Den svenska elproduktionen skulle idag till stor del kunna bygga på förnyelsebara energikällor.Istället ledde avregleringen till tio förlorade år. När nu elbolagen börjar investera igen satsar man på … kärnkraft och gas!
Avregleringen av elmarknaden innebar att det i princip blev tvärstopp för alla investeringar i ny elproduktion. Istället lades en rad kraftverk i malpåse eller stängdes helt.
Förklaringen är att elbolagen före avregleringen var tvungna att ha en viss reservkapacitet för att undvika elbrist och i värsta fall sammanbrott i elförsörjningen när belastningen är som högst under kalla vinterdagar.
Efter avregleringen
I och med avregleringen släpptes kravet på reservkraft och för bolagen innebar den relativt goda tillgången på el att priset till en början föll. För de stora bolagen blev de begränsade kortsiktiga vinstmöjligheterna signalen till att göra … ingenting.Mellan 1996, elavregleringens första år, och 2006 hände mycket lite när det gäller utbyggnaden av förnyelsebar elproduktion. Produktionen av el från kraftvärme och vindkraft, de idag enklaste sätten att producera förnyelsebar el, ökade bara från 10,4 till 13,3 TWh. Då stod kommunala värmeverk för en stor del av denna blygsamma utbyggnad.
Enorm tidsförlust
Med tanke på att energimyndigheten idag ser målet på 30 TWh vindkraft fram till 2020 som fullt rimligt, så visar det vilken enorm tidsförlust som avregleringen inneburit, när kortsiktiga vinster och inte långsiktiga behov av en stabil och miljövänlig elproduktion får råda.Här handlar det också om riktigt stora miljövinster. 30 TWh vindkraft beräknas minska koldioxidutsläppen med 25 miljoner ton (genom att minska användningen av främst kolkraft). Detta kan jämföras med de totala utsläppen i Sverige som ligger på 65 miljoner ton.
Som artikeln här bredvid visar är läget ett annat nu än 1996. Nu går det att göra vinst på nästan alla investeringar i nya kraftverk och nu har investeringarna kommit igång igen. Bara under de kommande tre åren kommer det att byggas ny elproduktionskapacitet ungefär motsvarande en Barsebäcksreaktor årligen.
Visst kommer det att byggas en hel del ny vindkraft under de närmaste åren. Energimarknadsinspektionen räknar med att knappt en fjärdedel av den ökade elproduktionen fram till 2014 kommer att vara vindkraft, men nära fyra tiondelar kommer att vara kärnkraft genom att de existerande reaktorerna trimmas. Dessutom kommer en sjundedel från det gaseldade Öresundsverket som Eon bygger i Malmö.
Satsar på kolkraft
Värt att påminna om är också att Vattenfall, samtidigt som bolaget nu gör en del vindkraftsatsningar i Sverige, satsar hårt på ny kolkraft i Tyskland.Antagligen är det också bara en tidsfråga innan kraftbolagen och det övriga näringslivet kommer att göra en mer allvarlig framstöt för att bygga en eller flera nya kärnreaktorer. Att det byggs nya kärnkraftverk i Finland kommer att vara ett argument.
Det är vinstintresset och inget annat som styr de satsningar på utbyggnad av nya kraftverk som görs. Detta märks också när det gäller vattenkraften. Att det görs en del upprustningar för att höja effektiviteten i befintliga kraftverk är naturligtvis bara bra, men det är tydligt att kraftbolagen nu också börjar snegla mot att kunna inleda mer storskalig vattenkraftsutbyggnad.
Det mest anmärkningsvärda exemplet hittills är Statkrafts och SCA:s utspel om att bygga ut den helt outbyggda Byskeälven i Västerbotten. Detta trots att älven är skyddad enligt Natura 2000 och att många miljoner kronor har satsats på att utveckla sportfiske och annan naturturism i området.
Helhetsbilden är alltså att när nu utbyggnaden av ny elkraft kommer igång, kommer den inte att göras på ett sätt som tar hänsyn till miljön.
Krister Ahrén
