
Tisdagen den 25 november, internationella dagen för avskaffandet av mäns våld mot kvinnor, hölls en manifestation på Sergels torg arrangerad av Kurdiska Kvinnorådet Amara med stöd av Septemberupproret. Deltagarna hade uppmuntrats att ta med sig bjällror och klockor att låta med och lampor och lyktor att lysa med. Talarplatsen pryddes med marschaller och omringades av banderoller med bilder på kvinnokämpar och aktivister som mördats.
Av Vilgot Karlsson // Artikel i Offensiv
Manifestationen inleddes med ett tal från Annica Nilsson, aktiv i bland annat Septemberupproret och Nej till Marknadshyra. Hon var också kvällens konferencier:
– Någonstans i världen dör en kvinna, var tionde minut… ikväll lyfter vi våra lyktor för att lysa upp mörkret, för alla kvinnor runt om i världen. Vi säger till dem: ”Vi ser er”. Vi skramlar med våra klockor och våra bjällror för att mota våldet.
Hon tog också upp om Sudan där våldtäkter är ett vapen i inbördeskriget, och uppmärksammade att Sverige säljer vapen till Förenade Arabemiraten och därmed är en del av kriget.
– Vi kan inte hindra våld med våld. Vi kan inte stoppa krig med vapenexport… ikväll tar vi första steget mot en annan värld och den framtid som vi vill ha.
Därefter följde ett kraftfullt tal av Evin Akbash från Kurdiska Kvinnorådet Amara som belyste de kvinnor som står i fronten för kampen mot det statliga patriarkala våldet världen runt, och behovet av organiserad feministisk socialism mot förtrycket.
– Vi vet att en oorganiserad kvinna är en oskyddad kvinna.
Aktivisten Claudia talade om kvinnokampen i Latinamerika:
– Vi har stått på gatorna, i domstolarna, i parlamenten, i våra hem. Vi har drivit igenom lagar som skyddar oss, vi har avkriminaliserat och reglerat abort i flera av våra länder. Vi har byggt strukturer av omsorg, kunskap och motstånd. Och vi har gjort det tillsammans. Men, idag ser vi hur dessa segrar hotas.
Amani Alsami från Vi är Bisan, Palestinska förbundet för kvinnor, berättade om kvinnors situation i Gaza under pågående folkmord:
– Kvinnor i Gaza lever i en verklighet där varje dag kan vara deras sista. Det handlar inte om att ge sina barn en bra framtid, utan om att försöka hålla dem vid liv tills nästa morgon. De föder barn utan bedövning, de begraver sina barn utan något val, de letar efter sina familjer i ruinerna med sina bara händer. De saknar vatten, mat, mediciner och en trygg plats att sova på – och ändå fortsätter de.
Elin Gauffin från Socialistiskt Alternativ och Septemberupproret tog bland annat upp om högerns imperialistiska upprustning på bekostnad av vården, skolorna och kvinnojourerna. Även kampen mot den sittande rasistiska regeringens attacker mot invandrare och flyktingar, och backlashen mot årtionden av kvinnokamp som måste mötas med organiserat motstånd. Hon belyste också den nystartade kampanjen för att stoppa utvisningshotet mot Fereshte Javani, grundare av Vi är 4 700 arbetare.
Bland talarna fanns också Lorena Delgado Varas från Framtidens Vänster och Global Sumud Flotilla, Leila Karimi från Varken Hora Eller Kuvad som talade om kampen mot hedersförtryck, Sara Nakhai från Iranska Flyktingrådet som läste upp namn på aktivister som fängslats och hotas med avrättning och Nadia Kurden från KJAR samt Richard Waza-Kongo Ramazani från Kongo Moko.






Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.