Årsdagen av USA:s invasion av Irak har uppmärksammats – på lite olika sätt. Under lördagen krävde demonstrationer världen över USA:s omedelbara tillbakadragande. Samtidigt förklarade president Bush att den amerikanska strategin i Irak kommer att leda till seger.
I den amerikanska statsbudgeten tickar kostnaderna för kriget vidare:
måndag den 20 mars hade kriget kostat skattebetalarna 248 769 575
000 (248 miljarder) dollar.
Det är en summa som skulle kunna erbjuda den amerikanska befolkningen
två miljoner nya lägenheter eller avlöna fyra miljoner
lärare, alternativt finansiera tolv miljoner collegestipendier under
ett år. För den summan hade hungern i världen kunnat
försvinna för tio år framåt – alternativt
hade man kunnat betala för ett 24 år långt, globalt
aids-program – och då är inte kostnaderna för kriget
i Afghanistan, för ökad säkerhet och återuppbyggnad
inräknade. Tas dessa med ligger notan för kriget på närmare
400 miljarder dollar.
1 500 soldater
I Irak syns inga tecken på stabilisering – tvärtom eskalerar våldet. I förra veckan inleddes ännu en väpnad offensiv. 1 500 amerikanska och irakiska soldater sattes in mot småbyar i trakterna kring Samarra, som påstods ha infiltrerats av irakiska al-Qaida. Resultatet av offensiven har hittills varit magert, med ett femtiotal gripna. Media pratar om en PR-kupp för att stärka Bushs stöd, som rapporteras vara bottenlågt. PR-kupp eller inte – offensiven är ännu ett exempel på vad närvaron av de 160 000 utländska soldaterna redan befäster: Irak är ett ockuperat land och 70 procent av den irakiska befolkningen är motståndare till ockupationen.
Våldet ökar
Det väpnade våldet ökar. Antalet självmordsattentat
uppgick under 2005 års fem första månader till i genomsnitt
50 per månad – att jämföra med 20 per månad
i krigets inledningsskede 2003. I Bagdad har antalet dödsfall av
onaturlig orsak mer än fyrdubblats sedan 2002. Mellan 33 638 och
37 754 civila irakier har dödats. 2 517 utländska soldater
har fått sätta livet till.
Därutöver är de sociala kostnaderna i Irak enorma. Arbetslösheten är
för närvarande 70 procent på den formella arbetsmarknaden.
Drygt 220 000 irakier antas lida av hälsoproblem förorsakade
av kriget. Tillgången till el och rent vatten är fortfarande
otillräcklig.
Mot detta uppenbara misslyckande demonstrerade människor världen över:
i Seoul, i Istanbul, i Kuala Lumpur, i Tokyo, i Sydney, i Sao Paolo.
Demonstrationerna var långt ifrån så stora som 2003,
men i London deltog exempelvis 20-30 000 personer .
Stockholmsdemonstrationen samlade dryga 1 500 och omtalades i internationell
press för den kåpklädda figur, en påminnelse om
tortyrbilderna från Abu Ghraib, som följde demonstrationståget
fram till USA:s ambassad. I Louisiana demonstrerade krigsveteraner tillsammans
med människor som överlevt orkanen Katarina för att uppmärksamma
hur kriget skadat landets förmåga att hjälpa orkanoffren.
Med rätta: då Katrina drabbade USA:s södra kust i höstas,
befann sig mellan 35 och 40 procent av det lokala hemvärnet i Bagdad.
”Olja mot bomber”
Att den amerikanska administrationens strategier – som stavas ”olja mot bomber” och ”dö först, rösta sedan” – har varit kapitala misslyckanden är det få som kan bestrida. Ifråga om kriget i Irak talar statistiken för en gångs skull ett så tydligt språk att president Bushs optimism verkar mer än lovligt tillkämpad.
Ulrika Waaranperä
För krigets kostnader, se costofwar.com
