| TEATER |
| Titel: Dialog med ett spöke och En svensk pitbull Två föreställningar på Sagateatern i Umeå. |
I Umeå visades två av pjäserna på Sagateatern onsdag 21 mars. Efter föreställningen följde en debatt där publik och skådespelare deltog.
Dialog med ett spöke, skriven av Maciej Zaremba och regisserad av Lennart Hjulström, är en enmansföreställning där Zaremba i en entimmes monolog besvarar några av de läsarreaktioner han fått på sin artikelserie Den polske rörmokaren.
Vilka ”vi”?
I pjäsen kritiseras helt riktigt att facket inte kämpar mer internationellt, till exempel mot att Securitas i Polen inte tillåter de anställda att organisera sig fackligt. Men kärnan i pjäsen är något helt annat, nämligen att dubbelmoral är det pris vi betalar för välstånd och ideal.”Vi” accepterar slavlöner i Kina, eftersom det gör att vi kan köpa billiga varor, samtidigt som facket kräver att utländsk arbetskraft som kommer till Sverige ska arbeta under svenska kollektivavtal. Vad är då alternativet? Här ger Zarembas pjäs naturligtvis inga svar.
Utgångspunkten är att om arbetare i andra länder ska få det bättre, måste ”vi i Sverige” vara beredda att sänka vårt välstånd. Som om arbetare i andra länder skulle få det bättre för att svenska arbetare sänkte sina löner!? De enda som skulle tjäna på detta är arbetsgivarna, vilket vi också påpekade i debatten efteråt.
Det är genom facklig organisering och kamp, både nationellt och internationellt, som arbetares villkor kan förbättras. Den förbättringen ska inte ske på andra arbetares bekostnad, utan på aktieägarnas. Och resurserna räcker till välstånd åt alla – om de fördelas rättvist. Se bara på de gigantiska vinsterna i svenska storföretag idag.
Borgarna gick hem
Den andra pjäsen En svensk pitbull, skriven av Lena Andersson och i regi av Ulla Gottlieb handlar om en facklig ombudsman, en tolk från Lettland och en svensk PR-kvinna som ska designa en facklig kampanj till försvar för kollektivavtalen. Pjäsen böljar hit och dit, och står inte entydigt på någons sida. Bäst är när ombudsmannen målande beskriver den utpressning arbetare skulle utsättas för om inte kollektivavtalen fanns – att tvingas sälja sig till lägsta pris i en kapplöpning mot botten.I diskussionen efteråt var både publik och skådespelare i stort sett eniga om att kollektivavtalen måste försvaras. Trots att det fanns flera representanter från de borgerliga partierna i publiken så stannade ingen av dem kvar för att debattera.
Ingrid Eriksson
