Tidöregeringens klassbudget är en allvarlig varning

Foto: Ninni Andersson

Av Arne Johansson // Artikel i Offensiv

I ett läge där Sverige redan innan Trumps handelskrig har Europas högsta arbetslöshet efter Grekland har den brunblå Tidöregeringen presenterat en ny vårändringsbudget som bara förvärrar bördan för dem som redan dignar under galopperande matpriser och hyror. 

Medan banker och matjättar fortsätter att skära guld med täljkniv försämras absurt nog högkostnadsskyddet för mediciner och det tillfälligt höjda bostadsbidraget för utsatta barnfamiljer tas bort. De höginkomsttagare som redan har getts mycket stora skattelättnader och planeras få mer i nästa höstbudget gynnas av vårbudgetens enskilt största satsning på att höja ROT-avdraget från 30 till 50 procent. 

Denna sorts skattesubvention för 4,35 av hela ”reformutrymmets” 11,5 miljarder kronor till villaägares renovering av kök, badrum eller altaner med mera – på upp till 50 000 kronor per person (och upp till 75 000 kronor per person om det kombineras med rutavdrag för till exempel städning och trädgårdsarbete) – motiveras som en stimulans av byggkonjunkturen. 

Byggnads förbundsordförande Kim Söderström kallar höjningen av ROT-avdraget för ”naiv och befängd” – och menar att den på intet sätt räcker till för att hantera den knäande byggbranschens kris. Att till och med Riksrevisionen har sågat denna typ av åtgärder för att det varken skapar fler jobb eller minskar svartarbetet är inget som finansminister Svantesson och hennes kollegor tar någon notis om. 

Redan innan vårbudgeten har beslut fattats om en ny arbetslöshetsförsäkring med sikte på ”omställning”, där huvudnumret är en påskyndad avtrappning av stödet till långtidsarbetslösa. Som Karina Cubilla skriver i Arbetet om denna omvända Robin Hood-politik: ”Samtidigt som de sänker kostnaderna för att bygga en pool i trädgården för vissa ska arbetslösa kontrolleras, flyttas på och pressas. Pengaregn över de som anses duktiga och värdiga – piskor och kontroll för de svaga. Mer av våra gemensamma resurser till människor som redan har.” 

Vårbudgetens mindre tillskott på en halv miljard kronor vardera går till kriminalvårdens utbyggnad, psykiatrisk vård och vägunderhåll, följt av cirka 400 miljoner kronor till yrkeshögskolor och 300 miljoner kronor vardera till regionala yrkesvux och säkerhet i skolor – i övrigt småpengar i spridda skurar.

Nästan helt uteblivna tillskott eller nedskurna statsbidrag till redan undergrävda nyckelsektorer som vård, skola, omsorg, bostäder, klimat- och andra miljöåtgärder (skyddet av natur minskar med en halv miljard kronor, en tredjedel) och infrastruktur som järnvägsunderhåll (skärs ned med 750 miljoner kronor) bäddar för en spiral av fortsatta nedskärningar och arbetslöshet. Utan hänsyn till klimatmålet sänks också skatten på bensin och diesel i två steg under 2025, vilket samtidigt ger minskade skatteintäkter med 3,2 miljarder kronor i år och 5,5 miljarder kronor nästa år. 

Den militära kapprustningen ska samtidigt genomföras till nästan vilket pris som helst. Kraftigt höjda ”försvarsutgifter” från 2,4 procent idag (138 miljarder kronor) till 3-4 procent av BNP utlovas redan till 2030 och vid sidan av budgeten en lånefinansierad upprustning av militären de närmsta åren för 300 miljarder kronor (=26 gånger mer än vårbudgetens ”reformutrymme” 2025). Parallellt med detta vill som bekant Tidöregeringen även genomföra en kanske lika stor lånefinansierad mångmiljardrullning på utbyggd kärnkraft. 

Allt detta bäddar för en skrämmande era av militarism och undanträngd välfärd, parad med extrema klassklyftor och statligt pådriven rasism. 

Vårbudgeten är en ny och allvarlig varning. Att både S, MP och till och med V ger fullt stöd till den militära kapprustningen öppnar samtidigt ett politiskt tomrum till vänster som lägger ett stort ansvar på Socialistiskt Alternativ och andra vänsteraktivister att snarast möjligt ta nya initiativ till ett förnyat och enande motstånd på gator och torg, på arbetsplatser och skolor och i bostadsområden. 

Nya initiativ krävs som kan förena motståndet mot kapitalismens militarism, sociala nedrustning, rasism och skenande klassklyftor och ploga väg för den kamp för upprustad välfärd, omvälvande klimatomställning och en planerad hushållning som allt fler kommer att inse kräver en snabb socialistisk, demokratisk och internationell omvälvning av makt och ägande.