Riksbankens stryptag på hushållen

2008-07-09 16:36:37




För en vecka sedan slog Riksbanken till och höjde på nytt  reporäntan med 0,25 procent­enheter till 4,50 procent. Enligt Riksbanken var räntehöjningen nödvändig för att bekämpa inflationen, som nu är dubbelt så hög som Riksbankens inflationsmål på 2 procent. (Inflationstakten steg till 4,0 procent i maj, vilket är den snabbaste prisökningstakten sedan i december 1993.)
Samtidigt som räntan höjdes flaggade den nye Riksbankchefen Stefan Yngves för nya räntehöjningar i höst och än hårdare åtstramning. ”Under året kommer reporäntan att behöva höjas ytterligare ett par gånger för att hindra att den höga inflationen biter sig fast.” (Riksbankens pressmeddelande den 3 juli)
Detta i sin tur kommer att kyla av ekonomin än mer och leda till högre arbetslöshet.
Även den europeiska centralbanken (ECB) höjde sin ränta i förra veckan, vilket omedelbart följdes av nya offentliga stridigheter inom EU-toppen.
Räntehöjningarna kommer i ett läge där konjunkturen sviktar allt mer och börsen fortsätter nedåt. Riksbanken är inte ensam om att skriva ned sina prognoser. I sin nya penningpolitiska rapport räknar man med att BNP-tillväxten bara blir 1,2 procent nästa år och att arbetslösheten ökar till 6,5 procent. Men Riksbanken utesluter inte att den svenska ekonomin kan utvecklas än sämre om den globala kapitalismens kräftgång fortsätter och oljepriset inte går ned.
”Enligt Riksbankens dystrare scenario skulle BNP-ökningen under 2009 bli 1,0 procent. Ytterligare oljeprisökningar och räntehöjningar kunde dock mycket väl kunna driva in den svenska ekonomin i recession, alltså en längre period med negativ tillväxt”, skrev Dagens Nyheters Johan Schück i en kommentar den 4 juli.
Reporäntan är Riksbankens viktigaste styrränta. Höjer Riksbanken reporäntan följer bankernas och låneinstitutens räntor efter.
I början av 2006 låg reporäntan på 1,5 procent, drygt två år senare har den höjts till 4,50 procent och i höst kan den redan ha stigit till 5 procent för att ligga kvar på den nivån under 2009.
Det betyder att hushållen med lån får gräva allt djupare i kassan för att betala av på sin skuld.
För den med 1 miljon kronor i bolån till rörlig ränta innebär Riksbankens senaste räntehöjning att lånets månadskostnad stiger med 146 kronor.
”Jämfört med januari 2006 innebär torsdagens höjning att miljonlånet blivit 1 750 kronor dyrare per månad.” (Dagens Industri den 4 juli).
Knappt hade Riksbanken höjt reporäntan innan banker och bolåneinstitut började höja sina boräntor.
Ökade lånekostnader är ytterligare ett argument mot högerns kampanj för ombildningar från hyresrätt till bostadsrätt. Att köpa sin lägenhet blir en skuldfälla.
Lågkonjunkturen blir både djupare och mer långdragen om Riksbankens aviserade räntehöjningar slår in, spår Arbetsförmedlingen, enligt Svenska Dagbladet i tisdags.
Riksbankens hökaktiga räntehöjning kommer precis vid fel tidpunkt. Höjningen stryper ekonomin utan att hejda inflationen.
Inte ens den så kallade marknaden tycks tro på Riksbankens möjligheter att hejda kostnadsökningarna, utan i början av denna veckan var det dags för nästa djupdykning på börsen.
”Blanda en olöst kreditkris med stigande inflation och fallande tillväxt och placerarna kunde inte ha bett om en värre mardröm. Oroade för att räntehöjningar ska göra aktier mindre attraktiva mot alternativ som obligationer och råvaror, sänka konjunkturen och företagens vinster samt minska uppköpschanserna när bankerna stryper krediterna till riksbolagen så flyr investerarna från Stockholmsbörsen”, skrev Dagens Industri i förra veckan.
Nu måste fackföreningarna rusta till strid mot ökade levnadskostnader. Lönerna måste uppjusteras i takt med inflationen och avtalen sägas upp.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!