Valet i Italien ägde rum bara 20 månader efter att Prodis svaga mitten-vänsterregering kommit till makten. Det blev en bekväm seger för Silvio Berlusconis parti Frihetsfolket. Valdeltagandet var tre procent lägre än vid förra valet. Högerpartiet Lega Nord fick dubbelt så många mandat som i förra valet, medan den nya Vänsterregnbågen inte fick en enda plats i någon av kamrarna.
Regnbågskoalitionens faktiske ledare och talman för det avgående underhuset, Fausto Bertinotti, har tillkännagivit att han lämnar det offentliga livet! Det är första gången sedan första världskriget som det inte har funnits en enda ”kommunist” eller ”socialist” i ett parlament som valts i fria val.
Detta blev straffet för Rifondazione Comunista (Rc), det arbetarparti som bildades 1991 när det gamla kommunistiska partiet upplöstes, och som från början drog till sig många arbetare och unga, men som sedan har rört sig allt längre högerut. Efter att ha insisterat på att Rc skulle samarbeta med kapitalistiska partier – utan att frågan varit föremål för öppen diskussion inom partiet – ingick ledningen i en formlös koalition tillsammans med de Gröna och andra.
Arbetarna får betala
I valet förlorade partierna i denna regnbågskoalition tre fjärdedelar av sina sammanlagda tidigare röster och fick bara ynka 3 procent av rösterna! Detta är en allvarlig läxa för ledarna i de nya antikapitalistiska partier som nu byggs i andra länder.Det blir Italiens arbetare som får betala priset för den miljardstinna mediamogulens tredje seger. Italien har redan digra ekonomiska bekymmer, med den högsta statsskulden i Europa. En av Berlusconis hantlangare har ”lovat” chockterapi för att förbättra ekonomin – för cheferna.
Initiativet som skulle bli en murbräcka i vänsterns motstånd mot det nya Demokratiska partiet har ställt de italienska arbetarna utan politisk representation. En ny röst måste göra sig hörd; ett parti bestående av unga och arbetare är helt nödvändigt för motståndet mot den ekonomiska och politiska slakt som den nya regeringen kommer att pressas till att genomföra. Berlusconi verkar ha återuppstått än en gång, men i likhet med Sarkozy i Frankrike kan han få se sin popularitet sjunka snabbt.
Den här segern kommer troligen inte att bli någon repris av segern 2001. Det förändrade läget i världsekonomin kommer att tvinga fram attacker på arbetarklassen. Stora politiska liksom fackliga strider står för dörren.
Clare Doyle
