Hur viktigt det är att demonstrera mot Sverigedemokraterna visades extra tydligt när SD:arna marscherade ut ur Storkyrkan. Sveri- gedemokraterna är skakade av att tiotusentals har deltagit i protestaktioner mot rasism under de två veckorna sedan valet.Biskopen, Eva Brunne, refererade till att ”många tusen människor” samlats kvällen innan för att ”ropa ut sin avsky mot … rasism”. Det räckte för att tydligt avslöja SD: arna Erik Almqvist, Jimmie Åkesson m fl som de rasister de är.
”Kyrkan valde att bli politisk mot oss”, sa SD:aren Kent Ekeroth. ”Vi har visst ingen tur med biskoparna, de gillar oss inte”, sa Jimmie Åkesson.
Det bekräftar att SD identifierar sig med den rasism som biskopen hänvisade till. Eva Brunne kritiserade att de inte vill att alla ska ha ”samma rättigheter” för att man ”råkar vara födda i olika delar av vår värld”. Att biskopen senare berättade att hon varit med på Sergels torg ökade bara SD:arnas ilska.
Men medan biskopen uppenbart har påverkats av den folkliga opinionen var t ex Folkpartiets Johan Persson mest upprörd över Sverigedemokraternas ”etikettsbrott” mot kyrka och kung. Och visst är det ironiskt att de som mest hyllar ”traditioner i kyrkan” marscherar ut från högmässan.
Men SD-rasismen är hundra gånger viktigare än något brott mot etiketten. På den punkten var Johan Persson (FP) och andra politiker betydligt försiktigare. Persson till och med ansåg att vissa inslag och plakat på måndagens demonstration ”inte var okej”. Han försökte därmed stämpla antirasisterna.
Högerpolitikerna vill ha lugn och ro. De oroas av en gräsrotsrörelse helt utanför deras kontroll som kan samla till stora demonstrationer. De oroas av att kritiken också gäller rasismens grogrund, den orättvisa högerpolitiken. Högerpolitikerna vill dessutom hålla dörren öppen för vissa uppgörelser med Sverigedemokraterna. SD:arna själva kommer att göra allt för att gradvis påverka regeringens politik.
Per-Åke Westerlund
