foto: Nils Kaza
Image 587
En ombildningsprocess på Kastanjegården i Dalen i södra Stockholm
har totalt spårat ut. Efter fyra förlängning- ar, fem utlysta
köpstämmor och passerat slutdatum är utgången fortfarande oklar – trots
att ombildningen inte har det antal röster som krävs!Bostadsrättsföreningen (brf) och dess ombildningskonsult på Kastanjegården i Dalen vägrar att acceptera ett nej. Flera av nej-sägarna och deras familjer känner sig så otrygga att de inte kan vistas på sin egen gård.
Den 1 september skulle en köpstämma ha hållits. En hyresgäst som inte ville ombilda hade fått ett sms där det stod att hon hade den avgörande rösten, för att hon skulle känna sig pressad. Vid tidpunkten för stämman meddelade dock konsulten Torsten Kai-Larsen att det fattades 8 rös- ter – stämman blev inte av.
En vecka senare var det åter dags. Men nu meddelades det att brf hade fått en veckas förlängning. Detta hade konsulten lyckats utverka av Svenska Bostäder (SB) och Stadshus AB med förevändning att frågan om parkeringsplatser inte var löst. P-platserna gällde dock en helt annan fastighet. Det verkliga skälet var återigen att det fattades röster och att de kallat till stämman en dag för sent.
När så den allra sista köpstämman ska öppnas ajournerar konsulten den till dagen efteråt, den 17 september kl 20.30 på kvällen. Han hade precis fått in 7 återkallelser av fullmakter från nej-sidan, den lokala hyresgästföreningen (LH). Efter mötet var det mycket skrik och hot på gården.
På grund av hoten kallade LH in medborgarvittnen för att medverka den 17 september. 20 medborgarvittnen ställde upp, däribland Hyresgästföreningen Region Stockholms ord- förande Terje Gunnarsson, hyresjuristen Bengt Öhman och Teres Lind- berg (S), vice ordförande för SB.
LH lämnade in två återkallelser. Vid niotiden började den stora fullmaktsjakten. Brf:s patruller sprang i loftgångarna och ringde på dörrar, trots den sena timmen. En handikappad dam ringde till oss på nej-sidan och bad oss komma upp så att hon kunde skriva på en ny återkallelse, då några grannar pressat henne till att ”skriva på något papper”. När vi var därinne rycktes dörren upp, en kvinna gick in och skrek åt mig och Margaretha Olofsson ”Ni har inte rätt att vara här”.
– Det har de visst, svarade lägenhetsinnehavaren och körde ut kvinnan.
Kl 23.30 sa konsulten att det inte spelade någon roll ifall de fick in en fullmakt till (fullmaktsjakten kunde därmed sluta för natten) och att en del återkallelser inte var trovärdiga, men att inte heller dessa i antal skulle påverka utgången av resultatet. Till sist uppmanade han samtliga personer i lokalen att e-posta till SB och begära ytterligare en förlängning.
Dagen därpå e-postbombades SB av ja-sägare. Det finns en tydlig klassskillnad mellan nej och ja. Många nej-sägare är sjuka, gamla, ensamstående, utan tillgång till internet. Ändå har ett 15-tal vittnesmål från nej-sidan skickats in. SB har fortfarande inte svarat på frågan om hur de ska göra.
Runt om i Dalen sprider brf-folk ut otroliga historier om att medborgarvittnen skulle ha varit hotfulla och till och med stå för hets mot folkgrupp. Det är totalt förtal och avslöjar att dessa personer har dåliga förutsättningar för att bli bra hyresvärdar till sina grannar.
Elin Gauffin
