Om hur livet kan bli till nuförtiden

Sven Blume har under fem år följt surrogatmödrar och deras upplevelser. Surrogatindustrin gör kvinnors kroppar till varor i nuvarande ekonomiska system (Foto: Sven Blume / Pressbild).

av Elin Gauffin // Artikel i Offensiv

For Somebody Else är en film om hur livet blir till. Hur livet kan bli till nuförtiden. Pengar och känslor har alltid spelat in, men här tar de sig väldigt speciella uttryck.

Filmen är först och främst ett konstverk i personporträtt och ska absolut ses av den anledningen. Sen behövs den här filmen också som ett inlägg i ett sorts politiskt mellanrum som skapats efter att regeringens egen utredning 2016 kom fram till att surrogatmödraskap inte ska införas i Sverige, men därefter bara har lämnat frågan. Regeringen har varken sagt bu eller bä, samtidigt som de importerade surrogatbarnen bara blir fler och fler.
Sven Blume är regissören och filmaren. Redan under de första minutrarna slås man av de skickliga klippningarna och i eftersamtalet berättar Sven att klippningen tog ett år av de fem år han har lagt ner på filmen. Vi får följa tre surrogatmödrar i Kalifornien. Det var många fler som han hade med från början, men dessa tre kom han tillräckligt nära för att kunna skapa de fascinerande porträtten. 

En scen som inte finns med i filmen, men som Sven bjuder på i efterdiskussionen, är hur han som filmare kom med som första ”anhörig” när det var dags för förlossning. En nunna frågade i väntrummet om det var han som var pappan och det var han ju inte. Och nunnan blev ännu mer brydd då den gravida kvinnan sa att det inte heller var hon som var mamman. Det katolska BB:t var emot att ta in surrogatmödrar så det blev diskussion, men de hade tur och fick stanna till slut. 
Den här surrogatmodern ställer upp för att hjälpa en vän som tidigare har fått missfall, vilket kan vara intressant att titta på för den som är öppen för altruistiskt surrogatmödraskap. Det verkar vara väldigt tungt för surrogatmodern att sköta sina egna barn, och hemmet, bära sin väns barn och dela vännens oro. Vännen har åsikter om hur surrogatmodern ska sköta sin kropp under graviditeten. En slutsats som hon ger uttryck för i filmen är att nästa gång vill hon ha betalt.

Den andra surrogatmodern vi får följa har egentligen slutat sitt yrkesliv efter att ha satt 11 surrogatbarn till världen, men behöver fixa pengar till familjen och kan inte hitta något annat jobb. Så det blir en till graviditet trots åldern. 
Det är väldigt rörande hur hon uppskattar filmandet, att få bli sedd för sin stora insats som så länge har negligerats. Hon känner en sorg över att hon och hennes biologiska barn inte kan ha lite kontakt med surrogatbarnen hon har fött, då deras föräldrar har valt att inte ha kontakt.
Den tredje kvinnan vi får följa behöver pengar för att betala en andlig ledare som ger henne vägledning att ändra sitt liv. Hon får äta väldigt mycket hormoner, vilket gör att hon går upp 18 kilo. Men ägget vill inte fastna och det blir ingen graviditet till slut. Det blir då inte alls samma betalning.

En legalisering av surrogatmödraskap i Sverige skulle leda till mer fattigdom och mer objektifiering av kvinnor.

Surrogatmödraskap är helt legaliserat i Kalifornien. Det behövs bara ett kontrakt mellan de två parterna. Detta kontrakt kan se ut nästan hur som helst. 
I många fattiga länder har surrogatmödraskap blivit en industri. Rättvisepartiet Socialisterna har deltagit i många protester mot den påstridiga surrogatlobbyn i Stockholm. Vi tycker att alla sätt att öppna för en ny handel av barn och kvinnors kroppar är felaktig. Svenska par är storkonsumenter av barnexporten från Ukraina. 
I somras gick Sveriges Kvinnolobby, som brukar vara med på protesterna, ut med ett brev som påtalade att Ukrainas egen barnombudsman Mykola Kuleba vädjar om ett förbud mot handeln. Reserestriktionerna har lett till en social och humanitär katastrof där det är oklart vem som har ansvaret för de barn som har fötts som ingen kan komma och hämta. 
200 kvinnoorgansationer från 40 länder har skrivit ett brev till Ukrainas president och kräver att landet förbjuder handeln. De hänvisar till FN:s specialrapportör som menar att surrogatmoderskap är just handel med barn. Men vad de svenska surrogatlobbyisterna istället gjorde var att erbjuda barn till reducerat pris. 

Sven Blumes film känns långt ifrån dessa grymheter och en får stor empati för surrogatmödrarna. Men samtidigt finns alla mekanismer där. 
Att kvinnors kroppar görs till varor i det ekonomiska system som vi har. Att kvinnor från födseln socialiseras in i en könsroll att vårda, och ta hand om andra. Det är viktigt, men kostar också väldigt mycket för känslolivet när det blir levebröd, uppblandat med stora doser av hormonbehandlingar och så vidare, och det kan utnyttjas. 
En legalisering av surrogatmödraskap i Sverige skulle leda till mer fattigdom och mer objektifiering av kvinnor. Samhället måste kunna verka mot ofrivillig barnlöshet på andra sätt. Utökad inseminationsvård, mer stöd till fosterhem, inhemska adoptioner och en lagstiftning som möjliggör att fler än två kan vara juridiska föräldrar kan vara några vägar att gå. 

PS Vill du inte gå till en biograf och se For Somebody Else kommer den att sändas på SVT framöver.

Regi och manus: Sven Blume
Producent: Margarete Jangård
Utgivningsår: 2020
Speltid: 90 min

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!