Med hänvisning till kriget i Georgien har den svenska högern och militären på nytt aktualiserat kravet på militär upprustning. Samtidgt har högeralliansens partier försökt försvara FRA-lagen av samma skäl.– Vi måste hålla koll på Ryssland och FRA är ett viktigt verktyg, menade exempelvis folkpartiledaren Jan Björklund i en kommentar till kriget den 10 augusti.
Helt klart försöker högeralliansen använda krisen i Georgien för att övervinna den interna splittring och kris som FRA-lagen skapat. Men man har misslyckats, FRA-lagen förblir lika impopulär.
Folkpartiet och högertidningar har heller inte varit främmande för att på nytt resa kravet om att Sverige ska ansluta sig till Nato.
Den så kallade oppositionen har svansat efter, även om s inte formellt vill ansluta Sverige till Nato.
Socialdemokraterna har i skuggan av krisen i Kaukasus passat på att föreslå något som inte kan tolkas som annat än ökade försvarsutgifter. ”Utvecklingen i Georgien bör påverka det svenska försvarets långsiktiga inriktning.” Det sa socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin till SVT:s Rapport den 12 augusti.
Regeringen fick även stöd från övriga riksdagspartier när en enig utrikesnämnd i tisdags beslöt att tillfälligt bryta det militära samarbetet med Ryssland. Efter utrikesnämndens möte sa statsminister Fredrik Reinfeldt att han ”inte längre utesluter att det svenska försvaret kan få mer pengar än regeringen tidigare slagit fast”, enligt Svenska Dagbladet den 19 augusti.
Även s-ledaren Mona Sahlin var inne på samma linje och manade till partiledaröverläggningar för att få slut på ”röran i försvarspolitiken”.
De mest mörkblåa kretsarna, med istöd av de borgerliga pressdrakarna, har sedan länge drivit en kampanj för högre försvarsutgifter. Som ett eko av den kampanjen larmade överbefälhavaren (ÖB) Håkan Syrén i maj i år att ”Sverige inte längre kan försvaras”.
Det var precis vad högern ville höra och ÖB:s ord har upprepats till leda sedan Georgienkrigets start. ”Utraderandet av det svenska försvaret är inte längre moraliskt försvarbart”, drog DN till med den 13 augusti och vädjade till politikerna att inte banta försvaret.
Försvaret kostar 40 miljarder kronor per år och det är egentligen först efter år 2004 som försvarsutgifterna börjat minska. Men minskade försvarsutgifter i Sverige har ackompanjerats av EU:s militarisering och att svenska soldater deltar i olika imperialistiska militära äventyr.
Svenska officerare genomgår numera Nato-utbilning för att när som helst kunna ingå i Natos stab.
Trots att Sverige officiellt står utanför Nato deltar man mer aktivt än många medlemsstater i Natos militära ingripande.
”Svensk trupp samövar med Nato. Våra styrkor i Afghanistan och Kosovo står under Natobefäl. Och det svenska försvaret bygger ut sitt samarbete med Finland och de båda Natoländerna Norge och Danmark. Dessutom innebär EU:s Lissabonfördrag, när det träder i kraft, att unionen förvandlas till en försvarsallians där varje medlemsstat blir skyldig att hjälpa en annan som angrips militärt” (Sydsvenskan den 19 augusti).
Den svenska vapenexporten har också ökat snabbt sedan mitten av 1990-talet. Sverige är nu världens åttonde största exportör av vapen och annan försvarsmateriel. På tio år har värdet på vapenexporten trefaldigats.
”Den stora explosionen av svensk vapenexport sammanfaller i tid med USA:s invasion av Irak 2003. Sedan dess har försäljningen till den amerikanska krigsmakten fördubblats, noterade Sydsvenskan den 6 mars i år.
Steget från ett nära samarbete med Nato till ett formellt medlemskap kan tyckas kort, vad som håller politikerna tillbaka är rädslan för en massiv opinion mot Natoanslutning som oundvikligen skulle växa till ett motstånd mot att svenska soldater deltar i väpnade nykoloniala ingripande i andra länder.
Kriget i Georgien ”kommer att få varaktiga politiska konsekvenser och starkt påverka bilden av Ryssland”, skrev försvarsminister Sten Tolgfors (m) på Svenska Dagbladets debattsida den 17 augusti.
Med det ville han ha sagt att den svenska militären måste rusta för snabbare och större insatser utomlands och lita till Nato och framtida EU-styrkor vad gäller försvaret mot det som kallas ”yttre hot”. Det betyder i klartext att militären kommer att fortsätta rustas upp med nya moderna vapen som super-Jas och nya försök att ta Sverige in i Nato bakvägen.
Tolgfors skrev vidare i samma artikel att: ”kriget i Georgien visar vikten av en effektiv underrättelse- tjänst”, läs FRA-lagen. Det är ett lika dumt som fruktlöst försök att vinna stöd för en lag som medger massavlyssning av all elektronisk trafik i landet och som är ett grovt övergrepp på demokratiska fri-och rättigheter.
Rättvisepartiet Socialisterna (RS) är bestämda motståndare till ett medlemskap i Nato, EU:s militarisering och fortsatt miljardrullning till försvaret.
RS kämpar för:
• Kamp för verklig militär nedrustning. Nej till svensk EU- och Natomilitarism med stående förband och nykoloniala insatsstyrkor.
• Omedelbart förstatligande av krigsmaterielindustrin under arbetarnas demokratiska kontroll och styre. Omvandling av krigsindustrin till civil produktion.
• Stoppa vapenexporten till USA:s och andras krig.
• Global kamp mot imperialismens plundring och krig – för en socialistisk värld.
Per Olsson
