Mardröm i Somalia

2008-05-28 16:05:25




Urskillningslöst krig mot terrorism, matpriskris, flyktingkatastrof: alla sammanfaller de i Somalia just nu. Hjälporganisationerna flyr landet och lämnar efter sig miljontasl akut hjälpbehövande. FN:s löfte om fler utländska styrkor fördöms av somaliska rebellgrupper. Samtidigt väntar 17 personer på att svenska myndigheter ska utvisa dem till Somalia och två exilsomalier sitter häktade i väntan på att åtalas för terrorbrott efter att ha skickat tillbaka pengar till hemlandet.

Amnesty International släppte i maj en skakande rapport som ger fruktansvärda ögonvittnesskildringar av våldet i Mogadishu och andra delar av Somalia. De kraftigt stigande matpriserna har en del av skulden till denna instabilitetsexplosion. Det senaste året har värdet på landets valuta halverats och många familjer har inte inte längre råd ens med det nödvändigaste.
2,5 miljoner somalier tros vara i akut behov av nödhjälp, en siffra som FN befarar kommer att nå 3,5 miljoner vid årets slut. I vissa provinser lider upp till vart femte barn av akut undernäring. Men hjälporganisationerna lämnar landet en efter en på grund av säkerheten. I januari dödades tre av organisationen Läkare utan gränsers medarbetare i vad som sades vara en riktad attack.

Laglöst land

1991 störtades Somalias diktator Siad Barre och sedan dess har landet befunnit sig i laglöst tillstånd. De intensiva striderna mellan rivaliserande grupper har effektivt förhindrat utveckling och ökat välstånd för landets många fattiga.
Att USA i sitt krig mot terrorismen uppmärksammade Somalia, blev ännu en förbannelse. Det började 2001, när Bushadministrationen drev företaget Barakat i konkurs på grund av dess helt obevisade påtåenden om kopplingar till al Qaida. Det blev ett hårt slag mot remitteringar, de pengar exilsomalier skickar hem och som är en livsviktig inkomstkälla för många.
USA skulle dock snart få nya problem sedan Somalia av Väst och grannländerna prackats på en ny officiell exilregering 2004. Tillsatt utifrån och stödd av Etiopien har denna varit en papperstiger, utan förankring eller inflytande.
I stället övertogs makten i södra och centrala Somalia under några månader 2006 av ett centralt råd baserat på ett tiotal islamiska domstolar med en egen milis, som först besegrade en USA-stödd koalition av gamla krigsherrar. För första gången på 15 år hävdes väg­spärra, blev kusterna farbara och öppnades flygplatsen i huvudstaden Mogadishu. Stabiliteten bidrog sannolikt till att domstolarna fick ett brett stöd.
Men stabiliteten var också ett styrkebesked som skrämde Etiopien och USA. Resultatet blev en USA-stödd etiopisk invasion för att installera den regering som till dess inte vågat sätta sin fot i Mogadishu, men också bombningar.
Istället för stabilitet har invasionen återskapat kaos. De islamska domstolarnas råd upplöstes, men de väpnade grupperna finns kvar och bekämpar nu regeringsstyrkorna som backas upp av etiopiska soldater.
USA:s bombningar har fortsatt. Så sent som i måndags rapporterades ett ännu inte bekräftat missilangrepp i södra Somalia. Pentagon har officiellt förklarat många av attackerna som lyckade och dödförklarat ledare med påstådda kopplingar till al Qaida, som sedan ”återuppstått” som ledare inom andra väpnade grupper. Det är istället civila som offrats.

De terroranklagade

I Sverige sitter två män häktade sedan mer än två månader tillbaka, misstänkta för att ha slussat pengar till al Shabaab, en av USA terroristbeskylld grupp med kopplingar till de islamska domstolarna. Männen förnekar detta, men säger att delar av pengarna har gått till ARS (Unionen för Somalias befrielse), en bred oppositionsrörelse som Svenska Dagbladet 5 maj i år skrev är ”nyckeln till framtiden”. Ordförande för ARS är Sheikh Sharif Sheikh, före detta talesperson för de islamska domstolarna.
Det är ett exempel på hur svårt det är att avgöra vad som är nyckeln till framtiden och vad som är nyckeln till kaos i Somalia – och att vilka väst väljer att terrorstämpla mer handlar om västs egna intressen.
FN försöker medla mellan parterna, men oavsett resultatet kommer det att vara tomma ord. Flera av rebellgrupperna, däribland al Shabaab, deltar inte i samtalen. Och säkerhetsrådets nyligen antagna resolution om att FN gradvis ska återföra personal och på sikt upprätta en ”fredsbevarande” militär insats, möts av vapenskrammel från rebellerna.
För somalierna är verkligheten kaos och våld som slår urskillningslöst. Även om al Shabaab och andra rebellgrupper är skyldiga till många övergrepp, utpekas regeringsstyrkorna och de etiopiska soldaterna som de främsta förövarna av Amnesty. Etiopien har länge lovat att dra tillbaka sina trupper, men i praktiken har man ökat sin truppstyrka sedan invasionen. Och de ägnar sig just nu åt att plundra och systematiskt våldföra sig på civila.

Hjälpen uteblir

De civila som intervjuats i rapporten, säger att ordet terrorist används flitigt som förevändning och svepskäl: när man dödat alla som befann sig ute på gatorna i en by, eller när man mördat män med helskägg eller unga pojkar på marknader. ”Terrorister” har också fungerat som motiv till att man efter strider i Mogadishu lämnat krypskyttar på taken och låtit skjuta ihjäl de som kommit för att hjälpa skadade och döende. I Somalia finns nu upp till en miljon internflyktingar, om man räknar med de som tagit sig till flyktinglägren i intilliggande Somaliland, som i praktiken men inte formellt är självständigt från Somalia. Hjälpsändningarna till lägret fördröjs och det kommer ständigt nya rapporter om hur de kapats av rebellgrupper. Samtidigt har det blivit svårare att ta sig ut ur Somalia sedan Kenya helt stängde sina gränser.
Hjälporganisationer i Somalia har under hela året varnat för att katastro­fen fördjupas. Ingenting har hänt. ”Alla befinner sig i ett tillstånd av förnekelse av problemets verkliga omfattning” säger en tjänsteman till Amnesty International. Sverige väntar för sin del på att avvisa 17 soma­lier, samtidigt som rättegången mot de båda exilsomalierna riskerar att effektivt täppa till den snart enda kvarvarande kanalen för ekonomisk direkthjälp till Somalia.
Ulrika Waaranperä

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!