Stoppa kriget: Ingen fred utan kamp mot ockupation, fattigdom och kapitalismen

Resterna av det stora mediahus som Israel bombade (Foto: CC).

Intervju med Yasha Marmer, Socialist Struggle Movement (ISA Israel/Palestina)

– Polisen och extremhögerns provokationer har lett till en farlig upptrappning som lämnat många dödade och skadade efter sig. Kriget måste stoppas. Fred kan endast uppnås genom kamp mot ockupationen, fattigdomen och kapitalets styre, säger Yasha Marmer, Socialistisk kamp (ISA i Israel och Palestina) i en intervju som gjordes för ISA:s hemsida den 13 maj.

Protesterna av palestinska ungdomar i ockuperade östra Jerusalem, mot koloniala bosättningar och restriktioner av rörelsefriheten har under flera veckors tid utsatts för polisrepression och högerextremt våld samt utgjort en stor utmaning för Netanyahus regering, Bidens utrikespolitik och för de regimer i Mellanöstern som har inlett en ”normaliseringsprocess” med den israeliska staten. Situationen har också satt hela det israeliska politiska systemet i gungning.

ISA: Hur skulle du beskriva den rådande situationen?
YM: Detta är ett krig. Antalet dödade i Gaza ökar snabbt. Det redan uppe i 48 dödade, inklusive 14 barn. Hundratals är skadade. Ögonvittnen i Gaza uppger att israeliska krigsflygplan attackerade bostadsbyggnader och det nu rapporterats att ett punkthus har kollapsat i eld och och lågor. Allt eftersom den israeliska arméns attacker fortsatte, svarade Hamas igår med att avfyra hundratals raketer in mot södra Israel, vilket dödade två israeliska kvinnor. Detta innebär att vi nu går in i en mer utdragen militär upptrappning. Den israeliska armén har tillkännagivit mobiliseringen av ytterligare 5,000 soldater. Dessa är inte tänkta för en markinvasion nu, utan för olika understödsroller. Detta är ett väldigt oroväckande tecken.
Detta har sitt ursprung i att palestinier försökte göra motstånd mot bosättare som försökte vräka dem från deras hem i Sheikh Jarrah-regionen, men det trappades upp då israeliska trupper försökte hindra palestinierna att samlas under Ramadan. Protesterna har haft många progressiva drag, de började som en folklig rörelse av unga mot repression.
Den israeliska härskande klassen oroade sig för att det skulle kunna omvandlas till en folklig resning vid tidpunkten för en allvarlig regeringskris, covidkrisen (även om Israel uppger sig ha en en hög vaccinationsgrad så har de palestinska massorna i stort sett ignorerats) samt allvarlig oro runt om i Mellanöstern då de regimer som har ”normaliserat” sina relationer med Israel står inför återverkningar för detta på hemmaplan. Det är notabelt att regeringarna i både Marocko och Sudan, som undertecknade avtal i slutet av förra året, än så länge har förblivit tysta. I fredags ägde en massdemonstration rum i Amman i Jordanien i solidaritet med de palestinska protesterna.
Det blev en kvalitativ förändring av situationen när Hamas började avfyra raketer in mot Israel. Detta togs som förevändning av Netanyahuregeringen och arméledningen att påbörja den militära attacken mot Gaza och återta initiativet.

ISA: Hur trappades situationen på detta sätt?
YM: Detta är månaden Ramadan. Men polisen ville gör allt för stoppa unga från att samlas utanför Damaskusporten till gamla stan, som vanligen är ett område för nattliga festligheter när muslimer bryter sin dagliga fasta. De unga gjorde motstånd mot polisen med demonstrationer och det blev sammanstötningar ända till dess att beslutet upphävdes. Detta var en seger med en del likheter med det som hände 2017. Men det var inte tillräckligt för att stoppa den utveckling sm satts i rörelse.
Polisen gick senare in på Al Aqsa-moskéns område efter Ramadanbönen, fyrade av chockgranater och gummitäckta metallkulor mot hundratals bedjande. Trupperna kastade till och med in chockgranater i kliniken på moskéområdet. Polisen försökte hindra tusentals muslimska bedjande att ta sig till gamla stan i Jerusalem för att delta i de nattliga al-Qadr-bönerna — en av de sista nätterna under Ramadan, då omkring 200 000 bedjande besöker moskéområdet i gamla stan varje år.
Hundratals har skadats i själva östra Jerusalem under de senaste dagarna och nätterna, det ägde rum demonstrationer och ytterligare sammanstötningar, inte bara i själva staden utan också vid olika kontaktpunkter, likaväl som i Ramallah i de ockuperade territorierna. Det har också ägt rum demonstrationer inne i Israel, huvudsakligen genomförda av palestinier med israeliskt medborgarskap. Under dagtid har demonstrationerna blivit större, vilket är positivt, de oroar helt klart den israeliska regimen. Det har också parallellt med detta ägt rum attacker på polisfordon och religiösa byggnader — varav en del är knutna till högerextrema bosättare. Även om detta inte bara var fråga om urskillningslöst nationalistiskt våld mot israeler, så kan det utvecklas till sådant på några få dagar.
Å andra sidan förekommer det försök att organisera studentstrejker bland palestinska studenter med israeliskt medborgarskap. Detta är också ett nytt särdrag i situationen.

Det är viktigt att förstå hur allt detta kom att hända. Det har ägt rum en uppbyggnad av spänningar i östra Jerusalem under Ramadan, med demonstrationer på gatorna och i moskéerna under bönestunderna av palestinier från det ockuperade östra Jerusalem, Västbanken och palestinier med israeliskt medborgarskap.
Detta händer mot bakgrund av att Trump lämnar scenen. Med Biden är det uppenbart att Netanyahu inte kommer att få samma slags uppbackning för alla hans provokativa steg. Därtill kommer att Netanyahuregeringen efter valet är svagare än vad den har varit på över tio år, medan den Palestinska myndigheten är försvagad uppskjutandet av valet. Detta är viktigt då det finns mycket ilska mot Palestinska myndigheten, som hävdade att detta var nödvändigt eftersom de israeliska myndigheterna inte skulle tillåta val i östra Jerusalem.
En del grupper av unga palestinier replikerar att Palestinska myndigheten inte har gjort något för att organisera, till exempel det slags val som ägde rum i Katalonien, med folkomröstningen och motståndet. De skulle kunna ha, argumenterar de unga, ha placerat ut valurnor inne i skolbyggnader eller, i Jerusalem, i religiösa byggnader tillsammans med kampansträngningar för att skydda valet. Men de palestinska myndigheterna har inte genomfört något av det slaget.
Det finns uppenbarligen ilska, men också ett stärkande av de unga, som ser Palestinska myndigheten som bara ytterligare en kontrollmekanism under ockupationen. Det är i mindre grad så i Jerusalem då de inte tillåts vara närvarande på platsen, men på Västbanken, särskilt i de områden där den israeliska armén omringar städerna, så är det den palestinska polisen som gör nedslag i de städerna. Men uppskjutandet av valet har lämnat Palestinska myndigheten med mycket mindre auktoritet efter sig. Detta är också ett betydelsefullt särdrag, som utvecklar sig parallellt med de andra processerna.

ISA: Vilken är medvetenheten hos de som för närvarande är inblandade?
YM: Detta är bakgrunden till hur rörelsen uppnådde sin första seger, när de restriktioner som infördes för två veckor sedan mot de unga som samlades vid stadsporten hävdes. Motståndet förflyttade sig sedan till Sheikh Jarrah-grannskapet, vilket blev den nya platsen för motstånd. Bosättarna där är väldigt välorganiserade, med statens som uppbackning, när de försöker driva ut palestinska familjer från deras hem. Kampen har pågått dör i många år, även om demonstrations fram till nyligen har varit väldigt små – med 20-50 deltagare i varje, varav hälften av dem judiska vänsteraktivister som har deltagit av solidaritet. Men nu, under den senaste veckan eller så, har bilden fullständigt förändrats i och med att de militanta unga i östra Jerusalem har kommit in i bilden, men också unga från andra områden.
Jag har lagt ner en massa möda på att beskriva den rörelse som har utvecklats. Vi har nu uppenbarligen, under de senaste 48 timmarna, blivit konfronterade med en militär upptrappning. Effekterna av Hamas intervention sporrar den israeliska reaktionen och skapar en förevändning för att trappa upp det militära agerandet. Men det kommer inte att omedelbart få slut på demonstrationerna.

LÄS OCKSÅ:

Vill du hjälpa till? Offensiv och Socialistiskt Alternativ behöver ditt stöd!

 

Med reaktionär blåbrun högerregering och otaliga kapitalistiska kriser behövs mer än någonsin en röst som försvarar arbetares rättigheter, bekämpar rasism och sexism, kräver upprustning av välfärden och tryggare jobb istället för försämrad anställningstrygghet, fortsatta nedskärningar och marknadshyra. Som ger ett socialistiskt alternativ till kapitalismens orättvisor, klimatkris, krig och flyktingkatastrofer.

Stöd vårt arbete: Swisha valfritt belopp till 123 311 40 48. Om du vill engagera dig mer finns mer info här!

Intresserad?

Socialistiskt Alternativs partiföreningar har möten varje vecka som diskuterar socialistisk politik, marxistisk analys, arbetarkamp i historien och program. Vi planerar den aktuella kampen och verksamheten.
Är du intresserad av att delta? Maila till rs@socialisterna.org

Nyheter från ISA

Rättvisepartiet Socialisterna är den svenska sektionen International Socialist Alternative.

Skip to content