av Per Olsson // Artikel i Offensiv
I måndags inledde den globala makteliten sitt årliga Världsekonomiskt forum (WEF) i Davos, Schweiz.
Inför mötet, som hålls digitalt, skrev WEF i rapporten Globala risker 2021 att:
”Den globala ekonomin står inför en ökad risk för stagnation och klimatförändringarna slår hårdare och snabbare än väntat – allt medan medborgare världen över protesterar mot ett system som förvärrar ojämlikheten”. Hela denna riskrapport genomsyras av rädslan för att pandemikrisens chockverkningar och den växande ojämlikheten leder till att de ”som inte har” revolterar mot de ”som har”.
Den härskande klassens rädsla är befogad. Redan innan krisen konstaterade den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic & International Studies i en rapport som gavs ut i mars 2020 att: ”Vi lever i en tid av globala massprotester som historiskt sett saknar motstycke i frekvens, omfattning och storlek”.
Protesternas orsaker – ökade klyftor, ständiga attacker på välfärd och demokratiska rättigheter, maktmissbruk och korruption – har inte försvunnit. Tvärtom. Vidare har coronakrisen satt fokus på samhällets alla missförhållanden och utfärdat en hård dom mot nyliberalismens härjningar. Att klyftorna dessutom har ökat snabbt har fått missnöjet att växa och skärpt kraven på en omfördelning från rika till arbetare och fattiga.
”Ojämlikheten ökar mer än man någonsin tidigare har uppmätt. Den stora klyftan mellan rika och fattiga visar sig nu vara lika dödlig som viruset”, varnar den globala hjälporganisationen Oxfam i sin nya årliga ojämlikhetsrapport som släpptes i samband med att Världsekonomiskt forum startade.
För första gången på över hundra år sker enligt Oxfam en samtidig ökning av ojämlikheten i nästan alla världens länder. Dagens globala arbetslöshetskris är den värsta på 90 år och under 2020 har ytterligare 124 miljoner människor i världen blivit extremt fattiga (den dagliga inkomsten överstiger inte 16 kronor). Denna årliga ökning är oemotsvarad i modern tid.
Världens superrika däremot har ”återhämtat sin ekonomi rekordsnabbt och har tjänat en halv biljon dollar under pandemin – en summa som hade räckt till att betala för covid-19-vaccin till hela jordens befolkning och sett till att ingen hamnade i fattigdom på grund av pandemin”, skriver Oxfam.
Sedan mars har världens dollarmiljardärer ökat sina samlade förmögenheter med 3 900 miljarder dollar, vilket gör att denna grupp av superrika nu sitter på en förmögenhet som är lika stor som den summa som regeringarna i några av världens rikaste länder (G20-länderna) hittills har spenderat för att dämpa krisens verkningar och hålla kapitalismen under armarna.
Efter decennier av högerpolitik och borgerligt systemskifte är Sverige tillbaka på 1940-talets ojämlikhetsnivå, enligt det fackliga idéinstitutet Katalys.
Under pandemin har antalet börsmiljardärer i Sverige blivit både fler och rikare. Börsen, storbolagen och bankerna har återhämtat sig som en följd av extraordinära stimulanser från regeringen och Riksbanken. I våras permitterade exempelvis Sandvik tusentals anställda och fick 300 miljoner i statligt stöd, och nu har bolaget beslutat att genomföra en vanlig utdelning, plus en extrautdelning till ägarna som en kompensation för att det inte blev någon utdelning förra året. Provokativt är bara förnamnet.
Bakom den växande ojämlikheten står kapitalismens upptrissade vinstjakt, som regeringarna, oavsett politisk färg, bejakat och skyddat.
Den folkliga reaktion som detta har fött i form av protester och revolter runt om i världen kommer inte att göra halt vid Sveriges gräns.
Även här har krisen fött en vilja att bygga något nytt och bättre, som bara väntar på att uttryckas i kollektiv kamp, antikapitalism och krav på genomgripande samhällsförändringar.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.