
på LO:s agenda.
LO-kongressen avslog både Fastighets motioner om rätt till sjukvård och fackligt medlemskap för papperslösa och Sekos motion om amnesti, en uppfattning som LO behåller, trots centret. Vid invigningen sa Wanja Lundby-Wedin till tidningen ETC att hon inte såg en allmän amnesti för ”alla som är här” som någon lösning.
Fastighetsanställdas förbund är idag det enda LO-förbund som låter papperslösa bli medlemmar. Men Sten-Erik Johansson på Fastighets är ändå optimistisk.
– Centret betyder att också vi på LO-sidan skapar strukturer och möjligheter för papperslösa att knyta kontakter med oss som har avtalen ute på arbetsplatserna.
Han tror att fler och fler förbund inom LO kommer att följa efter ifråga om papperslösas rättigheter. Ett tydligt tecken, som han ser det, är att det från socialdemokratiskt håll hörts röster om att jämställa papperslösas rätt till sjukvård med asylsökandes:
– Säger sossarna det, då lär de andra vika sig också, det är ju gängse.
I år har det gjorts flera avslöjanden om papperslösas slavtillvaro inom städbranschen. Städarna som gjorde nattarbete på bland annat McDonald’s och Burger King för 35 kronor i timmen fick sin situation upp- märksammad i kvällstidningarna, och i juni presenterade Fastighets slutrapporten i RITA-projektet, där papperslösa städare har intervjuats.
Enligt en kartläggning i Dagens Arbete (DA) 9 september är utnyttjandet av papperslös arbetskraft utbrett också inom tvättbranschen. Kontrasterna blir bisarra i tidningens exempel från lyxkrogarna kring Sture-plan, som befanns anlita rättslös och underavlönad arbetskraft till att tvätta bort fläckarna efter 75 000-kronorschampagnen från sina dukar.
Det är kanske inte förvånande att också Svenskt Näringsliv återfanns bland dem som anlitat de här tvätterierna. Papperslösa Carlos Miguel berättar för DA att han arbetade 10- timmarspass sju dagar i veckan för
5 000 kronor i månaden. På Svenskt Näringsliv tycker man att det inträffa-de är pinsamt, men att man saknar möjlighet att kontrollera underleverantörerna. Det enklaste sättet att göra det vore att kräva kollektivavtal.
– Vi är för fri företagsamhet och en fri och öppen marknad. Då kan vi inte gå emot det och säga att vi kräver kollektivavtal, säger Marie Rudberg på Svenskt Näringsliv till DA, trots att papperslös arbetskraft till svältlön är en följd just av den öppna marknadens villkor.
Utöver de omöjliga arbetsvillkoren, vittnar de papperslösa om rättslösheten och den ständiga skräcken för att åka fast. ”Vi kan inte säga något. De vet att vi inte har en chans”, säger en kvinna från Azerbajdzjan, till DA.
Vad centrum för papperslösa kommer att betyda för papperslösa i praktiken återstår att se. Bland de papperslösa varierar förhoppningarna. Yacine Asmani, ordförande i Papperslösa Stockholm, konstaterar i LO-Tidningen att centret är ett viktigt steg i en lång kamp, medan vice ordförande Sarwar är mer tveksam och ser centret som en öppning i att få med sig facken i kampen för papper, enligt ETC.
Ute i Europa är det många fack som tar kampen för de papperslösa fullt ut. Spaniens största fackförbund, CCOO, kämpar för en regularisering och erbjuder papperslösa medlemskap trots att det formellt strider mot lagstiftningen, eftersom allt annat skulle vara ”omänskligt”. Kontor likt centrum för papperslösa i Stockholm har man drivit sedan tidigt 1990-tal.
Sten-Erik Johansson håller med om att LO:s attityd är delvis förlegad:
– Jämfört med Europafackets inställning är den ju det. Kongressen i Sevilla uttryckte starkt att man ska organisera oavsett legal status.
– Vi i Fastighets tycker som de papperslösa själva att en amnesti är självklar. Nu träder ju lagen om arbetskraftsinvandring i kraft och de papperslösa finns ju redan här.
Ulrika Waaranperä
Fakta: papperslösa ▼
- Centret kommer att vara bemannat på måndagkvällar mellan kl 14.00 och kl 21.00 med personal från facken och erbjuda information, hjälp och rådgivning om arbetstagares rättigheter.
- Centret har kommit till genom ett samarbete mellan Papperslösa Stockholm, LO, TCO, Seko, Akademikerförbundet SSR, Byggnads, Fackförbundet ST, Fastighets, Handels, LO, Seko, Skogs- och Träfacket, SKTF och Vårdförbundet.
- Syftet är att hindra att papperslösa och asylsökande utnyttjas på arbetsmarknaden och att ge hjälp till dem som har råkat illa ut.
- Den vanligaste uppskattningen av hur många papperslösa som det finns i Sverige idag är 30 000 personer. De saknar rätt till sjukvård och andra sociala rättigheter. Antalet papperslösa barn tros vara 2 000. De har inte rätt till skolgång.