När staten säljs ut

2008-07-30 15:23:11

BOK	Stat till salu
Författare	Bengt Rolfer
Förlag	Fackförbundet ST

Stat till salu – om försäljning, bolagisering, privatisering och nedskärning heter en liten bok som författats av Bengt Rolfer och som getts ut med stöd av fackförbundet ST. Skriften innehåller många bra fakta och argument mot den nyliberala politiken.

Antalet statligt anställda har nästan halverats på tjugo år – från drygt 400 000 år 1987 till strax över 200 000 år 2007.
Under Reinfeldt & Co fortsätter antalet statliga jobb att minska i snabbt takt. Enligt beräkningar som fackförbundet ST har gjort kommer 16 500 statliga jobb att försvinna un­der 2007 och 2008 till följd av politis­ka beslut.
Redan 1993 skapades en postmarknad och året därpå blev Posten ett aktiebolag. Men istället för snabbare och säkrare posthantering blev det två brevbärare som gjorde samma jobb när City Mail, som ägs av norska starten, började ta över postutdelningen i främst storstäderna.
I spetsen för den första avregleringsvågen stod de socialdemokratiska regeringarna under åren 1994 till 2006. S-regeringarna gick i bräschen för EU:s nyliberalism.
”Faktum är att Sverige utmärkt sig som ’bäst i klassen’ vad gäller avregleringar av statlig verksamhet. Stor­britannien och Sverige anses som de mest liberala medlemsstaterna [i EU]. I många andra länder, som till exempel Frankrike, har det folkliga och fackliga motståndet mot avregleringar och privatiseringar av allmännyttiga tjänster som post, järnväg och elförsörjning varit mycket hårdare.”
Sverige skulle aldrig kunna ”bli bäst” i EU-klassen om inte den fackliga ledningen gömt sig i sanden när avregleringsvågen rullade fram.

Det var de socialdemokratiska regeringarna som började sälja ut de statliga bolagen. Den förre näringsministern Björn Rosengren (s) vill även sälja ut Vin & Sprit och Vasa-kronan. Två bolag som nu sålts ut av högerregeringen. Vin & Sprit såldes i våras till den franska spritjätten Pernod Ricard och för några veckor sedan blev det klart att statliga AP Fastigheter, som ägs av AP-fonderna, köper det lika statliga fastighetsbolaget Vasakronan för en billig penning.
Det handlar alltså om en rakt igenom onödig pengarullning motiverad av politiska och ideologiska skäl. Regeringen är fartblinda marknadsfundamentalister.
”Var ska det sluta. Är vi på väg mot nattväktarstaten där i stort sett endast rättsväsende och militär finns kvar i statlig regi?”, frågar Rolfer.
Nattväktarstaten är inte långt bor­ta. Jämsides med privatiseringarna och avregleringarna reduceras statens uppgift allt mer till att handla om övervakning, registrering och att dra in bidrag. När offentlighetsprincipen försvinner stryps även demokratin.

I september väntas ett regeringsförslag om att ombilda Luftfartsverket, Banverket och Vägverket till aktiebolag. Innan ens några beslut fattats hade ledningen för Vägverket Konsult börjat annonsera efter nya anställda. I annonsen radade man upp en massa lediga tjänster, som idag är tillsatta.
Som vanligt har nuvarande verkchefer (generaldirektörer) varit positi­va till bolagiseringen. De ser en chans att klättra uppåt i löneligan och karri­ären.
Medan politikerna har pratat sig varma för marknadslösningar och konkurrensutsättning har infrastrukturen (järnväg, vägar o s v) förfallit.
Bakom högeralliansens påstådda satsning på infrastruktur står främst nya vägar och det som kallas Offentlig-privat samverkan (OPS). Privata intressen ska förmås satsa på infrastruktur i utbyte mot en rejäl slant från staten under lång tid. Det är som att köpa en vara på avbetalning/kredit, vilket som bekant kan bli en riktig dyr affär.
Arlandabanan är det hittills enda svenska OPS-projektet. ”Den byggdes av ett svensk-brittisk byggkonsor­tium, som bildade det gemensamma driftbolaget A-Train. Som ’tack’ för att man var med och finansierade bygget fick A-train ensamrätt på sträckan Stockholm-Arlanda fram till 2040.”

Resultatet av denna konstruktion blev dyra biljetter, underutnyttjande av spårkapaciteten och ingen minskning av bil- och busstrafiken.
I en rapport från Statens väg- och trafikforskningsinstitut (VTI), som kanske också snart blir aktiebolag, om internationella erfarenheter av OPS påpekas att: ”OPS-projekt måste betalas, och därmed inte innebär att nya medel kan göras tillgängligt” (citerat i Stat till salu). Ett av dessa länder är Storbritannien där OPS-projektet blivit mycket dyrare än beräknat och fackförbund som RMT (Järnvägsfack) kämpar för offentliga satsningar och kollektivtrafik i offentlig regi.
Samtidigt som antalet dödsolyckor på jobbet ökar genomför högerregeringen stora nedskärningar på Arbets­miljöverket.
Mer än var tredje anställd ska bort innan 2010. Det blir färre inspektioner och sämre service. Vi kan inte arbeta lika mycket med förebyggande insatser och vi kommer inte att kunna kontrollera säkerheten på samma sätt som tidigare. Det kan leda till att det blir fler skadade och dödade ute på arbetsplatser, säger Mitte Andåker Berg, ST-Arbetsmiljöverket i boken.
Efter neddragningarna kommer det bara att finnas 0,7 arbetsmiljöinspektörer per 10 000 anställda. FN:s arbetslivsorganisation ILO rekom– menderar 1,0 inspektör per 10 000 anställda. Det handlar om livsfarliga nedskärningar.
I boken finns inget om hur kampen kan organiseras för att stoppa avregleringsvågen förutom en hänvis- ning till ST:s kampanj för att göra staten till en drömarbetsplats.
Men om staten ska bli en drömarbetsplats måste nedskärningar och privatiseringar stoppas och det kommer att kräva massiva utåtriktade kampanjer, som inkluderar demonstrationer och strejker, och opinionsbildning för att vinna stöd för kravet på att verksamheten ska drivas i offentlig regi under de anställdas kontroll och styre.
Per Olsson