggning genom en hård kamp 2015-2016. Det här är bara början och nya, enade protester behövs nu snabbt, för S vill ta beslut redan den 24 april.

Nedläggningsplanen kom ut den 26 mars, bara en dag efter att Socialdemokraterna (S) och Moderaterna (M) med hjälp av Landsbygdspartiet Oberoende (LPO) i kommunfullmäktige fått igenom den reviderade budget som slår fast att kommunen ska skära kostnaderna med 369 miljoner kronor.
Den uppenbarligen välregisserade planen är att inom mindre än en månad ha klubbat att byskolorna i Vitå och Klöverträsk liksom Kyrkbyskolan stängs i och med skolavslutningen i juni, samt att Borgmästarskolan läggs ned ett år senare, plus att förskolorna i Ängesbyn, Jämtön och Karlsvik stängs under sommaren 2019. Skolchefen Maarit Enbuske är tydlig med att det rätt och slätt handlar om ett försök att skära förvaltningens kostnader och klara (de allt överordnade) budgetmålen.
Enligt den nyligen beslutade budgeten måste Barn- och utbildningsförvaltningen (BUF) skära sina kostnader med 26,5 miljoner kronor 2019. Under 2020 ska ytterligare 38 miljoner kramas ur verksamheten, följt av 18 miljoner till 2021 och 22 miljoner 2022 – totalt ska 103,5 miljoner skäras på skola och förskola. De annonserade nedläggningarna påstås spara totalt 11 miljoner kronor.

Det här är alltså bara början, och bara en liten del av mycket drastiska nedskärningar som kommer påverka hela Luleås skola och förskola – och övriga verksamheter, då alla förvaltningar ska skära kostnaderna. 
Socialförvaltningen ska exempelvis ”spara” 102 miljoner kronor, i ett läge där äldrevårdens personal och anhöriga redan under hösten och vintern sagt ifrån genom Äldrevårdsupprorets protester mot underbemanning, stress och bristande omvårdnad.
Ett par dagar efter att Enbuske motiverat nedläggningarna med att det inte finns mycket att hämta i förskolan som är ”barskrapad” efter att redan ha genomfört så kallade ”effektiviseringar” på 45 miljoner kronor de senaste två åren, meddelar BUF att förskolan i Luleå ”är 72 miljoner kronor för dyr”. 
Förskolechefen Annica Backman förklarar för SVT att kommunen har ”för dyra lokaler och jämförelsevis för hög kvalitet på personalen” (!) och flaggar för att ytterligare förskolor kommer att stängas. ”Nettoavvikelsen” på 72 miljoner kronor per år ser ut att vara hämtad ur en jämförelse mellan Luleå och en abstrakt ”referenskostnad” – vad verksamheten ”borde” kosta enligt ekonomernas teoretiska modeller.

Medan Enbuske fick leverera den bittra medicinen tog S-ledningen själva på sig att meddela allmänheten vad de ansåg vara den goda nyheten: på en presskonferens den 26 mars annonserade de att de vill bygga en ny ”högstadieby” med omkring 1 000 elever i centrala Luleå inom fem år, i anslutning till gymnasiebyn med över 2 000 elever. 
Förslaget är en variant på ”Framtidens Skola”-beslutet om ett centralt högstadium med 500-700 elever. Tunaskolans högstadium har redan pekats ut som nedläggningsobjekt, men de flesta andra stadsdelshögstadier skulle sannolikt också försvinna om planen blir verklighet.
S-argumenten om att jätteskolan ska kunna ”utveckla pedagogiken på ett helt annat sätt” och vikten av tillgång till kuratorer på grund av ökande psykisk ohälsa har fallit platt. Lärare, föräldrar och elever har reagerat med misstro och ilska på sociala media.

Förslagen ska behandlas av Barn- och Utbildningsnämndens arbetsutskott den 10 april, för att sen skickas vidare till själva nämnden som har möte den 24 april. Enbuske, som understryker att hon agerar i samförstånd med S-ledningen, hävdar att kommunfullmäktiges beslut om ”Framtidens skola” (i april 2016) ger nämnden rätt att ensamt fatta ett slutgiltigt beslut, i motsats till det som anges i kommunallagen – att beslut av principiell karaktär ska tas av fullmäktige. 
Just nu genomförs som plikt­skyldigast så kallade barnkonsekvensanalyser i rasande fart. Det uppskruvade tempot är förstås en nödvändighet, ur kommunledningens perspektiv, för att få ihop stängningarna inom de knappt tio veckor som återstår av terminen – detta efter en mycket märklig process där kommunens budget som togs i november inte specificerade hur och var historiskt stora nedskärningar skulle göras, och där underlaget och debatten i samband med revideringen av budgeten den 25 mars också var vagt.

I Vitå, Klöverträsk, Jämtön, Ängesbyn, Kyrkbyn och Karlsvik råder sen beskedet kom en febril verksamhet för att stoppa nedläggningarna. Samtidigt finns ilskan kvar i Sunderbyn och Svartöstan där skolorna stängdes under ”Framtidens skolas” första runda, och bland tusentals andra lulebor som varit engagerade i frågan de senaste åren. 
Att nedläggningarna nu kommer som en del av ett historiskt stort nedskärningspaket synliggör också för många fler det som Rättvisepartiet Socialisterna (RS) sagt under hela striden om ”Framtidens skola”: att omstruktureringen handlar om att försöka skära kostnaderna genom stordrift där arbetskraften i skola och förskola utnyttjas hårdare. Många som inte berörs direkt av de närmast planerade nedläggningarna förstår att det är en tidsfråga innan deras skola eller förskola står på tur. Det finns också ett stort stöd från personal och andra inom kommunens övriga verksamheter, som också drabbas av sparpaketet.
Protesterna är redan igång. En grupp som kallar sig Landsbygds­initiativet organiserar en demonstration lördag den 6 april med fokus på att försvara förskolan i Jämtön. Samtidigt har Hela Kommunen Ska Leva och Lära, samordningsgruppen som organiserade de massiva skolprotesterna under 2015-16, samlats igen och planerar nya, enade protester som kommer hållas inom kort för att tvinga politikerna att backa.

RS medlemmar är involverade i förberedelserna och uppmanar alla lulebor att följa byarnas exempel och organisera sig mot nedskärningarna.
– Vi behöver en organisering på skolorna, arbetsplatserna – exempelvis inom äldrevården som kommer att drabbas hårt – och i bostadsområdena för att gemensamt gå emot hela det här paketet, säger Jonas Brännberg, RS, som varit aktiv i skolkampen från start.
RS förslag till budget är det enda som har lagts fram helt utan nedskärningar (förutom på politikerarvoden, PR, ”representation”, ”näringslivsfrämjande åtgärder” och liknande) och som istället föreslår satsningar på ökad personaltäthet, sex timmars arbetsdag med bibehållen lön, klimatomställning och att ta strid för den omfördelning av samhällets resurser som är helt avgörande för om Luleå och andra kommuner ska kunna bygga någon välfärd värd namnet i framtiden. 
Det är inte pengar som fattas – som synes i till exempel Swedbank-VD:ns fallskärm – utan en organisering som kan omdirigera dem enligt behoven.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!