Regeringen – en säkerhetsrisk för Sverige

Det är beklämmande tydligt att regeringen hellre riskerar Sveriges säkerhet än att agera mot rasism och islamofobi. Att attackera flyktingar och föra en ”sparka neråt”-politik är regeringens melodi (Foto: Johannes Frandsen/Regeringskansliet).

av Offensiv

Nu har Nationellt centrum för terrorhotbedömning höjt terrorhotet från tre till fyra på den femgradiga skalan. Centrumet är en arbetsgrupp med personal från Försvarets radioanstalt FRA, Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, samt Säkerhetspolisen, Säpo.
An-Za Hagström från centrumet svarade i SVT:s Agenda att hotet kommer från olika individer som har plattformar. Skillnaden från tidigare då ”västvärlden” utpekades är att Sverige nu nämns vid namn. Hagström kopplar detta till att stater som Ryssland, Kina och Iran har intresse av att splittra och att Sverige befinner sig i ett svårare säkerhetspolitiskt läge på grund av ansökningsprocessen till Nato.

NEJ TILL NATO
Både den nuvarande högerregeringen och den förra S-regeringen har påstått att Nato-ansökan behövs för att öka säkerheten. Vi socialistiska motståndare till Nato och militarismen har hävdat att ansökan leder till mindre säkerhet, och det är också vad som har skett.
Samtidigt som allmänheten skräms upp med extremt luddig ”information” om att vara vaksam och rapportera in saker som inte verkar stämma tar statsministern emot Ukrainas president Zelenskyj. Han fick löfte om att producera svenska Stridsfordon 90 på plats i Ukraina, men var inte nöjd och bad om stridsflyget JAS Gripen. Sverige har bundit upp sig till ena sidan i ett eskalerande krig med imperialistiska intressen. Med stridsflygen som inte har utlovats från Sverige (än), men från Danmark och Nederländerna, blir det ännu blodigare och utdraget.
Alternativet till Nato och kapprustning är en internationell solidaritets- och fredskampanj från arbetarrörelsen och vänstern mot den ryska invasionen och all imperialism, till stöd för arbetare och fattiga i Ukraina, men också till förtryckta krigsmotståndare och arbetare i Ryssland. Bara så kan krig och imperialism stoppas, samtidigt som säkerhetshotet skulle minska.

STOPPA RASISTISKA SD OCH DERAS KNÄHUNDAR
Dagen efter att statsminister Ulf Kristersson sagt att alla i Sverige måste besinna sig twittrade Richard Jomshof sitt hatiska uttalande där Mohammed kallades för massmördare, slavhandlare och rövare. Jomshof är ordförande för justitieutskottet och hans parti Sverigedemokraterna ingår i regeringsunderlaget. Detta har rapporterats i den muslimska världen, bland annat via Al-Jazira, precis som SD:s hets mot muslimer under årtionden är välkänd.
Statsministern vägrar gång efter gång att kraftigt ta avstånd och fördöma detta hat. Varje gång han uttalar sig är det i allmänna ordalag om ”alla i Sverige” och att ”det är inget problem att vara uttalat islamkritisk. Det har man all rätt att vara”.
Det är beklämmande tydligt att regeringen hellre riskerar Sveriges säkerhet än att agera mot rasism och islamofobi. Trots att Kristersson är halare än den halaste tvål i Agenda missar han så klart inte tillfället att vara konkret i en fråga: att slå mot flyktingar. Angående koranbränningar slår han fast att han är ”kritisk till människor som utnyttjar en situation för att sprida hat. En del människor gör det för att skaffa sig själv ett utrymme att inte kunna bli utvisade”.

Alla krafter som står för solidaritet, mångfald och minskade klassklyftor behöver öka sin aktivitet för att tränga tillbaka rädslan och samla motkraft mot högerpolitiken.

HUR KAN KORANBRÄNNINGAR STOPPAS?
Den högerextrema Rasmus Paludans koranbränningar förra året spelade en viktig roll i valkampanjen. Syftet var att provocera fram upplopp som sedan användes av högerpartierna som argument för att slå mot muslimer, flyktingar och gynna polisen.
Salwan Momika har i sommar genomfört flera koranbränningar, den senaste i fredags utanför iranska ambassaden.
I våras testade polisen att neka tillstånd för koranbränning. Detta berodde inte på att polisen bekymrade sig om hatet mot muslimer, utan att de hade fått inrådan från Säpo att ta hänsyn till Sveriges säkerhet. Förvaltningsdomstolens utfall sa att polisen inte får neka. Frågan om ifall koranbränningar utanför moskéer vid högtider är hets mot folkgrupp har inte prövats. Det är dock ingen utväg att lämna över frågan till staten som tar sig allt mer repressiva former.
Förra veckan beslutade regeringen att tillsätta en utredning för att se över ordningslagen om Sveriges säkerhet kan bli skäl för polisen att neka allmänna sammankomster och demonstrationer. Samma stat som vill dra in presstödet och som redan har begränsat arbetsrätten och strejkrätten ger sig nu på demonstrationsrätten.
Det beror ytterst på att kapitalistklassen och etablissemanget inte vill ha massrörelser mot rasism, förtryck och orättvisor.
I själva verket är det just demonstrationsrätten som kan stoppa koranbränningarna. Precis som när vi var uppemot 20 000 som besvarade nazisternas attack i Kärrtorp för tio år sedan skulle tusentals kunna protestera vid koranbränningar mot hets mot folkgrupp och även mot förtryck i religionens namn.

VARIFRÅN KOMMER HOTET?
En massrörelse mot rasism, förtryck och högerregeringens sociala orättvisor vore också det bästa sättet att minska risken för individuell terrorism. Det är större risk att enskilda personer radikaliseras in i terrorism när inte en massrörelse fångar upp missnöjet mot orättvisor.
Det vilar ett stort ansvar på ledningarna för fackföreningar, Hyresgästföreningen och Vänsterpartiet med flera att ta initiativ till protester som kan öka den kollektiva kraften och leda till ett kitt, en sammanhållning och en stolthet att genom gemensam kamp vinna reformer. Det har de hittills inte gjort. Istället står var och en maktlös inför de allt djupare klassklyftorna och hatisk propaganda.
Historiskt har de flesta terrordåd i Sverige kommit från extremhögern, som mordet på Ing-Marie Wieselgren under Almedalsveckan förra året. Även en annan form av våld mot allmänheten – gängkriminalitetens sprängningar i allmänna utrymmen som trapphus – är plötsligt som bortblåsta i debatten. För de är ju inhemskt producerade.
Det finns en risk att reaktionära religiösa extremister uppmanar eller inspirerar till ett terrordåd. Det finns också en fara att hetsen mot muslimer från regeringen med stödpartier inspirerar till högerextrema terrordåd. Antirasistiska röster måste höjas mycket mer.
Alla krafter som står för solidaritet, mångfald och minskade klassklyftor behöver öka sin aktivitet för att tränga tillbaka rädslan och samla motkraft mot högerpolitiken.


Hur upplever du det förhöjda terrorhotet?

Reshad, Gävle
– Jag upplever en ökad fientlighet mot muslimer. Jag fikade med en vän och till och med hon sa till mig ”ta det inte personligt, men ni muslimer är terrorister”. Sen när jag skrev om det i ett social medier fick jag höra av en kollega som jag litat på i ett år att islam är en våldsideologi.
– Det här börjar likna det som hände med judarna på 1930-talets början. Det som förut sas mot islamister sägs nu mot alla muslimer. Men vi har ju flytt från islamister.
– Jag vågar inte gå till moskén längre. Man blir rädd att vad som helst kan hända, ett terrordåd mot moskén kanske.

Tomas Åkerlund
Du skrev en insändare till DN om upplevelserna på kulturfestivalen i Stockholm, berätta!
– På en av konserterna ser jag att ordningsvakter står och spanar mot publikhavet. De börjar plocka ut olika män en efter en. Först tänker jag att de är där för att agera mot sexuella trakasserier. Men sen släpps männen tillbaka till publiken, så det kan inte ha varit det. Däremot hade alla tre som plockades ut gemensamt att de såg ut att komma från Mellanöstern. Det var många i publiken som reagerade mot den etniska profileringen som vi uppfattade det.
– En av männen såg fattig ut, och fattiga ser man inte på andra arrangemang än med fri entré som det är på kulturfestivalen. Det gör uthängningen och skampåläggningen dubbel. Ska vi ha det så här nu?

Elin Gauffin, ”Polisens indirekta hot”
– Jag stod på Sergels torg som bokats in för Kulturfestivalen. En kamrat kom och lämnade en regnbågsflagga som blivit kvar från Prideparaden och jag börjar vifta med den. Då kommer en funktionär och säger att Sergels torg är en privat plats där bara aktörer/företag får agera.
– Sergels torg är en offentlig plats som hyrs av Stockholm stad för att allmänheten ska kunna ta till sig gratis kultur svarar jag, och självklart får jag ha vilken flagga jag vill. Senare kommer en polis och bekräftar jag hade rätt, det är fritt fram att vifta med en prideflagga på kulturfestivalen. Men, tillägger polisen, på egen risk. Den kan bli måltavla för ett terrordåd.

NAMNLISTA för Socialistiskt Alternativ på gator och torg

Stoppa SD:s kulturkrig
• Gemensam kamp mot rasism, sexism och queerfobi på arbetsplatser, skolor och lokalt.
• Stoppa slakten på kultursektorn! Det behövs minst 3,9 miljarder kronor.
• Schyssta arbetsvillkor och höjda löner för kulturarbetare. Behåll presstödet!
• Rusta välfärden – inte militären! Gratis och utbyggd välfärd i offentlig regi.
• Stoppa utvisningarna! Bygg en antirasistisk rörelse mot polisvåld och diskriminering.
• Vi anger inte! Vägra anmälningsplikten och jakten på papperslösa. Återinför asylrätten.

Protest mot SD:s kulturkrig
Fredag den 25 augusti kl 16.00
Slussen, Stockholm

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!