Maten har aldrig varit så dyr

2011-02-16 13:07:42




Stigande matpriser är en, men långt ifrån den enda, orsaken till massrörelserna i Nordafrika, Mellanöstern och de generalstrejker som har fått Bangladesh att stanna i år.
Redan i höstas skakades Moçambique av stora demonstrationer mot att maten har blivit allt dyrare.
”Det är nu en vecka sedan det bröt ut våldsamma demonstrationer mot höjda matpriser i ett av världens fattigaste länder – Moçambique. Arga un­ga män gick ut på gatorna i huvudsta- den Maputo och brände bildäck och kastade sten mot polisen, i protest mot att mat, vatten och el blivit för dyrt för vanliga människor”, rapporterade radions Ekot den 8 september 2010.
För drygt tre år sedan – 2008 – följdes rekordhöga matpriser av revolter, strejker och massdemonstrationer i en rad länder.
Sedan dess har världen fått uppleva minst 60 ”hungerkravaller”, enligt det amerikanska utrikesdeparte- mentet. En siffra som sannolikt är i underkant.
Även i de historiska massprotester som ägt rum i år har de ökade matpriserna och den tilltagande hungern varit en ingrediens.

Varför ökar matpriserna igen? Skälen är flera: den globala uppvärmningen och klimatkrisen som har gett upphov till jorderosion, torka och översvämningskatastrofer; den ökade efterfrågan på främst kött- och mejeriprodukter; att skördar och grödor används till produktion av biobränsle och den spekulation som äger rum.
Minskad global efterfrågan till följd av den djupa kapitalistiska krisen 2008-2009 medförde att matpriserna tillfälligt sjönk – men i takt med att världsekonomin vänt uppåt igen har matpriserna ökat igen jämsides med att världens skördar har stagnerat och lagren minskar. Detta samtidigt som det finns fler hungriga i värl- den som helt enkelt inte har råd att köpa den mat som finns i butikernas hyllor eller säljs på torgmarknader.
”Niger genomlider för närvarande en av landets värsta livsmedelskriser,  men det saknas inte mat. Det finns massor av cereals [sädesslag] på marknaderna – men säden är helt enkelt för dyr” (brittiska Guardian den 13 au-gusti i fjol).

Fjolårets torka och rekordvärmen i Ryssland och andra före detta Sovjetstater, översvämningskatastroferna i Australien och extrema vä-
derförhållanden i Latinamerika, Kina o s v har varit en starkt bidragande orsak till att matpriserna har ökat så snabbt under de senaste sju månader­na. Sommarens rekordvärme och tor­ka i Ryssland fick till följd att landets veteskörd blev 40 procent mindre år 2010 än året innan.
Utöver detta så minskar lagren snabbt. I exempelvis USA är lagren för majs och soja de lägsta på 15 respektive 35 år.
Produktionen av biobränslen slukar också allt större skördar och markarealer. I fjol skördade USA totalt 400 miljoner ton spannmål, cirka 120 miljoner ton av den skörden beräknas gå  till produktion av biodrivmedel, enligt den amerikanske klimatforskaren Lester R. Brown. (Enligt en artikel i Financial Times den 10 februari kommer hela 39,8 procent av USA:s majsskörd 2010-11 att användas till fram- ställning av etanol).

Parallellt med denna utveckling har privata bolag och länder som Ki­na lagt beslag på jordbruksmark i de fattiga länderna, dels för att produce­ra mat till den egna befolkningen och dels för att producera biodrivmedel. Den totala areal som har blivit föremål för denna form av nykolonialt landövertagande (”land grab”) motsvarar en femtedel av all jordbruksmark inom EU.
Av rädsla för att bli den nästa att falla har många regeringar behållit livsmedelssubventionerna och de har genomfört andra åtgärder – som avskaffandet av vissa tullar och importavgifter – samt börjat lagra livsmedel, vilket leder till ökade priser samtidigt som Ryssland har stoppat all veteexport fram till årets skörd. Allt detta gör nu, tillsammans med att spekulanterna världen över nu satsar friskt på stigande matpriser, att livsmedel blir dyrare. Fler människor kommer att dö till följd av hunger och hunger­relaterade sjukdomar.
”För två år sedan träffade jag en av de som jobbade med en av de många [Londonbaserade] hedgefonderna. Jag frågade honom vad kommer du att göra pengar på härnäst, efter fastigheter och guld. Han svara­de ’mat’”, skrev en kolumnist i London Evening Standard den 9 februari.
Eftersom det inte råder brist på billiga pengar i världen, efter att regeringarna och centralbankerna sänkt räntan och pumpat in likvida medel i finanssystemet, inte minst i USA, kan spekulanterna till låga kostnader göra stora vinster på att ”investera” i prisökningarna.
– Skördarna har blivit mindre än förväntat. Det skapar motiv för flera finansiella aktörer att gå in och speku-lera i att priserna ska stiga och det driver i sin tur upp priserna. Det blir en ond cirkel, sa Jörgen Kennemar, råva­ruanalytiker på Swedbank, till radions Ekot den 18 januari.
Självklart är det de fattigaste, som måste lägga ut 70-80 procent av sina inkomster på mat, som drabbas hårdast av denna kapitalistiska svindel.

Enligt World Development Movement, en brittisk kampanjorganisation mot världsfattigdomen, har det sedan 2008 strömmat totalt 200 miljarder dollar (1 000 miljarder kronor) från hedgefonder, invest­mentbanker och pensionsfonder världen över till livsmedelsmarknaderna – pengar som har använts för att spekulera i ökade matpriser.
Spekulationen leder till matkriser och  till stigande priser i allmänhet – ökad inflation.
Ökade priser på mat och energi skapar med fortsatt hög arbetslöshet, växande klyftor och fattigdom tillsammans med revolutionär jäsning i fler länder skapar ny global instabilitet, som tenderar försvaga världsekonomins uppgång.
Bristen på mat och att den mat som finns är för dyr för de hungriga är ett av de mest brutala och skandalösa uttrycken för den globala kapitalismens oförmåga. Även FN-organet FAO måste erkänna att: ”I dag produceras tillräckligt mycket mat för att mätta alla människor. Det är inte brist på mat som orsakar hunger och undernäring, utan fattigdom och brist på demokrati och rättvisa.”
För att lösa den hotande katastrofen krävs att de stora monopolföretag som kontrollerar produktion och distribution av spannmål och andra grödor, kött- och mejeriprodukter o s v förstatligas, en genomgripande jordreform och förstatligande av jorden, offentliga investeringar, billiga lån till småbönder, stöd och uppmun­tran till bildande av kollektivjordbruk och enorma satsningar för uthållig utveckling. Detta kan inte göras med mindre än att kapitalismen avskaffas och ger plats för en demokratiskt planerad ekonomi, där utgångspunkten är att tillgodose människors och miljöns behov.
Per Olsson

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!