Sjuksköterskor och andra vårdanställda förtjänar högre lön

Sjuksköterskor och biomedicinska analytiker är med all rätt besvikna med de senaste årens löneutveckling. Avtalet som slöts 2005 mellan Vårdförbundet och Sveriges kommuner och landsting (SKL) har inte visat sig vara bra för löntagarna. Då det slöts betecknades avtalet som marknadens ”modernaste” och skulle innebära ett garanterat utfall på två procent, i snitt per medlem, men utan individgaranti (d v s enskilda medlemmar var inte garanterade någonting). All lönebildning skulle ske lokalt och alltså vara helt individuell. Resultatet blev att de två procent som skulle vara ”golvet” i stället blev ”taket”. Ett resultat är att vissa medlemmar har fått vara utan lönelyft i flera år!

I början av februari konkretiserades Vårdförbundets krav efter ett provocerande nollbud från SKL. Bland annat kräver facket 1 700 kronor på två år, i snitt per medlem, men återigen utan individgaranti. Dessutom ska kortare arbetstid och en ”lägsta accepterade lön” fastställas i avtalet – men utan att konkreta siffror nämns. Tyvärr vill dock Vårdförbundets ledning fortfarande satsa på individuella löner (kallat ”verksamhetsnära” lönebildning). Detta trots att praktiken visat att denna modell inte är effektiv samt slår orättvist.

Individuell lönesättning efter prestation är en lönemodell som gynnar arbetsgivaren. Själva grundtanken med en fackförening är att kämpa tillsammans och motverka att medlem ställs mot medlem.

I Västerås har ett sjuksköterskeupprop startats. Uppropet kräver bl a en höjd ingångslön på 23 000 kronor och en engångsökning av grundlönen på 5 000 kr. Det behövs centrala löneavtal med tydliga mål i kronor med garanterad löneökning för alla. Vårdförbundets ledning borde agera i samma anda som uppropet från Västerås.

Pengar finns också till rejäla lönelyft. Både för sjuksköterskor och undersköterskor. År 2006 var överskottet för SKL drygt 15 miljarder kronor. Även för år 2007 förväntas ett samlat ”bra resultat”. Att det finns pengar i samhället, som helhet, visas också av att storföretagen i år återigen slår rekord vad gäller aktieutdelningar. Nära 200 miljarder delas ut!

För Vårdförbundet är det även viktigt att vinna allmänhetens stöd samt att agera tillsammans med undersköterskor och andra LO-anslutna inom vård och omsorg. Alla inom vård och omsorg måste visa att deras lönekamp även gynnar patienterna och de anhöriga – som tvingas ta ett allt större ansvar. Facken måste, tillsammans, visa att det är arbetsgivarnas nedskärningar som slår mot patienterna genom nedskärningar och förlängda vårdköer.

Runt om i landet agerar nu sjuksköterskor lokalt på olika sätt för höjda löner, bl a genom namninsamlingar och demonstrationer. Men det behövs ett samlat agerande över hela landet. I Danmark har sjuksköterskefacket varslat om strejk för alla sjuksköterskor från den 1 april. I Sverige var senaste gången sjuksköterskor strejkade år 1995. Vårdförbundet måste nu förbereda fackmedlemmar, allmänhet och andra löntagargrupper på att strejk kan bli nödvändigt i den stundande avtalsrörelsen, även här i Sverige.

Frank Pettersson,
Medlem i Vårdförbundet samt
Rättvisepartiet Socialisterna