Med sikte mot en ”het höst”

Löfven III ska inte få någon vila. Det är bara en fortsatt rörelse underifrån som kan säkerställa att klassfrågorna förblir i förgrunden (Foto: Melker Dahlstrand / Sveriges riksdag).

av Per Olsson // Artikel i Offensiv

Som väntat fick Stefan Löfven tillräckligt stöd i riksdagen för att kunna bilda en ny S-MP-regering (Löfven III). Men att Löfven återkommer betyder inte att läget nu är tillbaka till den situation som rådde innan den historiska misstroendeomröstningen som fällde statsministern och regeringen. Tvärtom, dagens politiska kris är den djupaste sedan 1920-talets oros­år då svaga regeringar avlöste varandra.

Redan innan regeringskrisen var regeringens och januariavtalets ställning kraftigt försvagad. Gräsrotsmotståndet mot marknadshyra slog dock in den avgörande spiken i regeringskistan samt gav Vänsterpartiet mod att sätta ner foten. Att Vänsterpartiet inte som tidigare valde att lägga ner sig har gett partiet både ökat stöd och nya medlemmar samt reducerat Miljöpartiet till att, åtminstone för tillfället, ensamt vara en dörrmatta för Socialdemokraterna. Det i sin tur kan resultera i att Miljöpartiet åker ur riksdagen om Vänsterpartiet fortsätter uppåt.
Att det första slaget om marknadshyra slutade i en viktig delseger för kampen har blåst upp nya opinionsvindar och sänt ett klart besked om att kamp lönar sig. 
Andra frågor än batongpolitikens står nu i förgrunden, vilket varken tjänar regeringen eller de blåbruna.
En liberal stödde Löfven genom att lägga ned sin röst, och enligt uppgifter i Göteborgs-Posten fanns det en handfull fler i Liberalernas grupp som övervägde att göra detsamma. Det krisande Liberalerna är efter att ha kraschat in det blåbruna blocket ett parti i sönderfall. 
Enligt Svensk Väljaropinion, en sammanvägning av flera väljarundersökningar, har stödet till L rasat till en ny bottennivå – 2,3 procent. I samma mätning ligger Miljöpartiet under 4 procentspärren och Socialdemokraterna får knappt 25 procent, som innan pandemin. Vänsterpartiet däremot fortsätter att gå fram.
Regeringspartierna och Centern hävdar att januariavtalet delvis är överspelat. Men huvuddragen i januariavtalets politik finns kvar, inkluderat delar av punkt 44 som fastslår att läge och kvalitet ska få större inslag när hyrorna sätts. Den talande tystnaden, från regeringen men vad värre också från Vänsterpartiet och Hyresgästföreningen, visar på behovet av fortsatt kamp.

Delsegern i kampen mot marknadshyra har gett mersmak. 

Löfven III är helt beroende av stödet från C och V. De kommande veckorna kommer att vara fyllda av köpslående för att få ihop en budget som kan accepteras av samtliga partier som ingår i regeringsunderlaget. Eller som Expressen skrev i en uppgiven ledarkommentar i förra veckan: 
”Även om motsättningarna kan tyckas omöjliga att överbrygga går det säkert att köpa sig ur en del av dessa. Skogsägarna kan kompenseras rikligt och V kanske kan blidkas med ’historiska’ satsningar på välfärden.”
Regeringen har inte heller gett upp ambitionen att nå uppgörelser med ett eller flera blåbruna partier  i enskilda frågor, även om det blir allt svårare i takt med att det blåbruna blocket cementeras allt mer. 
Ju närmare ordinarie val desto större är möjligheten att den svaga Löfven III-regeringen lyckas sitta kvar tiden ut. Det är också sannolikt att Socialdemokraterna vad gäller retoriken försöker låta lite ”mer vänster” och bejakar inte bara fortsatt expansiv politik utan även beskattning av rika samt känner sig manad att kritisera vinstuttagen i välfärden, särskilt skolan. 
Förtroendet för Socialdemokraterna är dock så skadat att partiet inte av egen försorg kan räddas undan ett nytt katastrofval, utan kan bara lita till att viljan att stoppa det blåbruna hotet bestämmer valutgången.

Kampen mot marknadshyror har skakat hela etablissemanget och den framgång som vunnits ger nya förutsättningar för att bygga motståndet mot högerpolitiken. Det är bara en fortsatt rörelse underifrån som kan säkerställa att klassfrågorna förblir i förgrunden. Nu gäller det att ta sikte mot en ”het höst”.
Därför är mobiliseringen till gräsrotskampanjen Nej till marknadshyras protestvecka i samband med att riksdagen öppnar den 14 september och demonstrationen i Stockholm den 18 september så viktig.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!