Stoppa högerns nya klasskola

2007-02-07 13:59:01




Med mer repression, betygshets och elitsatsningar som vapen genomför högern en omfattande attack på skola och utbildning.
Elittänkande och uppdelning av människor efter klass, kön och etnicitet ingår i borgarnas klassyn som genomsyrar hela deras skolpolitik.

Genom fler betygssteg, betyg längre ner i åldrarna och betyg i fler ämnen, vill högerregeringen sortera ut elever så tidigt som möjligt i hög- och lågpresterande elever. Regeringen talar om sju eller kanske tio betygssteg istället för dagens fyra. Redan från sjätte klass ska betyg sättas och nationella prov införas redan i trean.
Betygssystemet är ett utsållningssystem för att stämpla och sortera elever och tjänar bara som morot för de som har lätt för sig. Betygshetsen i dagens skola har lett till att elever tvingas att använda sig av en korvstoppningsteknik för att få högsta betyg.

Elit- och pluggskola

Istället för att tillämpa kunskaper som hela tiden byggs vidare på, genom fortsatta studier i små klasser med behöriga lärare och i det vardagliga livet, tvingas eleverna inför prov pressa in information som efter en dag, en månad eller ett år är som bortblåst om den inte repeteras.
Redan till höstterminen 2007 kommer det dessutom att vara fritt fram för varje kommun att införa betygsliknande omdömen från och med första klass utan att det är på föräldrarnas begäran.
– Både föräldrar och elever har rätt att veta hur det går för barnen i skolan, men ingen sjuåring blir bättre av att bli stämplad som underkänd, säger Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
Använd istället de individuella utvecklingsplanerna som är framåtsyftande, aktiva och inriktade på dialog mellan elev, förälder och lärare.

Rusta upp skolan

– Elevkampanjen kämpar på sikt för en betygsfri skola. Betygen spelar ingen roll på arbetsmarknaden. Deras enda funktion är att sortera in elever i skolan. Vi kräver istället resurser så att alla klarar skolan och resurser så att alla kommer in på sitt förstahandsval på gymnasiet och på högskolan, säger Lina Thörnblom, ordförande för Elevkampanjen.
Idag är klasserna alldeles för stora för att läraren ska räcka till och det har resulterat i en allt mer högljudd och stökig arbetsmiljö i klassrummen.
Under 1990-talet minskade lärartätheten från 9,1 till 7,6 lärare per 100 elever. Samtidigt ökade antalet skolelever med en halv miljon.
Trots en viss återhämtning har de senaste 15 åren av välfärdsslakt, massarbetslöshet och de ökande sociala problemen gjort att behovet av resurser är otroligt mycket större idag. Pressen både utanför och innanför skolväggarna har blivit hårdare och ungdomar mår allt sämre. Dagens stressamhälle med människor som blir utbrända eller ”går in i väggen” kryper allt längre ner i åldrarna, samtidigt som kuratorer, psykologer och elevvårdande personal lyser med sin frånvaro.
Det betyder också att lärare idag måste ägna sig åt långt mer än att bara lära ut, vilket missgynnar både elever som har det lättare för sig i skolan och de som behöver mer stöd. I stället för mer resurser är borgarnas lösning att man ska kasta ut de elever som bråkar. Skolorna ska bli skyldiga att informera föräldrarna om mobbning och skriftliga varningar ska alltid skickas hem. Kommunen ska dessutom mot föräldrarnas vilja ha rätt att tvinga en elev som mobbar att byta skola.
Sara Damber, grundare av antimobbningsorganisationen Friends, tror inte att flytt av mobbare är en lösning. ”Det är kränkta barn som kränker. Det är inte alltid så att det leder till något positivt att flytta mobbare”, säger hon till Svenska Dagbladet den 14 december 2006. Man förenklar problematiken och ser inte komplexiteten om man bara fokuserar på mobbaren.
Skolan kommer alltid att avspegla förtrycket i samhället. Därför kämpar Elevkampanjen inte bara för att formen på skolan ska ändras utan även innehållet. Skolverkets granskning av läroböcker visar att dessa utgår från en manlig heterosexuell norm, där homo- och bisexuella och funktionshindrade personer endast framställs i form av avvikelser. Män och pojkar är överrepressenterade i både text och bild och det förekommer att kvinnor och flickor dessutom nedvärderas eller förlöjligas.

Speglar klassamhället

I historia- och samhällsböckerna ges en ensidig bild av islam och muslimer som ofta förekommer i samband med till exempel krig, konflikter och terroristhandlingar. Även bilden av judars och samers historia och nuvarande förhållanden är ensidig, medan de övriga nationella minoritetsgrupperna romer, sverigefinnar och tornedalingar helt negligeras.
Elevkampanjen kräver att läromedelsindustrin förstatligas och att alla läroböcker ska genomsyras av ett köns- och klassperspektiv.
Sexism och rasism färgar omedvetet människor i ett samhälle med förtryck. I klassrummet tar ofta killar upp mer plats än tjejer. Hela var tredje lärare uppger för skolverket att de har ganska eller mycket dålig kompetens för att arbeta med elever med olika social och kulturell bakgrund.
Var fjärde muslimsk högstadieelev har utsatts för kränkningar, enligt intoleransrapporten 2004. De har blivit retade, hotade, utfrysta, slagna eller fått hotfulla sms och chattmeddelanden det senaste året. Mest utsatta är religiösa tjejer.
– För att lärare ska ha en möjlighet att uppmärksamma och jobba emot sexuella trakasserier, rasism och mobbning krävs mer resurser och elevvårdande personal. Lärare måste också få utbildning i genusperspektiv med mera för att kunna ingripa i olika problem på skolan, säger Lina Thörnblom.
I Elevkampanjen går socialistiska ungdomar samman och kämpar mot sexuella trakasserier i Vägra Kallas Hora och mot rasism och nazism i Sänk Rasismen. Genom att hålla Vägra Kallas Hora- eller antirasismlektioner i skolklasser får vi eleverna att belysa vilka problem just de har och att formulera en kravlista att organisera sig kring. Dessa krav kan var allt ifrån en skolsyster på heltid, fler lärare eller bättre fritidsverksamhet till feministiskt självförsvar på gympan och temadagar mot sexuella trakasserier och rasism.
Enligt flertalet rapporter från skolverket är det de skolor som satsar mer resurser och personal på att skapa en närmare kontakt mellan vuxna och elever och elever sinsemellan som har varit mest framgångsrika i bekämpandet av stök, våld och mobbning. Ett framgångsrikt exempel har också varit att införa livskunskap. Det är ett ämne som ger utrymme för diskussion som hjälper ungdomarna att sätta ord på känslor och ge dem en möjlighet att tillsammans med vuxna formulera och spegla sina tankar om viktiga livsfrågor.

Straff och hårda tag

Borgarna vill hellre använda bestraffningar. Kvarsittning, som togs bort ur skollagen 1985, är en befogenhet de vill återinföra på gymnasiet. Beslagtagning av störande föremål som mobiler och mp3-spelare, utvisning från lektionerna och skolk inskrivet i betyget är några av de straffåtgärder som kommer att införas. Precis som de inför hårdare tag i hela samhället med mer bevakning, repressalier mot interner och attacker på sjuka och arbetslösa, vill borgarna ha straff i skolan istället för att lösa sociala problem.
I Stockholm och Uppsala kommer eleverna att få ett betygsliknande omdöme i ordning och uppförande i höst. Betyg i ordning och uppförande, som försvann 1971, är ytterligare ett betyg för att sortera upp elever, och folkpartiets kanske tydligaste piskrapp i den nya disciplinskolan. I ett sådant betyg riskerar även allt ifrån lärarens godtyckliga åsikt till sexism, rasism eller annan diskriminering att lysa igenom.
Hittills ställer sig kristdemokraterna helt bakom, men har inte majoritet i riksdagen för ett ordningsbetyg då centerpartiet och moderaterna är avvaktande.

Språkförbud

I Malmö vill folkpartiet förbjuda eleverna att tala andra språk än svenska. Förslag på ett sådant förbud har riksdagsmannen Allan Widman (fp) och kommunalrådet i Malmö Ewa Bertz (fp) lagt fram för eleverna i Malmö. När Allan Widman säger att ”Jag utgår ifrån att om läraren säger till exempel att ’här på lektionen talar vi inte serbokroatiska’, åtlyds regeln i 95 fall av 100”, visar han att det inte är själva surret, utan mångkulturen de ser som problemet.
Sättet att förbjuda tvåspråkighet istället för att se språken som en tillgång, känns igen från när eleverna i Tornedalen förbjöds att tala tornedalsfinska, eller när samiska elever tvingades att endast tala svenska i skolan.
Det är fascistmetoder som går emot den svenska läroplanen och som visar att man varken förstår vad integration är, vad svårigheterna för ungdomar med invandrarbakgrund beror på, eller hur man löser dem.
”I skolan ska lärarens pedagogiska kunskap styra, inte politikers vilja att detaljstyra lärares arbete! Skolor med barn från många olika nationaliteter måste få resurser så att både lärare och elever kan göra sig förstådda i klassrummet. Där kan politikerna ta sitt ansvar genom att skjuta till mer pengar till skolorna”, skriver Metta Fjelkner, ordförande för Lärarnas Riksförbund.
Betygsskillnaderna mellan grupperna svensketniska elever och elever med invandrarbakgrund ökade slag i slag med 1990-talets välfärdsslakt och nedskärningar inom skolan.
Rädda Barnens generalsekreterare Charlotte Petri Gornitzka och pedagogikprofessor Jan-Eric Gustafsson konstaterar i en rapport från Rädda Barnen förra året att betygsskillnaderna mellan de olika grupperna från 1993 har ökat, och från 1998 i en allt snabbare takt. De kommuner som har de största problemen är Stockholm, Göteborg, Malmö och Huddinge, samt Södertälje, Haninge, Botkyrka och Österåker.
Gemensamt för dessa kommuner, speciellt storstäderna som utmärker sig med större segregation, är även en ofta relativt låg lärartäthet och få lärare med pedagogisk utbildning.
Disciplin, betygshets och framsållning av en elit förespråkade skolministern Jan Björklund redan för sex år sedan när han var skolborgarråd i Stockholms Stad och införde så kallade profilklasser i matte och no-ämnena i vissa högstadieskolor.
”Det finns en socialdemokratisk jantelag i skolpolitiken, där duktiga elever ska hållas tillbaka. Men det måste vi ändra på. Ingen elev ska behöva sitta och rulla tummarna av jämlikhetsskäl”, mässar Jan Björklund.
”Sverige ska ju inte bara vara ett land som delar ut nobelpris. Vi ska ju också vara ett land som faktiskt får nobelpris”, säger Stockholms Stads skolborgarråd Lotta Edholm (fp).
Med högerstyret i Stockholms Stad, kommer nu minst tre elitskolor att stå öppna för intagning till höstterminen 2008.
Redan nu är dock Stockholms skolor extremt segregerade efter 15 år av nyliberal experimentverkstad och med en överetablering av friskolor.
Att skilja ut elever gynnar varken de begåvade eleverna eller de som har det svårare i skolan visar OECD:s undersökning Pisa.
Pisa har genomförts bland fler än en kvarts miljon 15-åriga elever i 41 länders skolor, för ”att undersöka i vilken grad respektive lands utbildningssystem bidrar till att femtonåriga elever, som snart kommer att ha avslutat den obligatoriska skolan, är rustade att möta framtiden”.

Internationella exempel

Studien visar att i de länder där eleverna tidigt delas upp i högpresterande och lågpresterande är både resultatskillnaden och uppdelningen av elever efter olika social bakgrund, etnisk tillhörighet och kön större än i de länder som satsar på en mer likvärdig utbildning.
Inte heller var andelen högpresterande elever märkbart större i de länder som satsar på elitskolor än andelen högpresterande elever i länder som Sverige, där skolan bygger på ett mer likvärdigt arbete.
Istället visade det sig att femtonåringarna i de länder som satsar på elitskolor, som till exempel i Tyskland, hade svårare att förstå vad de läser och att sätta in sina kunskaper i ett sammanhang.
Elevkampanjen argumenterar för en skola med mer balans mellan hand och hjärna. Vad som krävs för att ge alla barn och ungdomar stimulans i skolan är mer resurser för möjlighet till och utrymme för en mer individanpassad undervisning.
Skolan handlar inte bara om att eleverna ska bli bättre i det de redan kan. Skolan ska utmana elever i det som de är mindre duktiga på och har svårt för, lära barnen och ungdomarna att samarbeta och hantera åsiktsskillnader. Det är minst lika viktigt för att förstå vad det är man lär sig och för att förstå sammanhang.

Nya gymnasieskolan

Högerns klassyn och uppdelning av människor i en arbetande och en tänkande klass genomsyrar hela dess politik, se till exempel på frågan om pigjobben. I skolpolitiken blir det ännu tydligare med de direktiv skolminister Jan Björklund presenterade i måndags (5/2) till utredningen för den nya gymnasieskolan, GY-09. Anita Ferm, tidigare utbildningsdirektör i Stockholm, är den som har fått i uppdrag att utreda gymnasieskolan till den 31 mars 2008. Att uppdraget bara vilar på en person är anmärkningsvärt, då sådana stora förändringar tidigare vilat på en parlamentarisk utredning och en bred majoritet i riksdagen.
GY-09 innebär att eleverna sorteras in i teoretiker, som läser in högskolebehörighet, och praktiker, som ska kunna ta yrkes- eller lärlingsexamen utan högskolebehörighet. Elever på de praktiska programmen ska alltså kunna välja bort teoretiska ämnen.

Studielön – inte studielån

Att skoltrötta elever ska kunna passera gymnasiet utan högskolebehörighet är en möjlighet endast om det finns möjlighet att sedan komplettera studierna – betalt. Studielön istället för studielån är ett grundläggande socialistiskt krav för allas lika rätt till utbildning, då alla inte har samma förutsättningar att klara av skolan under tonåren.
Den nya högerregeringens reform om en frivillig inläsning av högskolebehörighet för att ta yrkes- eller lärlingsexamen är ett ideologiskt slag för mer uppdelning av människor och ett ekonomiskt slag mot arbetarklassen för att skapa en låglönemarknad. Detta då man samtidigt kommer att skära ner 20 000 platser på komvux, då 6 000 planerade studentbostäder aldrig kommer att byggas och då rätten till a-kassa efter studier kommer att tas bort.

Utbildning en rättighet

Med lärlingsexamen, där eleverna kommer att kunna genomföra huvuddelen av sin utbildning på ett företag, riskerar också gymnasiet att gå mot en mer företagsstyrd utbildning. Elevkampanjen argumenterar för en större blandning av teori och praktik på alla program.
Elever borde ha möjlighet att få välja vilket inlärningssätt som passar dem bäst, men om detta innebär att knyta upp utbildningar till enskilda arbetsgivare riskerar läroplanen att anpassas till företagets intressen och utbildningen att bli väldigt smal. Enligt dansk modell så utnyttjar företag praktiserande ungdomar till halva lönen.
”Eleverna ska ha möjlighet till ett livslångt lärande för att gå vidare eller sadla om senare i livet. Gymnasieskolan ska öppna yrken för elever, inte låsa in dem i karriärmässiga återvändsgränder”, skriver Hans Tilly, ordförande i Byggnads, tillsammans med Eva-Lis Preisz, ordförande i Lärarförbundet.
Gymnasieskolan får aldrig reduceras till att vara leverantör av arbetskraft.
Att regeringen nu inför avgifter för utländska studenter utanför EU på universiteten i Sverige är bara en början till en mer marknadsanpassad utbildning.
De studenter som avgiftbeläggs är inte fler än 800 av totalt 360 000, vilket visar att det inte är för intäkternas skull avgifterna införs, utan för att öppna upp systemet för en avgiftsbelagd utbildning.
På olika ställen världen över har det de senaste åren ägt rum protester, universitetsockupationer och studentdemonstrationer som svar på den nyliberala politik där skolan och utbildningen görs till en marknad genom privatiseringar – förra året i till exempel Frankrike, Grekland och Chile.
Genom främst avgifter, försöker man att göra utbildningen så exklusiv som möjligt för att skapa eliter.

Kamp lönar sig

När kommunpolitikerna i Haninge höstterminen 2004 införde skolmatsavgifter på 500 kronor per termin för gymnasieelever, svarade Elevkampanjen med massiva protester och en avgiftsbojkott.
En strejkkommitté sattes upp på Fredrika Bremer-gymnasiet och på ett stormöte beslutades det om en skolstrejk och en demonstration med parollen ”Ät och vägra betala”.
I oktober hade knappt 20 procent betalat avgiften. Eleverna trotsade kupongsystem och tallriksautomater och gick kollektivt och tog mat med egna tallrikar. Med 700 elever som demonstrerade utanför kommunfullmäktigemötet den 6 september det året, 6 000 namnunderskrifter och med elever och föräldrars avgiftsbojkott och protester tvingades politikerna till slut att backa.

Lina Westerlund


Borgarnas nya skola:

• Fler betygssteg, betyg lägre ner i åldrarna och betyg i fler ämnen.
• Nationella prov i trean och betygsliknande omdömen från första klass.
• Betygsliknande omdömen i ordning och uppförande.
• GY -09. Gymnasium med tre huvudinriktningar; en med högskolebehörighet, en yrkesexamen och en lärlingsexamen. På de praktiska programmen ska eleverna kunna välja bort att läsa in teoretisk högskolebehörighet.

Vad är Elevkampanjen?

Elevkampanjen är en socialistisk organisation som fungerar som en fackförening för elever mot nedskärningar och privatiseringar, skolmatsavgifter, sexuella trakasserier och rasism. Nu behövs mer än någonsin en fackförening för elever som tillsammans med lärarfacken tar kamp mot borgarnas attacker på utbildningsstandarden och på jobben, lönerna och arbetsvillkoren!
Vad kan du göra?
Börja med att väcka debatt och medvetenhet i den här frågan. Ha en lektion om borgarnas nya disciplinskola eller ordna ett öppet möte på skolan. Skriv debattartiklar och insändare. Ordna lokala protester vid ett politikermöte.

Elevkampanjen kämpar för:

  • Stoppa regeringens betygsexplosion. Avskaffa betygssystemet. Nej till disciplinära åtgärder som kvarsittning och ordningsbetyg.
  • Både praktik och teori på alla program. För uppvärdering av yrkeslinjerna, men mot företagsstyrd utbildning.
  • Rädda komvux. Betald innestående studietid för dem som ej läser in högskolebehörighet.
  • Studielön istället för studielån.
  • Mer resurser. Rusta upp skolan. Utöka lärartätheten. Max 20 elever per klass.
  • Vägra Kallas Hora! Aktivt arbete mot sexuella trakasserier, homofobi, rasism och mobbning. Mer pengar till elevvårdande personal, temadagar och feministiskt självförsvar.
  • Stoppa Björklunds attacker på elevdemokrati. För utökad demokrati i skolan med elev-, lärar- och föräldrastyre.
  • Föreningsfrihet på skolan och strejkrätt för elever.

Vill du hjälpa till? Offensiv och Rättvisepartiet Socialisterna behöver ditt stöd!

Coronaviruskrisen har slagit till hårt med både en hälsokris och ekonomisk kris. Hundratusentals kastas ut i arbetslöshet och osäkerhet, samtidigt som högerpolitiken har lämnat vården, äldreomsorgen och hela samhället extremt sårbart för en pandemi.

Nu mer än någonsin behövs en röst som försvarar arbetares rättigheter, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!