Stegra – ett nytt Northvolt?

Stegra (tidigare H2 Green Steel) i Boden behöver mer kapital, starten har skjutits fram och styrelseordföranden Harald Mix har lämnat sin post. Det finns en risk för att planerna på ett nytt stort stålverk med små koldioxidutsläpp kraschlandar. Krisen för Stegra är ännu ett exempel på problemen med ”grön omställning” i en kapitalistisk ekonomi.

Artikel i Offensiv

”Decarbonising at scale” (Minskade koldioxidutsläpp i stor skala) står det på Stegras hemsida. När företaget presenterade planerna på att bygga ett stålverk i Boden för fem år sedan var det ”fossilfria stålet” som företaget beskrev som drivkraften för projektet. Genom att använda vätgas istället för fossila bränslen i processen blir restprodukten vattenånga istället för stora mängder koldioxid.

Men att rädda världen från en klimatkatastrof kommer aldrig att vara den viktigaste drivkraften för privata företag. När det gäller den ståltillverkning som Stegra planerar fanns det utsikter som lockade investerarna.

EU:s system med utsläppsrätter kommer, om det genomförs, att göra att det blir allt dyrare att tillverka stål med den traditionella metoden. Det finns också företag som vill köpa stålet för att kunna framstå som ”gröna”. För de stålverk som är först ut kan det finnas stora vinster att hämta. Detta förklarar att det nystartade företaget H2 Green Steel, som det hette från början, kunde få in det kapital som krävdes för att starta bygget. Företaget utlovade att bygga stålverket i snabb takt. Redan 2025 skulle produktionen vara igång. Hittills har företaget fått in över 70 miljarder kronor för att bygga stålverket. Det är intressant att jämföra med det andra projektet med framställning av ”grönt stål” i norra Sverige – Hybrit, ett samarbete mellan LKAB, SSAB och Vattenfall. Det har under tio år gått från forskning till en pilotanläggning och nu ansöker LKAB om att bygga en anläggning i Gällivare som är ytterligare ett mellansteg på vägen mot produktion i full skala.

Det har blivit alltmer tydligt att Stegras försök att springa om Hybritprojektet har stött på problem. Den första motgången var att bolaget upptäckte att de inte skulle kunna köpa råvaran – järnmalmspellets – från LKAB. Kapaciteten på Malmbanan räcker inte för ytterligare transporter. Istället kommer Stegra att köpa pellets från Brasilien och Kanada. Det är inte optimalt om tanken är att hålla koldioxidutsläppen på låg nivå.

Bygget har fördröjts och produktionsstarten har skjutits fram. Nu är målet att produktionen ska komma igång 2026, men det beräknas ta ytterligare något år innan vätgasproduktionen når upp till full kapacitet.

Det är också tydligt att bygget blivit mycket dyrare än beräknat. Den ekonomiska buffert som företaget har talat om är borta och företaget behöver ta in nytt kapital. Utåt talas det om 10 miljarder kronor, men enligt Aftonbladets Andreas Cervenka handlar det snarare om 17 miljarder. Några dagar efter beskedet att det behövs mer kapital skickade Stegra ut ett pressmeddelande om att styrelseordföranden Harald Mix lämnar sitt uppdrag. Mix var med och grundade företaget. Han var för övrigt också med från starten när Northvolt startades, enligt samma modell som Stegra.

Det är möjligt att nytt kapital kommer in och att bygget kan slutföras, men det finns också en risk för att krisen fördjupas och att Stegra är på väg mot konkurs.

De stora riskerna bärs av de anställda och invånarna i Bodens kommun. Som vi sett i samband med Northvoltkonkursen drabbades anställda som flyttat till de nya jobben från andra delar av världen hårt. Med regeringens höjda inkomstkrav riskerade de att förlora sina uppehållstillstånd inom några månader.

Bodens kommun har gjort stora investeringar i samband med Stegras etablering. Kommunens låneskuld har på åtta år ökat från 90 miljoner till 1,64 miljarder kronor. Det motsvarar närmare 60 000 kronor per invånare. För att den ekonomiska ekvationen ska gå ihop måste invånarantalet i kommunen växa. Så kommer det inte att bli om stålverksprojektet stannar av. Staten har lämnat de kommuner där stora industriprojekt planeras i sticket. Kommunerna måste på egen hand göra de stora investeringar som krävs och om projekten kraschar bär kommunen hela risken.

Det är ingen tvekan om att det behövs en omställning av ståltillverkningen i världen. Stålindustrin står för minst sju procent av alla koldioxidutsläpp. Vätgasmetoden är inte fossilfri, men minskar utsläppen kraftigt.

Stegra i likhet med Northvolt tidigare visar på behovet av planering och samhälleligt ägande. Vinstintresset och kortsiktigheten står i vägen för klimatomställningen.