Maktskifte i Norge?

Kommer socialdemokratiska Arbeiderpartiets ledare Jonas Gahr Støre ta över statsministerposten från Høyres Erna Solberg efter valet? Foto: Peter Mydske/Stortinget

Den 13 september är det stortingsval i Norge. Opinionsundersökningarna har länge visat majoritet för en ny rödgrön regering.

De borgerliga regeringspartierna har länge verkat vara på väg mot ett katastrofalt val. Två av dem, Kristeligt Folkeparti och liberala Venstre, kämpar för att hålla sig kvar. Høyre har minskat och ligger nu på cirka 20 procent. Stödet till FrP, det rasistiska och högerpopulistiska partiet som ifjol hoppade av regeringen, har också minskat kraftigt. 

En ny rödgrön regering kommer att ledas av socialdemokratiska Arbeiderpartiet. Men ett rödgrönt skifte orsakas inte av ökat stöd för partiet. Arbeiderpartiet kommer att göra ett av de sämsta valen i sin historia. Partiet ligger på 20-25 procent. 

Det är de andra partierna på den rödgröna sidan som går framåt. Till vänster om dem står Sosialistisk Venstreparti och Rødt, som båda verkar få ett mycket bra valresultat. Föregångaren till Rødt, Rød Valgallianse, grundades av maoistiska AKP (ml), och de borgerliga medierna driver nu en hård svartmålningskampanj på grund av partiets förflutna. Om Rødt passerar fyra procent kommer de att öka från en till kanske 10-14 ledamöter. 

Det borgerliga Senterpartiet har också gjort det bra i opinionsundersökningarna, men minskat på senare tid. I de senaste mätningarna har Senterpartiet gått så långt tillbaka att Arbeiderpartiet blir beroende av stöd från Rødt eller MDG (Miljøpartiet De Grønne). Det är inte heller uteslutet att den borgerliga regeringen får fortsätta om till exempel Senterpartiet helt kollapsar. 

Det är oklart vilka partier som går med i en eventuell ny regering. Arbeiderpartiet vill ha en regering tillsammans med Sosialistisk Venstreparti och Senterpartiet. Senast SV satt i regeringen gick de kraftigt tillbaka på grund av regeringens högerkurs. Senterpartiet vill inte ha med SV. MDG vill gärna vara med, men Arbeiderpartiet säger nej. 

Rødt kommer inte att gå med i regeringen. De säger att de inte vill delta i att administrera kapitalismen eller vara en dörrmatta för Arbeiderpartiet. Det är bra. Rødt måste också sätta tydliga röda linjer för vad de kan acceptera. 

Inte en enda nedskärning eller privatisering kan accepteras. I Oslo fällde Rødt nyligen upp ett rödgrönt kommunfullmäktige som de tidigare stött, på grund av bristande transparens och demokrati. Inget nytt borgerligt stadsfullmäktige var någonsin aktuellt, men Rødt visade att de är villiga att ställa krav för att ge sitt stöd. 

De måste också göra detta i Stortinget. Rødt kommer att försöka få ett samarbete med SV för att driva en ny regering till vänster. Men Rødt måste också förhålla sig till den fackliga och politiska kampen utanför Stortinget, och skapa strategier för att vinna där också.

Den största politiska frågan som väljarna är oroliga för är de växande klyftorna. Detta gynnar Rødt, som har profilerat sig i kampen mot klyftorna. 

Ojämlikheten i Norge är nu i nivå med Storbritannien. Särskilt LO-medlemmar oroar sig över detta. Det är en skandal att LO-ledningen gav valkampanjpengar till Senterpartiet men inte till Rødt. 

Arbeiderpartiets problem är att de inte är särskilt socialdemokratiska längre. De har försökt gå lite längre till vänster, åtminstone retoriskt, och säger att de är oroliga för de växande klyftorna. Men de har ofta röstat med högern i Stortinget, och la själv grunden för den nyliberala politiken när de var i regeringen. 

Många fackliga och politiska aktivister i arbetarrörelsen är emot Norges avtal med EU, EES, och EU:s energidirektiv ACER. De motsätter sig EU-direktiv om privatisering av infrastruktur. Rødt har stärkts på grund av dessa frågor, men det har också Senterpartiet. Det finns ett stort motstånd i regionerna mot centralisering och nedläggning av lokala tjänster. Senterpartiet har gynnats av detta. Men Senterpartiet tappar nu på grund av klimatfrågan, medan MDG och SV ökar. 

Efter att FN publicerat sin nya klimatrapport har klimatkrisen kommit mer i fokus bland väljarna. 

Åtta års nedskärningar för att sänka skatten för de rika är sannolikt den viktigaste frågan som möjligen kommer att fälla högern. Nedskärningarna efter åtta år med högerregering är på mer än 40 miljarder norska kronor. 

Pandemin har avslöjat kapitalismens inkompetens för många och lett till en radikalisering. Det har visat att det inte är miljardärerna som är viktiga. 

Frp hoppades att lämna regeringen skulle ge ett lyft och kanske säkra en ny regering efter valet. Motsatsen har hänt efter att Sylvi Listhaug tog över som partiledare. För många blir hon för extrem, samtidigt som många av de ännu mer extrema islamofoberna har gått till små partier längst till höger.

Många Arbeiderpartiväljare och socialdemokrater har bytt till Rødt, som nu har över 11 000 medlemmar. Det är följd av den besvikelse som Arbeiderpartiets svek skapat, men också ett uttryck för önskan om ett nytt kämpande och socialistiskt arbetarparti med massförankring.

Vi har inte kommit dit än. Men ett bra resultat för Rødt kan ge arbetarklassen bättre representation i Stortinget. 

Vi i ISA i Norge uppmanar till röst på Rødt i valet den 13 september.

Trond Sverre Kolltveit

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!