Miljökrisen – marknadsekonomins misslyckande

2008-06-30 21:04:10




Jordens klimat förändras i allt snabbare takt. Torka, skogsbränder, missväxt, översvämningar, orkaner – naturkatastroferna blir allt vanligare. Vilket gör att för första gången är världens matförsörjning allvarligt hotad. Alla världsdelar, alla länder är drabbade, de redan fattiga i de varma regionerna drabbas hårdast.

Sir Nicholas Stern, tidigare världsbankschef, har rätt när han i sin miljörapport påpekade ”att utsläppen av växthusgaser är ett globalt miljöproblem som kan ses som marknadseko­nomins största misslyckande”. ­Vidare har han rätt i att om ingenting görs åt problemet kan det komma att kasta kapitalismen över ända.
FN:s klimatpanel IPCC och forskarvärlden visar att ännu finns det viss tid att handla. Inom 40 år måste de globala utsläppen minska med 80 procent. För att nå dit måste världen bli av med hela sitt beroende av fossila bränslen, som idag utgör 80 procent av energiproduktionen. Dessut­om måste vi avveckla kärnkraften, som står för tio procent.
Idag ökar tvärtom förbränningen av olja och kol; fortsätter ökningen som nu kommer halten av koldioxid i atmosfären att öka till 650 ppm, vilket beräknas ge en temperaturökning på 5-6 grader. Det skulle förändra klimatet så dramatiskt att det reser frågan om människosläktets ­överlevnad.
Kring att människans miljöförstö­ring och utsläpp av växthusgaser leder till klimatförändringar finns en hel del skeptiker. Men den forskning som dessa skeptiker, exempelvis ­moderata ungdomsförbundet (muf), hämtar ­sina fakta ifrån är mycket vag.
Ett exempel på deras argumentation är deras kritik av den före detta amerikanska vicepresidenten Al Gores alarmerande film om klimatet, En obekväm sanning. I filmen visas en kurva där man kan se hur temperatu­ren ökar med koldioxidutsläppen. Den bilden kritiseras för att värmekurvan börjar stiga cirka 800 år före koldioxidkurvan, vilket man får till att koldioxidkurvan inte har någon betydelse för temperaturen…
Givetvis är det inte sant. Tusentals forskare har inte bortsett från detta, men bilden är förenklad. Vad detta visar är att när temperaturen ökar, ökar även koldioxidhalten, som vidare gör att temperaturen ökar ännu mer. Räknar man in alla vulkanutbrott, istäck­ets utbredning vid polerna och koldi­oxidhalten kan man tydligt beräkna det historiska klimatet. Om man däremot tar bort koldioxidhalten ur beräkningen kan man inte förklara kurvornas variationer.
En obekväm sanning nämner en undersökning där Naomi Oreskes har gått igenom 928 vetenskapliga ­artiklar om klimatförändring publicerade mellan år 1993 och år 2003.
Ingen av dessa artiklar ­ifrågasatte att människan ligger bakom den globala uppvärmningen. Forskaren Benny Peiser gjorde en liknande undersökning, men kom fram till ett helt annat resultat. Peiser fuskar dock; han har tagit in alla artiklar som skrivits om klimatförändringar. Oreskes undersökte bara artiklar som publicerats i vetenskapliga tidskrifter. Detta ­tyder på att många av skeptikerna finns på de borgerliga tidningarnas ­debattsidor, där de också försöker påvisa att klimatförändringarna bara är en ­naturlig process där människan inte har någon påverkan.

Molnens grytlock

Forskaren Henrik Svensmarks kompletterande teorier till uppvärmningens orsaker har fått mycket uppmärk­samhet. Svensmark forskar kring hur den kosmiska strålningen påverkar molnbildningen, vilken i sin tur påverkar uppvärmningen. När fler moln bildas på himlen ökar växthuseffekten eftersom molnen fungerar som ett grytlock.
Den mesta av solens energi som kommer ner till jorden strålar ut igen, balansen mellan hur mycket som stannar respektive strålas ut är­ avgörande för dagens relativt stabila klimat. Ökad solaktivitet och strålning ses nu som en alternativ förklaring till koldioxidteorin.
Det Henrik Svensmark har ­påvisat är att det blir mer moln när jonisering­en i atmosfären ökar, d v s när bakgrundsstrålningen är högre. Denna forskning är högintressant och ett starkt argument mot kärnkraft, då all form av ökad radioaktivitet ökar joniseringen i atmosfären. Därför kan det vara så att kärnkraften inte alls är så klimatneutral som den påstås ­vara.
Under år 2007 investerade ­statliga Vattenfall 19 miljarder kronor, varav endast en enda miljard gick till förnyelsebar energi. Kärnkraften fick tre miljarder kronor, vilket bland annat investerades i effektökning av produktionen i Forsmark. Det vidrigaste är att den största investeringen gick till kolkraft, där man förra året investerade 4 miljarder kronor, och man planerar att investera över 100 miljarder kronor i Tyskland, i framtida kolkraftverk. Enligt ägaren statens uppdrag till Vattenfall, måste emellertid företaget höja produktionen av förnyelsebar energi till 5 TWh till år 2010. Ska det målet nås med vindkraft, måste Vattenfalls vindkraftspark fyrdubblas på två år.
Vindkraft är en av de rena energikällorna som har stor potential. I Sverige finns idag cirka 788 vindsnurror som tillsammans genererar lika mycket energi som ett medelstort vattenkraftverk.
Energimyndighetens mål är att vindkraften år 2020 ska producera 30 TWh, men det är långt kvar till det målet. Om dessa 30 nya TWh ­ersätter 30 TWh kolkraft minskar utsläppen av koldioxid med 25 miljoner ton, vilket går att jämföra med Sveriges totala utsläpp av koldioxid, som är 65 miljoner ton. Ändå skulle ­vindkraften fortfarande bara stå för en bråkdel av energiproduktionen, att jämföra med Danmark, som på andra sidan Östersund stoltserar med en mäktig vindkraftspark som står för 23 procent av landets elkonsumtion.
Ett stort problem med vindkraft har varit den tidskrävande tillståndspröv­ningen, men detta åtgärdades till stor del då anläggningar under 25 MW på samma plats inte behöver prövas enligt miljöbalken. Ett normalt vindkraftverk ligger på ca 3 MW, så det är inte där skon klämmer. Det är helt enkelt en fråga om kraftbolagens prioriteringar.

Solenergin och framtiden

Solceller och solfångare lyfts fram som den nya, mest miljövänliga energikällan. Idag står solceller bara för en bråkdel av energiproduktionen.
Högsta effekt med dagens teknik får man ut av solfångare som värmer upp vatten. Detta går att använda för att täcka varmvattenbehovet i hushållen, och att värma upp fastigheter.
Elproduktionen i solcellerna ligger idag på en relativt låg effekt, och ser man till kostnaden så blir den hög. Nästan alla dagens solceller som säljs är baserade på kisel, och den stora efterfrågan har gjort att det i världen idag råder brist på just den varan. Men det är nya solceller på gång, som inte bygger på kisel.
Dagens anorektiska forskaranslag för solenergi gör dock att solceller knappast kommer att spela någon avgörande roll på kort sikt.
Vattenkraft i dess traditionella betydelse är uppdämda älvar och floder som tidigare varit vilda och ­forsande, som dämts upp till en rad av långa vattenmagasin. Vattenkraften kan se annorlunda ut. Det viktiga för att vattenkraften ska vara effektiv är fallhöj­den på vattnet. Tekniken tar tillvara den rörelseenergi som kommer sig av att vatten flyttar sig från en nivå till en annan. De nya områdena som nu byggs ut är tidvattenenergi och vågkraft.
Bioenergi är det som snabbast kan ersätta oljeberoendet. Istället för att elda med olja för uppvärmning går det enkelt att ersätta brännaren med exempelvis en pelletsbrännare. Energiproduktionen från biokraftverk går idag framförallt till fjärrvärmenät, där effekten är som högst. ­Kapaciteten för bioenergi i Sverige ligger på ca 100-200 TWh, där den högre nivån motsvarar 50 procent av landets totala energikonsumtion.
Problemet är att den organiska råvaran som behövs för att göra ­bränsle till ugnarna står under hård konkurrens från bland annat pappersindu­strin.

Ny atomålder?

En ny atomålder håller nu på att ­födas. Runt om i hela världen byggs det nya kärnkraftverk.
Kina sätter upp två nya reaktorer per år, en takt de hoppas kunna öka. England planerar att bygga tio reaktorer fram till år 2020, Finland ­håller på att bygga en ny reaktor med ­planer på två till. I Italien, som efter Tjerno­byl 1986 sade blankt nej till ­kärnkraft, vill nu etablissemanget bygga reaktorer. Det finns 440 reaktorer i ­världen idag som är i drift. Ett trettiotal är under uppbyggnad och ytterligare 200 planeras.
Folkpartiet är idag det svenska parti som öppet förespråkar utbyggd kärnkraft. I januari skrev ordförande Jan Björklund tillsammans med andra tunga folkpartister på DN Debatt att de vill bygga fyra nya reaktorer. De argumenterade för att kärnkraft är det enda sättet att stoppa den globala uppvärmningen, men också emot bioenergin, som de ser som ett hot mot svensk skogsindustri när priserna på råvarorna riskerar att gå upp.
”Kärnkraftsindustrin var tynande och till och med döende och klimatfrågan kom som en räddare i nöden. Det blev ett sätt att göra kärnkraften miljövänlig, vilket den aldrig varit”, säger Rob Edwards, kärnkraftsskribent på New Scientist.
Det första kärnkraftverket i Sella­field i Storbritannien stängdes 2003. Myndigheternas tidsplan för nedmon­tering och saneringsarbetet är 120 år, till en kostnad av över en miljard pund! Den svenska kärnkraftsparken är föråldrad. Tanken var att kraftverken skulle vara i drift i 25 år. År 1980 hölls det folkomröstning i Sverige där linje 2 vann, avveckling till och med år 2010. Denna linje stöddes bl a av folkpartiet, numera kärnkraftsförespråkare. Centerpartiet har gjort helt om, från att vara helt emot till att nu vara beredda att kompromissa.
Nils Andersson, chef för affärsutveckling på Vattenfall, kommentar i Miljömagasinet den 7 december 2007 är avslöjande: ”Säkerheten är det viktigaste. Men det är möjligt att driva kraftverken i 40-50 år. Vårt mål är att driva dem så länge vi kan”. Istället för att monteras ner rustas dagens reaktorer upp och effektivitetsuttaget ökar. Incidenten på Forsmark år 2006 berodde på en av dessa ombyggnationer.  Två av de fyra batterisäkrade näten slogs ut tillsammans med reserv-
aggregaten. Utan dessa får reaktorn ingen kylning och om problemet inte löses mycket snabbt överhettas reaktorn och en härdsmälta är ett faktum. Man vet fortfarande inte varför de två sista reservaggregaten ­startade – och en härdsmälta undveks. De var kopplade på samma sätt, så alla ­borde ha slagits ut!
Tjernobyl fick sin härdsmälta 1986 just under en testkörning för att se om man kunde öka energiuttaget ur kraftverket. ”Det är svårt att säga hur nära en härdsmälta vi var. Jag brukar säga att vi var för nära”, säger Lars-Olov Höglund, svensk kärnkraftsingenjör.
Den största orsaken till att det skett så få stora olyckor är att antalet reak­torer har varit begränsat. Under hela processen läcker dock radioaktivitet ut. Många forskarrapporter har visat hur den relativt låga ökningen av mängden radioaktiva ämnen har lett till skador på miljön och till mänskliga dödsoffer. Redan på åttiotalet visade Rosalie Berell hur cancerdödlig­heten var mycket högre i kärnkraftverkens vindriktning.

Jakt på nya drivmedel

Frågan om drivmedel är central i miljödebatten: idag kommer en ­fjärdedel av utsläppen i Sverige från personbi­lar. När etanolen kritiserats för att göra anspråk på viktiga matgrödor som majs och vete, har Brasiliens sockeretanol lyfts fram som ett miljövänligt och kostnadseffektivt alter­nativ. Det som inte nämns är det slaveri som sker på sockerplantagen, där arbetarna skördar sockerrören för hand i stekan­de hetta, under 12-timmars ­arbetspass. Sockerodlingarna dränks av 17 000 ton bekämpningsmedel årligen, vilket orsakar ­tusentals förgiftningsfall varje år.
När mat blir bränsle i etanolproduktionen används också massvis av olja för att driva traktorer och transportera bränslet, så miljöeffekten reduceras till i stort sett noll.
I det svältdrabbade Nigeria planeras sockerrörsplantager på 400 000 hektar av de bästa åkermarkerna utmed floden Nigers stränder. I Indonesien planeras skövling av 5 miljoner hektar regnskog för att ge plats åt palmoljeplantager som ska möta Kinas ökade efterfrågan på biodiesel.
Syntetisk diesel, eller biodiesel, kan produceras om man förgasar biobräns­le till syntetgas som man sen gör om till ett dieselbränsle. Detta är mer miljövänligt än etanol. Samma teknik kan dock användas för att göra om fossilt kol till diesel, vilket ger ­dubbelt så mycket utsläpp som vanlig 95-oktanig bensin. Syntetdiesel kan bli ett snabbt och smidigt sätt för oljebranschen att ta sig ur oljepriskrisen, trots att det är kriminellt att utvinna drivmedel ur fossilt kol.
Biogas och elbilar är idag de ­enda miljövänliga alternativen, där biogasen är det bättre av de två.
Biogas kan framställas ur allt organiskt avfall och kan samrötas tillsammans med halm och energigrödor, vilket ger bra växtnäring som slutpro­dukt. Biogasanläggningar är inte ­bara bra för att tillverka energi till bilar och kraftverk, utan fungerar även som reningsverk.
Allra störst potential har ­biogasen i den fattiga delen av världen, där biogas kan ersätta ved som bränsle för matlagning. Biogasen är egentligen bara en biprodukt, den huvudsakliga produktionen är naturlig gödsel som säkerställer matproduktionen. ­Gödslet skulle kunna användas på ett ­effektivt sätt för att stoppa ökenspridningen, som idag hotar 50-70 procent av all åkerareal i Afrika.
Enligt en rapport från EU:s forskningsorgan JRC, Joint Research Center, är biogasen upp till åtta gånger mer energieffektiv än etanol.

Biogas och etanollobbyn

Biogasen driver idag en del bussar men ligger hopplöst efter etanollobbyn, som kraftigt hejas på av både Svenska naturskyddsföreningen, Al Gore och nu senast George Bush. Trots detta är Sverige idag världsledande på denna teknik. Etanolen är att gripa efter ett halmstrå. Biogasan­läggningar måste omedelbart byggas över hela världen. Både för att ­stoppa världssvälten, lösa världens sanitetsproblem och sist men inte minst, för att få fram ett hållbart ­energialternativ till de fossila bränslena.
Att ställa om produktionen och hela samhället från beroendet av
fossila bränslen till ett hållbart produktionssätt kommer att kräva en global plan. 80 procent av all energi kommer idag från fossila bränslen, detta måste vara 0 procent om 40 år om inte effekterna av utsläppen ska få irreversibla konsekvenser. Denna planering är omöjlig så länge marknadsmekanismer och kapitalismen tillåts fortsätta.
Kapitalismen lyder under en lag: profit för ägarna, kapitalisterna. Denna vinst har alltid skapats och ­kommer alltid att skapas ur utsugning av arbetarklassen och miljön.

Joel Eriksson

RS KRÄVER:

  • 100 procent förnyelsebar energi: satsningar på att utveckla vind- våg- och solenergi. För kraftig utbyggnad av biogasanläggningar.
  • Spannmål ska vara mat, inte en bränsle- och spekulationsvara.
  • Nej till kärnkraft.
  • Industrin – inte konsumenterna – ska betala alla energiomställningar.
  • Gratis och massivt utbyggd kollektivtrafik, förnyad fordonspark, klimatsmarta bostäder.
  • Förstatligande av energisektorn under demokratisk kontroll och planering för att stoppa rovdriften på miljö och människor.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!