I höstas påstod den borgerliga regeringen att man ville bekämpa arbetslösheten. Resultatet blev attacker på de arbetslösa. Nu vill regeringen ”ta itu med” ohälsan. Men istället attackerar man sjukas rätt att vara sjukskrivna.
I nya riktlinjer vill Socialstyrelsen, understödda av alliansregeringen, halvera sjukskrivningstiden vid många sjukdomstillstånd. S.k. utmattningssyndrom (utbrändhet) skulle, i det ursprungliga förslaget, inte berättiga till någon sjukskrivning alls. I en utredning menar Socialstyrelsen att man bör diskutera möjligheten att göra om de nya riktlinjerna till tvingande diktat – men först efter de introducerats och börjat användas.
Utgångspunkten för Socialstyrelsens utredning, som tillsattes av den socialdemokratiska regeringen, är att minska sjukskrivningstalen. Frågan är varför sjukskrivningarna ökat under 90-talet? Enligt LO-rapporten Ohälsans trappa (2004) har 1,7 miljoner svenskar värk i skuldror eller axlar. Mest av allt ökar den psykiska ohälsan och hårdast drabbas kvinnor och arbetare inom LO-yrken. Ett exempel är att 69 % av de med diagnosen depression är kvinnor. Bakgrunden är inte ”attityderna” hos sjuka eller hos sjukskrivande läkare, som Socialstyrelsens utredning antyder. Istället handlar det om att arbetsmiljön kraftigt försämrats under 90-talet. Inom exempelvis vården genomför allt färre, och allt äldre, personal allt fler tunga lyft. Men nedskärningar skapar dessutom otrygghet och stress, som i sin tur ger ohälsa.
Många som får hjälp tidigt under sin sjukskrivning kan återgå till arbete. Men under de senaste åren har det blivit allt svårare att få hjälp. Ofta dröjer det över ett år innan rehabilitering påbörjas. Arbetslivsinstitutet har påpekat att en anledning är att de sk anpassningsgrupperna, som tidigare fanns i kommuner, landsting och större företag, försvunnit. Anpassningsgrupperna beslutade om omplaceringar och anpassningar av arbetsmiljön, som ofta krävdes för att få den sjukskrivne åter i arbetet. Nedskärningar och privatiseringar har också gjort att poster med mindre utslitande arbetsuppgifter försvunnit, vilket försvårat omplaceringar. Slutsatsen är att en verklig minskning av ohälsan skulle kräva en rejäl ökning av personaltätheten, kombinerat med riktade insatser för rehabilitering och omplaceringar för de som blivit sjuka av sitt jobb.
Regeringens attacker på a-kassan besvarades med demonstrationer över hela landet. När man nu riktar ett slag mot ett annat av de stora trygghetssystemen – sjukförsäkringen – krävs nya protester. Den 18 september, den dag som riksdagen öppnar, organiseras demonstrationer över hela landet. Också i Umeå arbetar olika krafter för att få till stånd en protest. Du som tycker att den borgerliga regeringen borde ta en lång sjukledighet – slut upp!
Patrik Brännberg
Ingrid Eriksson
Rättvisepartiet Socialisterna
