Pang i bygden: fars om DCA

Ja, vad ska man säga om en typ ”DCA-avtalsberedskapspjäs i buskisformat”??? Jag anade att Pang i bygden skulle bli lite av en buskisföreställning och jag blev inte förvånad: Rätt mycket inslag av buskishumor, med en högst allvarlig underton. Pjäsen tar nämligen i humoristisk form upp vad DCA-avtalet mellan den svenska regeringen och USA:s militär kan komma att innebära, när de 17 DCA-baserna ska börja byggas upp på motsvarande antal orter runt om i Sverige (varav en i min egen uppväxtstad: Härnösand).

Av Christer Rydén // Artikel i Offensiv

Pjäsen börjar med att ett par gamlingar ligger på älgjaktspass i skogarna utanför en liten avfolkningsavkrok någonstans i Sverige och börjar sinsemellan diskutera vad den tilltänkta DCA-basen där kan tänkas innebära. De får besök av den gamla kvinnan Elvira, som är fattigpensionär och är ute i skogen för att plocka matsvamp för att dryga ut hushållskassan lite.

Elvira är en nyckelkaraktär i pjäsen. Hennes mark exproprieras nämligen av de kommunala myndigheterna för att tillgodose den tilltänkta DCA-basens behov av mark för sin flygvapenbas. Sedermera kompletteras detta av en pansarbataljon som kräver den mark där en lågstadieskola ligger i vägen och därför ska den läggas ner och rivas.

I den här pjäsen döljs verkligen inte egenintressena i det hela hos vare sig kommunpolitikerna eller det lokala näringslivet… Kommunstyrelsens ordförande (en karriärkvinna med ambitioner) hoppas kunna bli belönad för utförd kommunpolitisk drängtjänst med en framtida ministerpost i regeringen. Hennes lätt bortkollrade kollega jamsar med och är alltid till lags i det kommunpolitiska rävspelet för att förbereda vägen för den kommande DCA-basen. Det lokala näringslivet, förkroppsligade av ICA-handlaren Eskil och byggherren Magnus, får dollartecken i ögonen inför utsikterna att här finns chansen att tjäna grova pengar. Vilket får till följd av de blir ekonomiskt intressestyrda DCA-basfanatiker emot varje som helst förekomst av kritik och opposition mot DCA-basprojektet, till exempel att militärbasen enligt avtalsskrivningarna får föra in och lagra vad fan som helst på basen, utan insyn av svenska myndigheter – inklusive kärnvapen.

Kommunens skolchef blir en visselblåsare, som tillsammans med skolpersonalen och skolbarnen ockuperar sin skola i protest mot nedläggningen och rivningen av den till förmån för pansarbrigaden. Hen grips som tack för senast av basens militärpolis och får sitta av en vända i en slags lokal Guantanamomotsvarighet och blir tämligen illa behandlad, betraktad som misstänkt för att agera under inflytande av utländsk (det vill säga rysk) påverkansoperation.

DCA-basens upprättande för också med sig katastrofala konsekvenser, i form av alltifrån oreparabla skador på skog och mark till knasfulla USA-soldaters misshandel av den lättbortkollrade kommunpolitkern som på den lokala krogen i berusat tillstånd försöker få USA-soldaterna på permission att dämpa ner sitt högljudda fyllebrölande, till unga kvinnor som utsätts för sexuella övergrepp av nämnda permissoldater, där den lokala polisen vägrar att ta emot polisanmälningar eftersom baspersonalen – även utanför basområdet – inte står under svensk lagstiftning, utan under USA:s. Därtill kommer ett växande antal födslar av barn som ingen myndighetsinstans vill ta ansvar för när de unga mödrarna inte klarar av rollen som ensamstående mödrar, och så vidare.

Scenografin har gjorts medvetet ranglig och skranglig, med svajande väggar som symbol för ett Sverige som ett befäst (ny)fattighus i utförsbacke. Vilket får fungera som en påminnelse om att Teater Tribunalen, som är beroende av skattepengar, i likhet med annan kulturverksamhet som inte är följsamt gentemot sittande makthavare och det rådande politiska klimatet, nu riskerar att få skattepengarna indragna.

Pang i bygden kan om inte annat så också av det skälet ses av en publik som enligt uppgift är större än på länge, som stöd till Teater Tribunalen i dessa kärva politiska högertider.

Titel: Pang i bygden Text: Jan Käll Musik: Janne Tavares Regi: Richard Turpin Längd: 2h 40 min inkl paus Spelas på: Teater Tribunalen